Bryggaren - forum för öl och bryggning

Vad har ni för tankar om "rousing"? Jag läser i Brew Your Own British Real Ale att det finns vissa engelska jästsorter som behöver vispas upp ett par tre gånger om dagen, och att de flesta ale-jäst sorter mår bra av att vispas upp åtminstone en gång efter 24timmar i tunnan. Magnetomröraren gör ju tydligen mirakel för tillväxten i förkulturen, men i jästunnan står jästen orörd.

Jästen jag brygger med nu är White Labs WLP002, English Ale Yeast, och den är extremt högflockulerande. Väldigt tjock . Igår kväll, efter 24-timmar i tunnan, hade en del lagt sig i botten så jag vispade jag upp den med bryggpaddeln (desinficerad). Idag bubblar det fortfarande kraftigt och jästen verkar pendla mellan botten och toppen på tunnan. Jäst stiger och annan jäst sjunker. En hel del ligger på botten av tunnan också.

Jag gissar att jästen mår bra av att vörten syresätts i början av jäsningen, men vid någon punkt antar jag att det övergår till risk för oxidation? Har inte hittat någon konkret info på detta.

Det är ju skillnad på att syresätta och att röra upp jästen. Så länge du kan röra upp jästen utan att syresätta så borde det ju bara leda till effektivare jäsning - jag har svårt att se att det skulle leda till något direkt negativt om du inte gör det alltför sent under jäsningen. Förutom att sprida ut jästen så frigör du koldioxid som jästen mår dåligt av - något du dock sannolikt vill behålla mot slutet. Annars får du kompensera på något sätt när du kolsyrar drycken.

Jag har försökt mig på detta förut men har ärligt talat aldrig upplevt någon skillnad.

Vore intressant att se ett insatt inlägg av någon! Men spontant vore det ju rätt enkelt att lösa med en magnetloppa i jäshinken och en omrörare som tål 20-30 kg?

Palla upp jäshinken och spänn magnetomröraren mot botten. Då behöver den inte klara någon vikt.

Bee skrev:Palla upp jäshinken och spänn magnetomröraren mot botten. Då behöver den inte klara någon vikt.

Genialt! Jag skall prova vid nästa jäsning.

Ingen som vet efter ungefär hur många timmar syresättning slutar vara positivt?

Syresätta kan du göra upp till 12h efter pitch. Efter det skulle jag inte försöka tillsätta nåmer syre. Men jag tycker det låter galet extremt att köra en magnetomrörare i själva jäshinken. Jag vet inte vad det skulle vara för fördel? Många brygger bevisligen utan att göra på det sättet.

ScrotzaN skrev:Syresätta kan du göra upp till 12h efter pitch. Efter det skulle jag inte försöka tillsätta nåmer syre. Men jag tycker det låter galet extremt att köra en magnetomrörare i själva jäshinken. Jag vet inte vad det skulle vara för fördel? Många brygger bevisligen utan att göra på det sättet.

Sant. Men är det inte många som då och då stöter på problem att jästen inte jäst ut ordentligt?
Det låter i boken jag just läst som att många jäststammar behöver/mår bra av "rousing".

Som sign. jästkultur påpekade så är det skillnad på omrörning och syresättning. Syftet med omrörning, exempelvis med magnetloppa, är inte att syresätta vörten utan bättre hålla jästen i suspension, för att förbättra dess kontakt med vörten och i extremfallet förhindra att den lägger sig på botten i förtid. Med en försiktig omrörning borde inte syresättning vara något större problem.

För högflockulerande jäst kan det vara nödvändigt att röra om under jäsningen, annars kan det bli dålig utjäsning, och faktiskt också flaskfontäner och -bomber. Magnetloppa i jäshinken låter som lite overkill dock.

Grindcrusher skrev:Sant. Men är det inte många som då och då stöter på problem att jästen inte jäst ut ordentligt?
Det låter i boken jag just läst som att många jäststammar behöver/mår bra av "rousing".

Jag har aldrig upplevt detta iallafall. Har testat att "rousa" och att bara låta högflockulerande jäst vara o jag har inte märkt någon skillnad. Det är nog andra faktorer som spelar vida större roll för utjäsningen än huruvida man rör upp jästen så att säga.

ScrotzaN skrev:
Jag har aldrig upplevt detta iallafall. Har testat att "rousa" och att bara låta högflockulerande jäst vara o jag har inte märkt någon skillnad. Det är nog andra faktorer som spelar vida större roll för utjäsningen än huruvida man rör upp jästen så att säga.

Andra har andra erfarenheter, exempelvis jag själv som har använt Wyeast 1968 två gånger, varav den andra gången resulterade i flaskfontäner och -sprängningar på grund av att jästen uppenbarligen hade lagt sig på botten innan den var klar. Men framförallt verkar problemet ganska välkänt med tanke på att det beskrivs i böcker.

Och om andra faktorer "vida överstiger" tvivlar jag på. När jag fick problem hade jästen jäst ner 10 punkter i flaskan utöver kolsyresockret. Visst kan andra faktorer - som mäsktemperatur eller vörtens jäsbarhet - påverka lika mycket eller mer, men vida överstiga - I think not.

Dessutom har du ju inte problemet med fortsatt flaskjäsning av annat än kolsyresocker om den dåliga utjäsningen orsakades av en svårjäst vört.

Jag har ingen erfarenhet av just den jästen, jag sade helt enkelt mina erfarenheter. Sen låter 10 punkter helt sjukt tycker jag. Vad var fg då när du flaskade?

Hade aldrig trott att det kunde göra så stor skillnad.

ScrotzaN skrev:Jag har ingen erfarenhet av just den jästen, jag sade helt enkelt mina erfarenheter. Sen låter 10 punkter helt sjukt tycker jag. Vad var fg då när du flaskade?

Hade aldrig trott att det kunde göra så stor skillnad.

Erfarenheter är bra att dela med sig av, men man ska inte dra för stora växlar på dem heller. Således ska man inte dra för stora växlar på mina exempel heller, men det var i alla fall för detta öl (http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2012 ... orter.html som jag fick flaskbomber. Ölet bryggdes på jästkakan på http://fabrikorekstedt.blogspot.se/2012 ... rmare.html som också fick extremt överkolsyrade flaskor. Båda ölen jäste ut dåligt som synes, men de innehöll mycket specialmalt och mäskades högt, och då jag har bryggt liknande öl tidigare med ungefär samma värden reagerade jag inte mer på det.

Som sagt, detta var kanske enstaka och extrema fall och kanske inte helt typiska. Men problemet finns beskrivet i seriös brygglitteratur, vilket väger tyngre än våra enskilda exempel.

Det finns ju många olika tekniker inom brittisk bryggartradition som bygger på mer eller mindre extrem hantering av jästen under jäsningen. I den mer extrema änden t.ex. Burton Union och Yorkshire Squares. Så det finns inget som säger att det inte kan fungera. Å andra sidan har väl metoden och jäststammen utvecklats i en slags symbios, så val av jäststam och vidare anpassning av den till din metod (och vice versa) är nog viktig.