Mäskverkningsgrad
Moderatorer: Anders Boström, Webbgrupp
Mäskverkningsgrad
Jag har ibland mätt uppåt 95% mäskverkninggrad och det har varit sådana
tillfällen där mäsken totalstoppat och jag fått röra om i gröten mest hela
tiden. Vörten har naturligtvis blivit grumlig men jag har aldrig märkt
någon smakförsämring. Det är bara min ale som råkat ut för det men den är
kanske inte lika känslig som pilsnern?
Vanligtvis ligger min verkningsgrag på 85%.
Hur mycket är möjligt att få ut? går det att få hundra procent? Ska jag
lita på mina mätningar som har sagt 95?
Olle Persson Rättvik
tillfällen där mäsken totalstoppat och jag fått röra om i gröten mest hela
tiden. Vörten har naturligtvis blivit grumlig men jag har aldrig märkt
någon smakförsämring. Det är bara min ale som råkat ut för det men den är
kanske inte lika känslig som pilsnern?
Vanligtvis ligger min verkningsgrag på 85%.
Hur mycket är möjligt att få ut? går det att få hundra procent? Ska jag
lita på mina mätningar som har sagt 95?
Olle Persson Rättvik
-
ken.sentell
- Satsbryggare

- Inlägg: 10
- Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50
Mäskverkningsgrad
Cirkulerar du vörten efter du rört om den? Jag har råkat ut för samma sakJag har ibland mätt uppåt 95% mäskverkninggrad och det har
varit sådana
tillfällen där mäsken totalstoppat och jag fått röra om i
gröten mest hela
tiden. Vörten har naturligtvis blivit grumlig men jag har aldrig märkt
ett par gånger och varit tvungen att röra om hela mäsken för att få igång
lakningen igen. Men efter jag rört om mäsken så låter jag den vila några
minuter och cirkulera om vörten tills den rinner klart igen.
Jag mäter min OG vid 2 tillfällen. Första gången direkt efter lakningen menVanligtvis ligger min verkningsgrag på 85%.
Hur mycket är möjligt att få ut? går det att få hundra
procent? Ska jag
lita på mina mätningar som har sagt 95?
Olle Persson Rättvik
innan koket och andra gången i jäskärlet innan jag sätter på locket. Jag
brukar få ett utbyte på 95-97% vid första mätningen och ungefär 90% vid
andra mätningen. Senaste bryggningen fick jag ett utbyte på 99% efter
lakningen (fast det låter för bra för att vara sant)! Så dina siffror låter
rimliga.
Första mätningen ger mig en indikation hur effektivt jag mäskar. Den andra
mätningen ger mig OG av den slutgiltiga vörten efter alla förluster under
koket/förlust till humle/vört kvar i kokkärlet/etc.
Ken
-
peter.lithner
Mäskverkningsgrad
Hej
Allt prat om verkningsgrad får mig att vilja ta upp en gammal tråd.
Jag har märkt att jag får en väldigt hög siffra på verkningsgraden när jag mäter SG på den nylakade sötvörten, jämfört med vad jag får på den kokade, kylda, "jäsfärdiga" vörten.
En anledning är förstås att man förlorar en del vätska i humlen och draven efter kylning. Men jag får det allt som oftast inte att gå ihop (förlusten under koket är ju bara vatten så det räknar jag inte med).
Jag tror att det har att göra med att den varma sötvörten (>70 C) tar mer plats en 20-gradig dito hade gjort. Vatten har ju större volym vid högre temperatur, och detsamma borde ju gälla för vört fast ännu mer påtagligt (gissar jag).
Nästa gång jag brygger måste jag nog göra någon form av mätning på detta. Återkommer om det är det minsta intressant...
/peter, göteborg.
Allt prat om verkningsgrad får mig att vilja ta upp en gammal tråd.
Jag har märkt att jag får en väldigt hög siffra på verkningsgraden när jag mäter SG på den nylakade sötvörten, jämfört med vad jag får på den kokade, kylda, "jäsfärdiga" vörten.
En anledning är förstås att man förlorar en del vätska i humlen och draven efter kylning. Men jag får det allt som oftast inte att gå ihop (förlusten under koket är ju bara vatten så det räknar jag inte med).
Jag tror att det har att göra med att den varma sötvörten (>70 C) tar mer plats en 20-gradig dito hade gjort. Vatten har ju större volym vid högre temperatur, och detsamma borde ju gälla för vört fast ännu mer påtagligt (gissar jag).
Nästa gång jag brygger måste jag nog göra någon form av mätning på detta. Återkommer om det är det minsta intressant...
/peter, göteborg.
- bluesjohan
- Helmaltsbryggare

- Inlägg: 47
- Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50
- Ort: Göteborg
Mäskverkningsgrad
Hej!
Det måste vara i det närmaste omöjligt att, på ett korrekt sätt, jämföra
verkningsgrad mellan olika amatörbryggare. Olika mätutrustning, olika
råvaror och olika antagande om extrakt innehåll är bara några faktorer som
är svåra att hålla koll på. Det är med andra ord inte intressant om någon
har verkningsgrad på 95% eller 75%.
För min del beräknar jag verkningsgraden endast för att kunna jämföra mina
egna brygder och få ett stöd vid formuleringen av recept. Jag vet att om
jag gör som jag brukar (och mäter på samma sätt) så ligger min
verkningsgrad på ca 85%, om den egentligen är 80% eller 95% har inte så
stor betydelse.
mvh Johan
Göteborg
Det måste vara i det närmaste omöjligt att, på ett korrekt sätt, jämföra
verkningsgrad mellan olika amatörbryggare. Olika mätutrustning, olika
råvaror och olika antagande om extrakt innehåll är bara några faktorer som
är svåra att hålla koll på. Det är med andra ord inte intressant om någon
har verkningsgrad på 95% eller 75%.
För min del beräknar jag verkningsgraden endast för att kunna jämföra mina
egna brygder och få ett stöd vid formuleringen av recept. Jag vet att om
jag gör som jag brukar (och mäter på samma sätt) så ligger min
verkningsgrad på ca 85%, om den egentligen är 80% eller 95% har inte så
stor betydelse.
mvh Johan
Göteborg
-
micael
Mäskverkningsgrad
On Thu, 10 Jan 2002, you wrote:
extraktinnehållet, eftersom denna väl ? sällan är speciellt exakt definerad.
De flesta använder väl ett medelvärde för detta, medan en variation på
5-15% (beroende på växtklimat, årgång, mälteri, etc.) inte låter orimlig för mig.
Skulle tro att verkningsgrader på 90-95% kan vara möjligt, men
då får man nog räkna med en del tanniner i lakvörten. Har man högre
utbyte än så beror det nog antingen på mätfel, eller att det ovan
nämnda teoretiska extraktinnehållet inte är vad man tänkt sig...
Rent kemiskt skulle jag dessutom tro att det inte är möjligt att extrahera
allt "socker" ur malten med hjälp av de enzymer som finns tillgängliga,
oavsett temperatur, tid, omrörningsteknik, etc.
Exempel: prova att räkna med 10% högre respektive lägre extraktinnehåll än
förväntat:
1. 5kg a 300 Öl/kg -> 1500 Öl teoretisk extrakinnehåll
2. 5kg a 270 Öl/kg -> 1350 Öl -||-
3. 5kg a 330 Öl/kg -> 1650 Öl -||-
efter lakning erhölls säg 25 liter a 50 Ö, vilket ger verkningsgrader på:
1. 25*50 / 1500 = 83 %
2. 25*50 / 1350 = 93 %
3. 25*50 / 1650 = 76 %
Observera också att man måste justera den relativa densiteten hos vörten
att gälla för den temperatur som vörten har vid mätningen, eller som jag själv
gör, alltid kyla vörtproverna till "rätt" temperatur innan mätning.
MVH
/Micael Baudin
Den största "felkällan" till dylika mätningar torde vara det teoretiska*** Brev nr. 6501 till Bryggaren skickat av <ollepePÅalgonetPUNKTse> ***
Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
extraktinnehållet, eftersom denna väl ? sällan är speciellt exakt definerad.
De flesta använder väl ett medelvärde för detta, medan en variation på
5-15% (beroende på växtklimat, årgång, mälteri, etc.) inte låter orimlig för mig.
Skulle tro att verkningsgrader på 90-95% kan vara möjligt, men
då får man nog räkna med en del tanniner i lakvörten. Har man högre
utbyte än så beror det nog antingen på mätfel, eller att det ovan
nämnda teoretiska extraktinnehållet inte är vad man tänkt sig...
Rent kemiskt skulle jag dessutom tro att det inte är möjligt att extrahera
allt "socker" ur malten med hjälp av de enzymer som finns tillgängliga,
oavsett temperatur, tid, omrörningsteknik, etc.
Exempel: prova att räkna med 10% högre respektive lägre extraktinnehåll än
förväntat:
1. 5kg a 300 Öl/kg -> 1500 Öl teoretisk extrakinnehåll
2. 5kg a 270 Öl/kg -> 1350 Öl -||-
3. 5kg a 330 Öl/kg -> 1650 Öl -||-
efter lakning erhölls säg 25 liter a 50 Ö, vilket ger verkningsgrader på:
1. 25*50 / 1500 = 83 %
2. 25*50 / 1350 = 93 %
3. 25*50 / 1650 = 76 %
Observera också att man måste justera den relativa densiteten hos vörten
att gälla för den temperatur som vörten har vid mätningen, eller som jag själv
gör, alltid kyla vörtproverna till "rätt" temperatur innan mätning.
MVH
/Micael Baudin
Jag har ibland mätt uppåt 95% mäskverkninggrad och det har varit sådana
tillfällen där mäsken totalstoppat och jag fått röra om i gröten mest hela
tiden. Vörten har naturligtvis blivit grumlig men jag har aldrig märkt
någon smakförsämring. Det är bara min ale som råkat ut för det men den är
kanske inte lika känslig som pilsnern?
Vanligtvis ligger min verkningsgrag på 85%.
Hur mycket är möjligt att få ut? går det att få hundra procent? Ska jag
lita på mina mätningar som har sagt 95?
Olle Persson Rättvik
-
pt99jni
Mäskverkningsgrad
Har du/ni något bra sätt att snabbt kyla till 20°C då.
Jag brukar justera för den relativa desiteten, för det tar ju sån tid att kyla vörten, då har man en tidig kontroll på skeendet och har även en signal till när man skall avbryta lakningen.
Men jag gör oxå ett prov som kyls till rätt temp för verklig kontroll inför humlegivorna.
// Kim
Jag brukar justera för den relativa desiteten, för det tar ju sån tid att kyla vörten, då har man en tidig kontroll på skeendet och har även en signal till när man skall avbryta lakningen.
Men jag gör oxå ett prov som kyls till rätt temp för verklig kontroll inför humlegivorna.
// Kim
Observera också att man måste justera den relativa densiteten hos vörten
att gälla för den temperatur som vörten har vid mätningen, eller som jag själv
gör, alltid kyla vörtproverna till "rätt" temperatur innan mätning.
MVH
/Micael Baudin
Mäskverkningsgrad
Hydrometern visar olika beroende på temperatur i vätskan, det brukar finnas*** Brev nr. 6507 till Bryggaren skickat av "Peter Lithner" <peterPUNKTlithnerPÅegsPUNKTericssonPUNKTse> ***
Jag har märkt att jag får en väldigt hög siffra på verkningsgraden när jag mäter SG på den nylakade sötvörten, jämfört med vad jag får på den kokade, kylda, "jäsfärdiga" vörten.
En anledning är förstås att man förlorar en del vätska i humlen och draven efter kylning. Men jag får det allt som oftast inte att gå ihop (förlusten under koket är ju bara vatten så det räknar jag inte med).
Jag tror att det har att göra med att den varma sötvörten (>70 C) tar mer plats en 20-gradig dito hade gjort. Vatten har ju större volym vid högre temperatur, och detsamma borde ju gälla för vört fast ännu mer påtagligt (gissar jag).
korrigeringstabeller men jag vet ej om det finns sådana som går ända
till 70 grader.
Det normala är väl att man kyler ned provet innan man mäter ?
/Lars
-
peilot
Mäskverkningsgrad
hejsan
Mina bryggder kan ligga på upp tlii 200 liter och jag pumpar i sötvörten till kokaren från lakningen, och när jag har mätt har det visat sig att när jag tar provet från ytan så visar det extremt dåligt ytbyte-varför? jo den sötarevörten från början av lakningen lägger sig i botten med den svagare från senare lakningen ligger på toppen och skvalpar. så omrörning är ett måste i mitt bryggeri. utbytet brukar ligga på ca 80-85 % vid mäskningen.
Jag är ingen expert på det hela men det kanske kan vara något att tänka på vid för låga utbyten.?
Morgan på Öland
_________________________________________s_p_r_a_y_
Här börjar Internet!
Skaffa gratis e-mail och gratis Internet på http://www.spray.se
Nu kan du lagra dina filer och dokument på nätet. http://www.spray.se/sprayspace
Mina bryggder kan ligga på upp tlii 200 liter och jag pumpar i sötvörten till kokaren från lakningen, och när jag har mätt har det visat sig att när jag tar provet från ytan så visar det extremt dåligt ytbyte-varför? jo den sötarevörten från början av lakningen lägger sig i botten med den svagare från senare lakningen ligger på toppen och skvalpar. så omrörning är ett måste i mitt bryggeri. utbytet brukar ligga på ca 80-85 % vid mäskningen.
Jag är ingen expert på det hela men det kanske kan vara något att tänka på vid för låga utbyten.?
Morgan på Öland
_________________________________________s_p_r_a_y_
Här börjar Internet!
Skaffa gratis e-mail och gratis Internet på http://www.spray.se
Nu kan du lagra dina filer och dokument på nätet. http://www.spray.se/sprayspace
-
carlsson.svante
Mäskverkningsgrad
Den heta färdiga vörten är cirka 4 % större i volym än den nedkylda vörten.
/ Svante "Malte" Carlsson
---------------------------------------------------------------
Min Hembryggarsida. Uppdaterad 17 december -01
http://www.mamut.com/trudheims/
----------------------------------------------------------------
Min personliga Hemsida. Uppdaterad 27 september -01
http://w1.261.telia.com/~u26111825/
----------------------------------------------------------------
----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet>
Sent: Friday, January 11, 2002 9:08 AM
Subject: RE: Mäskverkningsgrad
Hej
Allt prat om verkningsgrad får mig att vilja ta upp en gammal tråd.
Jag har märkt att jag får en väldigt hög siffra på verkningsgraden när jag mäter SG på den nylakade sötvörten, jämfört med vad jag får på den kokade, kylda, "jäsfärdiga" vörten.
En anledning är förstås att man förlorar en del vätska i humlen och draven efter kylning. Men jag får det allt som oftast inte att gå ihop (förlusten under koket är ju bara vatten så det räknar jag inte med).
Jag tror att det har att göra med att den varma sötvörten (>70 C) tar mer plats en 20-gradig dito hade gjort. Vatten har ju större volym vid högre temperatur, och detsamma borde ju gälla för vört fast ännu mer påtagligt (gissar jag).
Nästa gång jag brygger måste jag nog göra någon form av mätning på detta. Återkommer om det är det minsta intressant...
/peter, göteborg.
/ Svante "Malte" Carlsson
---------------------------------------------------------------
Min Hembryggarsida. Uppdaterad 17 december -01
http://www.mamut.com/trudheims/
----------------------------------------------------------------
Min personliga Hemsida. Uppdaterad 27 september -01
http://w1.261.telia.com/~u26111825/
----------------------------------------------------------------
----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet>
Sent: Friday, January 11, 2002 9:08 AM
Subject: RE: Mäskverkningsgrad
Hej
Allt prat om verkningsgrad får mig att vilja ta upp en gammal tråd.
Jag har märkt att jag får en väldigt hög siffra på verkningsgraden när jag mäter SG på den nylakade sötvörten, jämfört med vad jag får på den kokade, kylda, "jäsfärdiga" vörten.
En anledning är förstås att man förlorar en del vätska i humlen och draven efter kylning. Men jag får det allt som oftast inte att gå ihop (förlusten under koket är ju bara vatten så det räknar jag inte med).
Jag tror att det har att göra med att den varma sötvörten (>70 C) tar mer plats en 20-gradig dito hade gjort. Vatten har ju större volym vid högre temperatur, och detsamma borde ju gälla för vört fast ännu mer påtagligt (gissar jag).
Nästa gång jag brygger måste jag nog göra någon form av mätning på detta. Återkommer om det är det minsta intressant...
/peter, göteborg.
-
bosse.bergenstaahl
Mäskverkningsgrad
Jag brukar hälla upp lite mer än mätmängden i en liten kastrull i rostfritt med aluminiumbotten och sätta den i kallt vatten. Rör man runt i den svalnar det väldans fort*** Brev nr. 6512 till Bryggaren skickat av "Kim" <pt99jniPÅstudentPUNKTbthPUNKTse> ***
Har du/ni något bra sätt att snabbt kyla till 20°C då.
Jag brukar justera för den relativa desiteten, för det tar ju sån tid att kyla vörten, då har man en tidig kontroll på skeendet och har även en signal till när man skall avbryta lakningen.
Men jag gör oxå ett prov som kyls till rätt temp för verklig kontroll inför humlegivorna.
Bosse Bergenståhl
-
Guest
Mäskverkningsgrad
Hej,
Jag brukar ställa min mätkolv, gjord av glas, i vilken jag har min
densitetsmätare + vörten och ställa i en 2 Liters plastkaraff med kallt vatten.
Det tar minder än 1 minut att kyla till ca. 20 grader.
Peter
|--------+----------------------->
| | bryggaren@mol|
| | lehem.se |
| | |
| | 2002-01-14 |
| | 06:06 |
| | Please |
| | respond to |
| | bryggaren |
| | |
|--------+----------------------->
| To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet |
| cc: (bcc: Peter Hogstrom/PPT/UP/SE/HHC/Fresenius) |
| Subject: Re: Mäskverkningsgrad |
*** Brev nr. 6520 till Bryggaren skickat av Bosse Bergenståhl
<bossePUNKTbergenstaahlPÅlundPUNKTmailPUNKTteliaPUNKTcom> ***
man skall avbryta lakningen.
Jag brukar hälla upp lite mer än mätmängden i en liten kastrull i rostfritt med
aluminiumbotten och sätta den i kallt vatten. Rör man runt i den svalnar det
väldans fort
Bosse Bergenståhl
Jag brukar ställa min mätkolv, gjord av glas, i vilken jag har min
densitetsmätare + vörten och ställa i en 2 Liters plastkaraff med kallt vatten.
Det tar minder än 1 minut att kyla till ca. 20 grader.
Peter
|--------+----------------------->
| | bryggaren@mol|
| | lehem.se |
| | |
| | 2002-01-14 |
| | 06:06 |
| | Please |
| | respond to |
| | bryggaren |
| | |
|--------+----------------------->
| |----------------------------------------------------------------------------|
| To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet |
| cc: (bcc: Peter Hogstrom/PPT/UP/SE/HHC/Fresenius) |
| Subject: Re: Mäskverkningsgrad |
----------------------------------------------------------------------------|
*** Brev nr. 6520 till Bryggaren skickat av Bosse Bergenståhl
<bossePUNKTbergenstaahlPÅlundPUNKTmailPUNKTteliaPUNKTcom> ***
vörten, då har man en tidig kontroll på skeendet och har även en signal till när*** Brev nr. 6512 till Bryggaren skickat av "Kim" <pt99jniPÅstudentPUNKTbthPUNKTse> ***
Har du/ni något bra sätt att snabbt kyla till 20°C då.
Jag brukar justera för den relativa desiteten, för det tar ju sån tid att kyla
man skall avbryta lakningen.
humlegivorna.Men jag gör oxå ett prov som kyls till rätt temp för verklig kontroll inför
Jag brukar hälla upp lite mer än mätmängden i en liten kastrull i rostfritt med
aluminiumbotten och sätta den i kallt vatten. Rör man runt i den svalnar det
väldans fort
Bosse Bergenståhl