Svar p} inl{gg av

[Guest]

Detta inl{gg {r ett svar p} Kenneth Johanssons inl{gg om huruvida det {r r{tt
att f|rpassa experimentbrygder till klassen f|r special|l i HB-t{vlingar.

Det finns idag ca 10 - 50 olika |ltyper beroende p} hur man r{knar. Jag anser
att detta antal {r alldeles tillr{ckligt f|r att h}lla den normale hembryggaren
sysselsatt en bra l}ng tid. \ltyperna t{cker ocks} m}nga olika smakriktningar
vad g{ller de flesta kombinationer av maltighet, beska och j{sningsprodukter.

Har man mot all f|rmodan lyckats brygga traditionella |ltyper med excellens och
dessutom tr|ttnat p} dem f|rst}r jag om man vill s|ka sig till nya
smaksensationer genom sm} bryggexperiment. Dock k{nner jag ingen hembryggare
som har lyckats med detta. Det {r snarare s} att m}nga hb-produkter inte n}r
|ver den gr{ns som g|r att de kan m{ta sig med de b{sta kommersiella
produkterna. Som noggrann och ambiti|s hembryggare {r det de |lens
smaksensationer man skall ha som m}l enligt min mening.

Jag tycker att m}nga hembryggare experimenterar alldeles f|r mycket. Ist{llet
borde man f|rs|ka lyckas med normala |l. Det skulle uppskattas av m}ngen |lv{n
som kommer i kontakt med HB. Jag vet att den f|r hembryggare s} ofta bryggda
typen Pale Ale var |ver lag av ganska medioker kvalitet i }rets SM. Sj{lv satt
jag och d|mde i Brown Ale klassen och det var klart att mycket kunde
f|rb{ttras. \len hade ofta felsmaker och var b}de subjektivt och objektivt
obalanserade.

De |typer som st}r till f|rfogande har ju faktiskt kunnat uppvisa en
popul{ritet d} |lkonsumenter fortfarande g{rna s}g att |len smakade malt och
humle. Det {r allts} ingen tillf{llighet att vissa |ltyper har
utkristalliserats under }ren.

Dock tycker jag att man kan l}ta experimentlustan f} best{mma t ex humleval och
j{ststam. Bara resultatet {r n}gorlunda innanf|r ramarna. T ex tycker jag att
man inte skall beh|va humla en tjeckisk pilsner med Saaz, utan andra
humlesorter som passar bra med den tjeckiska gr{ddiga maltigheten kan med
f|rdel anv{ndas. Det blir {nd} en pilsner i tjeckisk stil enligt min
uppfattning.

Om man skulle till}ta brygder som p} n}t markant s{tt skiljer sig fr}n de
mallar som traditionella |ltyper utg|r blir domararbetet ytterligt sv}rt. De
objektivabed|mningar (och d{rmed f|rhoppningsvis r{ttvisa) ers{tts av domarens
subjektiva v{rderingar. Hur kan d} veta att ett |l kommer att ha en stor chans
att f} h|ga po{ng n{r man {r tvungen att lita p} domarnas subjektiva
f|rh}llningss{tt. Och t{nk den bryggare som vet med sig att han/hon har tr{ffatr{tt med en relativt sv}rbryggd dubbelbock och som sedan f}r d}lig kritik bara
f|r att domarna inte r}kar vara speciellt f|rtjusta i just dubbelbockar.

Citatet som Kenneth anv{nde som gick ut p} att en aning h{ckla McDonald's
kvalitet tycker jag {r inte {r riktigt r{ttvist. Litteratur som handlar om
kvalitet inom tj{nstebranschen (som McDonalds tillh|r) anv{nder ofta det
f|retaget som ett bra exempel p} utm{rkt kvalitet. Som kund f}r man ju exakt
vad man f|rv{ntar sig p} MD. Det {r mer {n vad man s{ga om andra restaurangers
erbjudanden. Man kan ju aldrig f|rv{nta sig en gourmetm}ltid p} MacDonalds.
Begreppet kvalitet m}ste s{ttas i relation till hur mycket man betalar om det
skall vara anv{ndbart.

Om hembryggare tillverkar smakrika och rena |l enligt de m}nga traditionella
|ltyperna finns det ingen oro f|r att n}gon uttr}kande likriktning kommer att
infinna sig. Slutligen, om man nu vill brygga experiment|l s} tror jag att
special|lsklassen idag och f|r |versk}dlig framtid kommer att kunna hysa dessa
|l och ge dem en r{ttvis bed|mning.

mvh

Fredrik Eriksson (d91-ferPÅnadaPUNKTkthPUNKTse)