Omrörare i jästanken

Här finns arkivet med inlägg från emaillistan Bryggaren skrivna innan 2006-07-01

Moderatorer: Anders Boström, Webbgrupp

bryggaren

Omrörare i jästanken

Inlägg av bryggaren »

Hej!

När vi ändå är inne på omrörare...

Jag har (som flera av er redan vet) en konisk jästank i ett kylskåp. (se
senaste numret av Hembryggaren). För tre månader sedan kompletterade jag
min tank med en omrörare. En gammal glassmaskinsmotor med ett varvtal på
0,5 varv i minuten (ca) monterades på locket och inne i tanken hängdes en
visp – lika lång som kärlet är djupt – gjord av 1mm rostfri tråd, ett slags
ballongvisp med endast fyra trådar och diameter på ca 10cm.

Orsaken var att jag, trots de omtalat goda egenskaperna hos den koniska
tanken (!), tycket att exempelvis torrhumlen bara låg och guppade på ytan.
Kanske skulle jäsningen bli bättre med hjälp av en omrörare också?

Har nu jäst tre brygder med den nya konstruktionen och jag tycker jag kan
se en avsevärd förbättring vad gäller utjäsningen. Dessutom går det lite
snabbare tycker jag. (Från og 56 till fg 8 på fem dagar – pale ale,
inmäskad på 63 grader 30 min, 69 grader 30 min – 70% pilsnermalt, 20%
Münchner och 10% ljus karamell - 18grader och Nottingham jäst - ett
personligt rekord med den jästen både vad gäller tid och fg. Senaste
bryggden - en brown ale med samma mäskmetod men med mera mörk karamell,
jäste ut på sex dagar från og 54 till fg 9). Att jästen hålls i rörelse och
att CO2-halten blir lägre antar jag är orsaken?

"Vispningen" går ju så pass långsamt att det knappast drar ner någon luft i
jäskärlet. Dessutom lär det knappast bli annat än CO2 i jäskärlet efter en
stund.

Har någon annan testat liknande omrörare? Alla kommentarer är välkomna! (är
jag ute och cyklar? :-) )

Mvh
/dan Åkerlund
Karlstad
bryggaren

Omrörare i jästanken

Inlägg av bryggaren »

Intressant att höra om omrörningen!



Posta gärna mer jämförande resultat, det är intressant.



Jag har ingen en sån fin storskalig omrörare men jag hade planerat att göra en del experiment så småningom med magnetomrörare framöver. Jag har byggt en egen magnetomrörare, har gjort två prototyper med två olika elmotore på vilket jag monterad små magneter som roterar med, båda fungerar, men problemet är att jag inte är nöjd med varvtalsregleringen. Den ena prototyp jag gjorde går på full fräs hela tiden, och den andra går i snigelfart. För de tester jag tänkt göre skulle jag vilja reglera varvtalet från säg 10 rpm till 600 rpm eller så. Alla "vanliga" enkla elmotorer tappar vridmoment (och stannar) snabbt när man går nedanför specat varvtasområdet. Funderade då på en stegmotor, men då verkar delarna bli så pass dyra att det liksom inte blir någe billigare än att köpa en färdig omrörare. Så snart lutar det åt det. Fast tittar man på specarna på de billigaste omrörare verkar de flesta går från 100 rpm och uppåt? Det är i snabbaste laget tycker jag, men det kanske är standard på alla omrörare?



Om någon på listan har en beg magnetomrörare som har en skaplig varvtalsreglering att sälja så är jag intresserad.



Det jag är ute efter är jästtillväxt som funktion av omrörningen och CO2 halten. Det går ju att sitta och skaka, men man blir trött i armen fort :) och så blir det inte speciellt reproducerbart då det är svårare att kvantifiera manuell skakning.



Det jag skulle förvänta mig av omrörning är vad Dan beskrev. Kortare jästid, högre utjäsning och högre jästtillväxt. Sedan påverkar detta i sin tur nog smakbildningen av esterar, högre alkoholer och annat också, men det är kanske lite knepigare att säga i vilken riktning, då det säkert beror på omständigheterna.



När man jämför jästider tror jag det är kritiskt att man kan reproducera jästgivan, och syresättningen etc. Även ett paket torrjäst kan nog skilja sig, beroende på datum och rehydreringen. Jag har märkt en enorm skillnad på datum på torrjästpaket vad gäller jäsprestanda. Så om datumet är olika och rehydreringen inte är lika är det nog svårt att jämföra.



Jag gissar också att den lägre CO2 halten gör den största skillanden. Sen så minskar ju omrörning i allmänhet koncentrationsgradienter av allt under jäsningen, som gör allting lite lättare för jästen. Kanske finns andra faktorer också, någon sorts mekanisk excitering av cellmembranet - vet vet?



Bara jag får tag i en omrörare som är vettig så hade jag tänkt försöka kvantifiera dessa effekter i form av hur mycket en viss omrörning och CO2 tryck påverkar tillväxten av jästen.



/Fredrik
bryggaren

Omrörare i jästanken

Inlägg av bryggaren »

En sak som jag vill veta är hur de stora de olika effekterna som omrörning i sig, nedvispning av syre har, då mer syre också leder till högre jästtillväxt, kortare jästid och högre utjäsning. Innan jäsningen kommer igån så hjälper säkert omrörningen till att lösa syret som finns i jäskärlket, vilket är ganska så mycket relativt sett eftersom mängden syre i 20 liter 10 ppm syresatt vört motsvarar ca 0,75 liter luft, och nog har vi ju mångdubbelt mer luft i jäs kärlet än så annars skulle det ju skumma över diretkt.



Några tester med luft eller CO2 från början i jäskärlet skulle kanske ge denna information.



Jag har tyvärr inte hittat några bra artiklar som visar mätdata på detta heller därför ser jag ingen annan råd än att försöka mäta det själv. Jag har letat men intet hittat nåt. Det finns en massa tester på hur omrörning i förkulturen ger fler celler (samt siffror på detta), men jag har inte sett någonstans där man försökt separerar de olika effekterna.



/Fredrik
bryggaren

Omrörare i jästanken

Inlägg av bryggaren »

Här hittade jag en del att läsa.
http://maltosefalcons.com/tech/MB_Raine ... turing.php
Omrörning verkar ha stor betydelse för tillväxten iallafall.
Lasse O.

----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter Bryggaren>
Sent: Friday, May 06, 2005 8:54 AM
Subject: Re:Re:Omrörare i jästanken


En sak som jag vill veta är hur de stora de olika effekterna som omrörning i sig, nedvispning av syre har, då mer syre också leder till högre jästtillväxt, kortare jästid och högre utjäsning. Innan jäsningen kommer igån så hjälper säkert omrörningen till att lösa syret som finns i jäskärlket, vilket är ganska så mycket relativt sett eftersom mängden syre i 20 liter 10 ppm syresatt vört motsvarar ca 0,75 liter luft, och nog har vi ju mångdubbelt mer luft i jäs kärlet än så annars skulle det ju skumma över diretkt.

Några tester med luft eller CO2 från början i jäskärlet skulle kanske ge denna information.

Jag har tyvärr inte hittat några bra artiklar som visar mätdata på detta heller därför ser jag ingen annan råd än att försöka mäta det själv. Jag har letat men intet hittat nåt. Det finns en massa tester på hur omrörning i förkulturen ger fler celler (samt siffror på detta), men jag har inte sett någonstans där man försökt separerar de olika effekterna.

/Fredrik
bryggaren

Omrörare i jästanken

Inlägg av bryggaren »

Här hittade jag en del att läsa.
http://maltosefalcons.com/tech/MB_Raine ... turing.php
Omrörning verkar ha stor betydelse för tillväxten iallafall.
Lasse O.
Ja det är en bra text. "Nästan" samma finns även som pdf man kan ta hem: http://beerdiva.com/AHA_2001.pdf - på temat på temat "Building a better starter"

Jag har sett den där förut, den är jättebra men saknar några detaljer för att kunna isolera och de enskilda effekterna av syresättning oh omrörning. Man kan nog inte försumma den visserligen lilla, men relativt sätt mycket stora mängd luft som redan finns i behållare när man börjar röra. Alla sådana detaljer framgår inte, så man sitter med skägget i brevlådan iallafall och inte vet vad som är bak och fram.



Jag har sett en del andra lösryckta siffror som skulle indikera att skillnaden i jästtillväxt av ren omrörning skulle kunna tänkas röra sig om storleksorningen en faktor 2 eller så. Optimal CO2 för tillväxt skulle vara ca 0.2 atm enligt flera experter, bla Dr.Cone. Uppåt 3 atmosfärer verkar biomass utbytet ha fallit till storleksordningen 1/10 el mindre av det vid 1 atmosfär. Låter väl rätt rimligt, men då man bara har lösryckta siffror känns det lite osäkert. Vore väldigt spännande att uppskatta detta själv.



Mariebeth Raines indikerar uppåt en faktor 15 och det tvivlar jag på att man kan tillskriva enbart CO2 halten i sig? Så frågan är lite hur stor del av det som beror på omrörning, CO2 och hur mycket som beror på resten, syresättning och ev andra faktorer?



/Fredrik
Låst