Synd att du inte inser att jag skämtar, Kenneth, när jag talade om australisk vin och skruvkork. Jag har ingen aning om vad jag pratar om när det gäller Yalumba, men det sa jag ju i mitt inlägg ovan. Sedan dess har jag kollat upp Yalumba och funnit att man verkar vara en samvetsgrann tillverkare, som visserligen tillhör en av Australiens vin- och spritjättar, Samuel Smith and Son, ungefär som Affligem tillhör Heineken.
Smaken är ju som baken, delad, men jag har varken rätt eller lust att förringa någons smak bara för att skiljer från min. Synd om du tror att jag gör det.
Men visst finns det en likhet mellan flygande enologer som gör likadant vin på fyra kontinenter och mainstream industriell lager? Under 80-talet växte en ny skola enologer fram och dessa har med stormsteg tagit över vinproduktionen i mängder av länder i både nya världen så om Europa. Med Chardonnay, Syrah och Cabernet Sauvingnon i bagaget, med utrustning i rostfritt stål och datorstyrd temperaturövervakning, för att inte nämna potensiella "minaraler och smaförbättrare, har man revolutionerat vinproduktionen i ett flertal länder. Vi ser det hända i "nya världen" men det händer även i Portugal och i övriga Europa, det går bara långsammare där eftersom DOC-reglerna inte alltid tillåter fri odling av vilka druvsporter som helst (vilket är tillåtet i Australien t.ex.), men utvecklingen sker här också.
Och visst har väl många vinproducenter behövt en uppgradering från gamla förlegade tekniker, men att alla plötsligt skall odla en handfull druvsorter i hela världen, som i tillägg smakar relativt likadant, mainstream filtrerad medvetet fruktig är tråkigt. Portugal/Italien/Tyskland/Spanien har fantastiska inhemska druvsorter som är värda att bevaras men i en värld där efterfrågan är Chardonnay och Cab Sauvignon så går vi mot en industrialisering av vin som inte är ett spår bättre än när all öl skall vara ljus, smaka grönsaker och inte innehålla mer än 70% malt.
Nu tillbaka till kopplingen med andande vinkorkar. Moderna viner som filtrerats, finats, polerats och ibland t.o.m. eftersmaksatts behöver inte lagras, alltså finns ingen orsak till en högkvalitativ kork. Hela den moderna industriella vintillverkningsprocessen syftar till att vinet skall smaka precis likadant år efter år och att det skall vara redo att dricka på momangen. Att sätta en årgång på en Jacobs Creek, Lindemans, KMW osv är i princip bortkastad tid eftersom processen verkar för att ta bort skillnaderna, precis som Budweiser, Carlsberg och Stella. Att lagra dessa viner är också bortkastad tid, dom kan i princip inte bli bättre och flaskorna kunde lika gärna korkats med cement.
Att därimot inte lagra en Medoc, Bairrada, Dão, Ribeira del Duero m.fl. i flera år är på motsatt vis att kasta bort ett potentiellt gott vin. Det här är viner som måste lagras, och som måste ha en bra kork så att mikrominimala mängder syre kan påverka innehållet genom årstiderna som vinet lagras. Detta faktum är visserligen dessa viners största nackdel och ett reellt problem när konsumenterna vill kunna dricka billigt och nu, men ingen kan säga till mig att ett Bairradavin som lagrats perfekt i 6 år eller en Ste Estephe som fått vila i 10 år inte är värda att vänta på. Jag kallar inte detta tillverkningssätt förlegat, utan en teknik med sitt värde och med en högre kvalitet som slutresultat. Och här finns uppenbara likeheter med Trappistöl och andra öl som fortsätter att "leva" och utvecklas i flaskan.
Till sist, det fanns mycket intressant läsning på Yalumbas hemsida. Man spenderar en hel sektion där man förklarar och försvarar sin skruvkork. Tydligen är det ett känsligt ämne även i South Australia.
http://www.yalumba.com/content.asp?p=214
