Hur effektiv är vörtspridare för syresättning?

[ekstedt]

Syresättningen verkar vara viktig av andra anledningar än vad som skrivs om här.

Nu blir jag nyfiken, vilka är dessa "andra anledningar"?

[ecmik]

Nu blir jag nyfiken, vilka är dessa "andra anledningar"?

Jag hänvisar återigen egentligen bara till artikeln, att det är lite mer avancerat än vad man ofta förenklar det till. "Syresättning behövs inte vs. syresättning är fundamentalt". Man kanske tänker att syresättning bara påverkar så att jäsningen inte kommer igång eller att det inte jäser ut. Men i kombination med pitching rates, jästhälsa, näringsinnehåll kan smaker påverkas hit och dit med eller utan syresättningen.

[Lindh]

Cellen behöver syre för att kunna producera steroler och de omättade fettsyrorna som ingår i cellmembranet. När det är klart behövs inte syre för varken jästcellen eller någon annan anledning jag kunnat läsa mig till.


“When yeast reproduce, they need to make new lipid membranes for their progeny. In order to do this they need two types of compounds: sterols and unsaturated fatty acids. Sterols keep the structure of lipid cell membranes fluid and regulate permeability. Yeast can acquire sterols from the wort or can manufacture them. However, there are not always enough sterols (and not all the right types) in brewer’s wort for adequate fermentations, so yeast need to make them. Interestingly, even if all the right sterols were available in the wort, yeast has a hard time importing sterols in the presence of oxygen (Shinabarger, et al., 1989).
Sterol syntheses and regulation is complex. In brief, yeast utilize glycogen to derive acetyl-CoA, which they use to create squalene. Then, in a series of steps using oxygen, they convert squalene to 2,3-epoxysqualene, which they then cyclize to form lanosterol, the first sterol in the synthetic pathway. They then create other sterols, including ergosterol, in various reactions, some of them involving more oxygen. There are ten enzymatic reactions from acetyl-CoA to squalene, and another ten to twelve to form ergosterol. Most of the free sterol goes to the plasma membrane, some to various membrane-bound organellesnisidenthencell."”

Chris White och Jamil med efternamnet ingen kan stava till. “Yeast.”

[Bee]

Utöver använda det till cellmembran så kan Jästcellen använda syre tillsammans med socker för att skapa ATP paket. Den kan göra det utan syre men det blir betydligt färre ATP paket per sockermolekyl. Dom pratar om detta i något tidigt brew strong avsnitt om jäst.
Edit: ATP paket = energi

[Ahwen]

Någon som testat oilvolja istället för syresättning? http://beersmith.com/blog/2015/09/14/ol ... r-brewing/

[Lindh]

Jag är ganska säker på att det där med olivolja bara fungerar i teorien och inte i praktiken. Var det inte Palmer och Jamil som prövade detta ordentligt? Någon som kommer ihåg hur det var? Var ju några hembryggarår sedan det var på tapeten och sedan avfärdades, eller?

[Ahwen]

Jag är ganska säker på att det där med olivolja bara fungerar i teorien och inte i praktiken. Var det inte Palmer och Jamil som prövade detta ordentligt? Någon som kommer ihåg hur det var? Var ju några hembryggarår sedan det var på tapeten och sedan avfärdades, eller?

Tänker du kanske på Jamils och Chris Whites bok om jäst, där skrev dom lite om olivolja, eller har Jamil gjort något test? Dom skrev om något bryggeri som experimenterat på det, testpanelen hade inte märkt någon smakskillnad på ölen med oljan och den som var syresatt, men av orsak som inte framgick i texten hade dom inte fortsatt med tekniken om jag minns rätt.

[assistredo]

Det primära är egentligen inte syresättning utan att det finns en tillräcklig mängd pigg jäst. Ett sätt att åstadkomma detta är att syresätta vörten, en faktor för att jästen ska kunna växa till. Med en stor mängd jäst från början blir i det fallet syresättningen nödvändig i mindre grad.

[pjocke]

Med förbehåll för att jag bara har skummat tråden vill jag tipsa om att syresätta med syre. Personligen använder jag syrgastuberna som finns att köpa på Jula, som förvisso inte uttalat är av livsmedelskvalitet, men jag har överlevt hittills i alla fall. En vanlig syresättningssten och en liten regulator, så kan man köra i godtycklig mängd syrgasbubbel innan man pitchar jästen. Om det gör någon skillnad eller inte låter jag vara osagt...

[Morgan]

Morgan: "Jag påstår att behovet av syresättning av vörten innan jäsning är kraftigt överdrivet. Inte någon gång har jag kunnat se ett samband mellan ett mindre lyckat öl och att jag ej syresatt."

Det är väl spekulation? [emoji848] Men lugn och fin, jag sa inte att "du har fel". Om du läser artikeln så är du ju inte så fel ute med det du skriver. Speciellt sista fjärdedelen under "Practical Applications". Syresättningen verkar vara viktig av andra anledningar än vad som skrivs om här. Pudelns kärna är att du i din metod kanske gör andra åtgärder för din öl som motverkar effekten av en låg syresättning, något som andra här i forumet kanske INTE gör i sin metod vilket leder till sämre öl för DOM men inte för DIG om dom slutar syresätta.

Jag var aldrig ute efter att "sätta dit" nån, utan snarare hjälpa tråden i rätt riktning. Jag anser fortfarande att artikeln är klockren om man vill förstå vad funktionen med syresättning.

Om jag delar med mig av mina erfarenheter så är ju inte det spekulation. Om man däremot hänvisar till diverse artiklar och studier så måste man ju verkligen hålla tungan rätt i mun för att resultatet från artiklarna och studierna ska stämma överens med ens egna förutsättningar.
Jag ifrågasätter inte att syre krävs, jag menar att det kommer långt ner på prioritetslistan, kanske av samma anledning som du skriver: "Pudelns kärna är att du i din metod kanske gör andra åtgärder för din öl som motverkar effekten av en låg syresättning, något som andra här i forumet kanske INTE gör i sin metod vilket leder till sämre öl för DOM men inte för DIG om dom slutar syresätta".

Läste du ens artikeln?

Att "tänka själv" är bra i rimliga doser, men det måste samtidigt vara grundat i den kunskap om tillvaron som faktiskt finns. Annars blir det lätt fel.

Jag läste resten av artikeln från det stycke som Ecmik hänvisade till. Redan i första raden under "Practical applications" ser jag något som säger att jag inte nödvändigtvis har fel. Jag blir lätt irriterad när en sån här vetenskaplig text på det här forumet omvandlas till hårda fakta och regler man absolut inte kan bryta mot. Vetenskapliga artiklar uttrycks ju alltid i försiktiga ordalag. Men här på forumet verkar det ofta handla om att slå varann i skallen med lösryckta stycken från vetenskapliga artiklar. vetenskapliga studier bygger ju på bryggningar med noggrann uppföljning av förutsättningar och resultat. De bygger också på att de som utför studien har ett öppet sinne utan att begränsa sig till "kända fakta" utan vetenskaplig grund.
När jag brygger så följer jag hyfsat noga mina förutsättningar och resultat. Jag baserar mina slutsatser utifrån ett begränsat antal bryggningar såklart, men det är ändå kunskap som bygger på praktiskt bryggande. Det är inte spekulation.

Det primära är egentligen inte syresättning utan att det finns en tillräcklig mängd pigg jäst. Ett sätt att åstadkomma detta är att syresätta vörten, en faktor för att jästen ska kunna växa till. Med en stor mängd jäst från början blir i det fallet syresättningen nödvändig i mindre grad.

Precis!

Med förbehåll för att jag bara har skummat tråden vill jag tipsa om att syresätta med syre. Personligen använder jag syrgastuberna som finns att köpa på Jula, som förvisso inte uttalat är av livsmedelskvalitet, men jag har överlevt hittills i alla fall. En vanlig syresättningssten och en liten regulator, så kan man köra i godtycklig mängd syrgasbubbel innan man pitchar jästen. Om det gör någon skillnad eller inte låter jag vara osagt...

Här är ett gott exempel på detta. Pjocke syresätter utan att veta om det gör att ölen blir bättre. Mitt tips är att dela nästa sats, Pjocke, och bara syresätta den ena. Ifall du inte känner skillnad så har du en möjlighet att förenkla din bryggdag. det här synsättet går att applicera på alla moment i bryggprocessen. Man kan ifrågasätta saker som:
Måste malten vara nykrossad? Hur gammal malt går det att brygga bra öl på? Hur viktigt är det att pricka exakt rätt i mäskstegen? Behöver man mäska i flera steg? Hur länge behöver man mäska? Går det inte att laka med vatten varmare än 78 grader? Måste man laka med varmt vatten? Hur länge behöver man koka? Behöver man kyla vörten eller kan man vänta och bara tillsätta jästen nästa dag? Behövs vattenlås på hinken eller räcker det att tejpa hålet? Blir ölen bättre av att man tillsätter syre? Måste lager jäsas under 12 grader? Måste man verkligen ha så mycket jäst som beräkningsverktygen påstår? Måste man använda desinficeringsmedel i flaskorna om man annars är vänligt renlig med flaskorna efter att man tömt dem?

Det här är bara några få exempel...
Och svaret gäller bara dig och din utrustning, för de förutsättningar och bryggmetoder just du använder. Tänk själv!

[skyking]

Jag hänvisar återigen egentligen bara till artikeln, att det är lite mer avancerat än vad man ofta förenklar det till. "Syresättning behövs inte vs. syresättning är fundamentalt". Man kanske tänker att syresättning bara påverkar så att jäsningen inte kommer igång eller att det inte jäser ut. Men i kombination med pitching rates, jästhälsa, näringsinnehåll kan smaker påverkas hit och dit med eller utan syresättningen.

Jag är också lite nyfiken. Jag har läst artikeln och läst vad som skrivits här och jag tycker inte jag hittar någon egentlig motsägelse.

Visst finns det de som inte grottar ner sig i detaljer utan nöjer sig med att känna till vanliga brister man kan få pga otillräcklig syresättning. Det gör dock inte att de egentligen har fel eller motsäger artikeln.

[skyking]

Tänker du kanske på Jamils och Chris Whites bok om jäst, där skrev dom lite om olivolja, eller har Jamil gjort något test? Dom skrev om något bryggeri som experimenterat på det, testpanelen hade inte märkt någon smakskillnad på ölen med oljan och den som var syresatt, men av orsak som inte framgick i texten hade dom inte fortsatt med tekniken om jag minns rätt.

Den studien visade till skillnad från vad olivoljeteorins anhängare hävdar att det visst var skillnader. Skillnaden var bland annat att esternivåerna var högre när man använde olivolja istf syresättning - detta visade sig både i kemisk analys som i promsmakningen. Sen har det gjorts tester där man kört med olivolja och kört utan syresättning i kontrollbryggden - där visade det sig att det inte blev någon smakmässig skillnad. Nu kan man iofs avfärda enstaka studier för brister, men tror man på dessa så ligger ju slutsatsen snarare i riktningen att använda olivolja istället för syresättning har ungefär samma effekt som att inte använda olivolja.

En förklaring kan ligga i att jästen enligt uppgift inte kan hydrolysera fettet och därmed inte kan tillgodogöra sig fettsyrorna.

[skyking]

Med förbehåll för att jag bara har skummat tråden vill jag tipsa om att syresätta med syre. Personligen använder jag syrgastuberna som finns att köpa på Jula, som förvisso inte uttalat är av livsmedelskvalitet, men jag har överlevt hittills i alla fall. En vanlig syresättningssten och en liten regulator, så kan man köra i godtycklig mängd syrgasbubbel innan man pitchar jästen. Om det gör någon skillnad eller inte låter jag vara osagt...

Det var lite det jag funderat på att undvika. En annan lösning jag övervägt är att pumpa i luft (jag tror jag skrev det) och eventuellt kompensera för att man inte får i mer än 8ppm att pumpa i mer luft. Det lutar mot att jag använder sistnämnda metod. Oavsett vad ni säger om hur dömd man är om man inte syresätter på ett visst sätt så tänker jag att den metoden iaf kommer ge en konsistent syresättning...

[ekstedt]

Morgan, det känns som att du fäktar mot både halmgubbar och väderkvarnar. Jag är bland de första att hålla med om att olika enskilda faktorers betydelse ofta överdrivs, och det är något jag ofta argumenterar emot, såväl här som på min blogg. Men dessa överdrifter härstammar ofta från just att folk har tänkt och testat själv. Så det är ofta en vansklig strategi, även om det finns vissa saker som man måste testa själv, exempelvis vad man tycker om humlesorten X eller jäststammen Y. Sedan så är inte varje bryggsystem så unikt att det inte går att komma till generella slutsatser som gäller för en bred klass av uppsättningar eller till och med alla.

Jag lägger ut texten mer om det här: https://fabrikorekstedt.blogspot.se/201 ... sjalv.html

[Karl R]

@skyking
+1

Min tanke med akvariepumpen och lufttillsättningen (airation är ju luftsättning, btw), att eventuellt hålla igång lufttillförseln under längre tid än de 5 minuter som sägs behövas för att få till de 8 ppm. På så vis håller man nivån 8 ppm längre. Luften diffunderar annars ut under de följande timmarna. Vad jag har läst/pratat mig till är att det är under det första dygnet som jästcellerna bygger upp sig innan de sätter igång, samtidigt som med luft vet man (!) att lösningen inte håller mer än 8 ppm, varför det torde vara oskadligt att hålla på en längre tid (till skillnad från syre).

att köra på syrgasen från jula är tycker jag är ett exempel på tesen "allts om inte dödar, härdar" vilket känns helt galet i ölbryggarsammanhang, i vart fall om man bjuder på sin öl nån gång. Klassificeringen finns av en anledning.

Ska kanske tilläggas att för vardagsöl kommer jag kanske inte bry mig om att luftsätta på det här sättet, men då jag tänker brygga en del starka engelska öl i närtiden så har det blivit att fundera över dylikt, för då tänker jag att det behövs.