Hej!
Jag vill ta fram ett recept på en American Pale Ale som är en riktig humlechock. Jag har tittat på lite recept och börjat snickra lite på ett eget, men blir besviken varje gång jag smakar av...
Det är helt enkelt inte tillräckligt med humle! Kan jag få lite hjälp med hur mycket som ska till? Jag vågar inte dubbla mängden humle i recepten eftersom 60minutersgivan antagligen då ger för mycket beska. Vill ju få en god ale i slutändan, fast med kraftig humlesmak. Vore jättetrist att stoppa i en massa god humle och resultatet blev odrickbart och jag har därför 'fegat' lite.
Jag siktar på 25liter.
Brukar ha ungefär
4.5kg Pale Ale malt (weyermann)
200g Caramünch I
50g dark crystal malt
vilket brukar ge en OG på ca 1060
Humle jag vill använda är centennial + cascade (men är öppen för förslag) men framförallt vill jag veta hur mycket jag ska tillsätta och i vilka givor.
Använder humlepåsar och kör helst kottar. Torrhumlar gärna och har helst inte fler än 3-4 humlegivor för att lättare kunna reproducera resultatet.
Är det någon som har ett bra recept på en riktig humlebomb?
Tack på förhanden!
Recepthjälp med humle American Pale Ale
Moderatorer: martinb, alekks, Webbgrupp
Recepthjälp med humle American Pale Ale
STC-1000+, förbättrad firmware till STC-1000 för jäsning
https://github.com/matsstaff/stc1000p
https://github.com/matsstaff/stc1000p
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Torrhumla 5-7 dagar i sekundären med minst 2g/l det ger betydligt mer smak av humle än att lägga i koket.
Jag tycker 2g/l är perfekt för dom APA's som jag brygger blir en frisk och påtaglig smak av humle. Har dock smakat av öl som har haft mer smak av humle så >3g/l kanske du är ute efter?
Jag tycker 2g/l är perfekt för dom APA's som jag brygger blir en frisk och påtaglig smak av humle. Har dock smakat av öl som har haft mer smak av humle så >3g/l kanske du är ute efter?
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Jag har gjort ett antal singelhumlade APA med följande humleschema för 20 liter:
10 g i 60 minuter
20 g i 20 minuter
30 g i 1 minut (eller vid kokslutet)
40 g torrhumling
Med en högalfahumlesort (>10) brukar man få rätt beska ungefär. Eventuellt får man justera receptet något. Detta ger en påtaglig men inte överväldigande humlearom. Eftersom du ville ha det senare och dessutom gör 25 liter skulle man kanske modifiera humleschemat enligt följande (utgår går från att du har 100g av vardera sorten):
10 g Centennial i 60 minuter
20+20 g i 20 minuter
30+40 g i 1 minut
40+40 g torrhumling
Eventuellt får du justera lite för beska, orkar inte öppna upp ProMash.
10 g i 60 minuter
20 g i 20 minuter
30 g i 1 minut (eller vid kokslutet)
40 g torrhumling
Med en högalfahumlesort (>10) brukar man få rätt beska ungefär. Eventuellt får man justera receptet något. Detta ger en påtaglig men inte överväldigande humlearom. Eftersom du ville ha det senare och dessutom gör 25 liter skulle man kanske modifiera humleschemat enligt följande (utgår går från att du har 100g av vardera sorten):
10 g Centennial i 60 minuter
20+20 g i 20 minuter
30+40 g i 1 minut
40+40 g torrhumling
Eventuellt får du justera lite för beska, orkar inte öppna upp ProMash.
-
Thomas Fransson
- Vattenbehandlare
- Inlägg: 296
- Blev medlem: onsdag 2008-01-02 03:00
- Ort: Malmö
- Kontakt:
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Skippa mellangivorna
Använd en bittergiva och resterande humle tillsätter du efter kokets slut under "whirlpoolingen"
Sista givan kommer att ge en del beska, räkna mellan 5-15 IBU beroende på alfasyra och längden på whirlpool. Jag brukar köra 15-20 minuter.
Varför är det en god ide att skippa mellangivorna?
Apliknande varelser som vi uppfattar 5 grundsmaker: Salt, Sött, Surt, Beskt och Umami.
(Finns nu även 2 nya, kolsyra och en grupp fettsyror, folk är dock ännu lite osams om dessa)
Mao det vi kallar för humlesmak är aromer och uppfattas inte av tungan. Aromer är ofta flyktiga och försvinner i stor grad under vörtkoket.
När du tillsätter en humlegiva vid kokets mitt kommer du att få ut beska ur denna. Aromerna kommer dock bitvis att kokas bort till den grad att de inte hoppar upp till receptorerna innan ölet väl är inne i munnen.
Tillsätter du istället humle efter eller vid kokets slut kommer en mindre andel aromämnen kokas bort = mer arom och smak i ölet.
Du får inte mindre beska i ölet med denna metoden eftersom du kompenserar för detta i din bittergiva.
Effekter
Utöver en tydligare arom så påverkas ölet på ett par andra sätt. Ett teknik som kallas "hopbursting" var på tapeten för ett par år sedan.
Hopbursting innebär att man i princip tillsätter all humle vid kokets slut eller i whirlpoolen. Man strävar efter mycket arom och vet att man får en lägre grad isomerisering/beska i ölet. Men humlegivorna är så pass stora att all extra humle bidrar med en överdådig arom och beska.
Många, mig inkluderad anser även att denna metod ger en behagligare och mjukare beska. En sanning med modifikation vill jag påstå. Skillnaden enligt mig ligger förmodligen i att man genom att begränsa humlets kontakttid med den varma vörten även extraherar mindre tanniner ur humlen.
I vissa typer av öl vill man inte ha så tydlig humlearom och kan då välja att koka sista humlegivorna en stund för att få rätt/klassisk aromprofil.
Men är man ute efter fräsch humlearom är det oklokt att lägga i humle och sedan koka bort dess arom och sedan tillsätta mer för arom.
Torrhumla gör du när jästen flockulerat så att humlehartserna inte sätter sig på jästcellerna och sedimenterar ut = tar humlearomen med sig ner i jästkakan. (Humle funkar så och det är bla. denna egenskap som ger humle en konserverande effekt på öl.)
Använd en bittergiva och resterande humle tillsätter du efter kokets slut under "whirlpoolingen"
Sista givan kommer att ge en del beska, räkna mellan 5-15 IBU beroende på alfasyra och längden på whirlpool. Jag brukar köra 15-20 minuter.
Varför är det en god ide att skippa mellangivorna?
Apliknande varelser som vi uppfattar 5 grundsmaker: Salt, Sött, Surt, Beskt och Umami.
(Finns nu även 2 nya, kolsyra och en grupp fettsyror, folk är dock ännu lite osams om dessa)
Mao det vi kallar för humlesmak är aromer och uppfattas inte av tungan. Aromer är ofta flyktiga och försvinner i stor grad under vörtkoket.
När du tillsätter en humlegiva vid kokets mitt kommer du att få ut beska ur denna. Aromerna kommer dock bitvis att kokas bort till den grad att de inte hoppar upp till receptorerna innan ölet väl är inne i munnen.
Tillsätter du istället humle efter eller vid kokets slut kommer en mindre andel aromämnen kokas bort = mer arom och smak i ölet.
Du får inte mindre beska i ölet med denna metoden eftersom du kompenserar för detta i din bittergiva.
Effekter
Utöver en tydligare arom så påverkas ölet på ett par andra sätt. Ett teknik som kallas "hopbursting" var på tapeten för ett par år sedan.
Hopbursting innebär att man i princip tillsätter all humle vid kokets slut eller i whirlpoolen. Man strävar efter mycket arom och vet att man får en lägre grad isomerisering/beska i ölet. Men humlegivorna är så pass stora att all extra humle bidrar med en överdådig arom och beska.
Många, mig inkluderad anser även att denna metod ger en behagligare och mjukare beska. En sanning med modifikation vill jag påstå. Skillnaden enligt mig ligger förmodligen i att man genom att begränsa humlets kontakttid med den varma vörten även extraherar mindre tanniner ur humlen.
I vissa typer av öl vill man inte ha så tydlig humlearom och kan då välja att koka sista humlegivorna en stund för att få rätt/klassisk aromprofil.
Men är man ute efter fräsch humlearom är det oklokt att lägga i humle och sedan koka bort dess arom och sedan tillsätta mer för arom.
Torrhumla gör du när jästen flockulerat så att humlehartserna inte sätter sig på jästcellerna och sedimenterar ut = tar humlearomen med sig ner i jästkakan. (Humle funkar så och det är bla. denna egenskap som ger humle en konserverande effekt på öl.)
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Intressant utläggning om det här med mellangivorna Thomas, jag har själv funderat mycket på detta. Framförallt har jag stört mig på termen smakhumle. I min värld är smak just surt, sött, salt, beskt och umami. Då finns det ingen anledning att skilja på bitter- och smakhumle. Om man i stället med smak menar det som jag kallar arom (d.v.s. sådant vi kan uppfatta med luktsinnet och indirekt i munnen via näsgången) så är ju åter termen redundant. Nu misstänker jag att man med smak menar "det vi kan uppfatta i munnen", d.v.s en kombination av smak (i dess rätta betydelse) och arom. Smak- och aromhumle vore då en bättre benämning alternativt just mellangivor eller något liknande.
Nåväl, jag har (på RateBeer-forumet) läst många amerikanska bryggare propsa på just att skippa mellangivorna med motiveringen att aromerna ändå kokar bort och att man då lika gärna kan koka en mindre mängd en längre tid för själva beskan och använda resten sent i koket för att få ut mer arom. Och det verkar ju klokt om det stämmer. Men gör det det? Jag har aldrig sett någon källa till detta påstående som skulle kunna verifiera att så är fallet. Tyska pilsner har väl t.ex. enbart bitterhumle och där tycker jag mig kunna känna en tydlig humlearom. Jag skulle kunna tänka mig att humlearomer kan ha väldigt varierande volatilitet och att kokning i 20 minuter ger en helt annan mix av humlearomer än kok i bara någon minut. I så fall finns det ju en poäng med mellangivor; att man får en rikare mix av humlearomer.
Men som sagt, detta är bara en gissning. Skulle vara intressant med en vederhäftig källa om detta.
/Fredrik
Nåväl, jag har (på RateBeer-forumet) läst många amerikanska bryggare propsa på just att skippa mellangivorna med motiveringen att aromerna ändå kokar bort och att man då lika gärna kan koka en mindre mängd en längre tid för själva beskan och använda resten sent i koket för att få ut mer arom. Och det verkar ju klokt om det stämmer. Men gör det det? Jag har aldrig sett någon källa till detta påstående som skulle kunna verifiera att så är fallet. Tyska pilsner har väl t.ex. enbart bitterhumle och där tycker jag mig kunna känna en tydlig humlearom. Jag skulle kunna tänka mig att humlearomer kan ha väldigt varierande volatilitet och att kokning i 20 minuter ger en helt annan mix av humlearomer än kok i bara någon minut. I så fall finns det ju en poäng med mellangivor; att man får en rikare mix av humlearomer.
Men som sagt, detta är bara en gissning. Skulle vara intressant med en vederhäftig källa om detta.
/Fredrik
-
Thomas Fransson
- Vattenbehandlare
- Inlägg: 296
- Blev medlem: onsdag 2008-01-02 03:00
- Ort: Malmö
- Kontakt:
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Det hela är väldigt logiskt. Källan tror jag finns i var konsument och bryggares näsa och mun och det faktum att vi vet mer nu om hur vi uppfattar smaker och aromer än vad man gjorde på 1800talet. Vi vet även mer om de råvaror vi använder och hur de påverkar och påverkas.
Vid ex IPA-bryggning i england använde sig säkert inte alla, men många av flera humlegivor under kokets lopp men -
Givorna kastades i, koktes en stund och plockades sedan ur för att ersättas med en ny giva osv.
Kan detta ha gjorts av samma anledning som många idag väljer att kasta om lite i humlegivornas tradition? Beskan från humlen gav har haft uppförsbacke, alla uppskattade inte beskt öl. Idag vet vi att isomerisering kan ske ändå, bara alfasyran hamnar i vörten så spelar det ingen roll om det vegetabiliska "skalet" är med i koket eller inte. Så en gissning kan ju vara att man fick mycket obehagliga tanniner ur humlen annars.
Dåtidens humle var kanske även mer lik dagens hemodlade humle än kommersiell. Dvs att hemodlad Magnumhumle kan ha en alfta på ex.4-5 medan en kommersiell kan ligga på ex. 12.
Humle innehåller ju en rad olika komponenter som bidrar med arom till öl. Vi kan utifrån den kunskapen och våra erfarenheter från att ha smakat öl med kortare och längre sistagivor anta att dessa olika ämnen är olika flyktig i olika grad. Vissa sticker dikrekt andra hänger kvar en stund längre.
Vissa (ex. northern brewer) slår tom igenom i det färdiga ölet även om de bara används som bitterhumle under annan aromhumle på slutet.
När vi pratar om amerikanska öl som i denna tråden där komponenten myrcene spelar en stor roll då denna är en av banditerna bakom de citrustoner i uppfattar i en typisk amerikansk PA eller IPA. Kul fakta är att denna komponent inte är/var välkommen i ex. tysk pilsner.
Tyska bryggare använde inte nyskördad humlen pga detta. All humle skulle "lagras" ett tag för att få bort domdär "obehagliga" aromerna som enligt bryggarna och konsumenterna inte passade i öl.
Idag har vi en helt annan kvalitet på råvaror än för bara 30 år sedan. Något man i största grad märker i en ex. pilsner med ett stänk traditionell Hallertau på slutet. Visst hittar man citrust i ett sådant öl? Nu åker humlekottarna rakt från "rankan" till sortering torkning och packning i lufttäta förpackningar, ibland även med syrebortträngande gas för att bevara kvaliten och arom.
Jämför man vår nya teknik med humlekottar som förvarats i en jutesäck i 10-12 månader så kan man med lite fantasi föreställa sig vilken typ av arom de gav åt det öl som bryggdes med dem.
Vi får även ha i åtanke att vi likt många andra länder för utom ex tyskland, england och belgien inte har en lika typisk tradition med normer och tekniker. Vi liksom bryggare i många andra länder idag blandar olika tekniker. Vi snappar upp lite här och lite där. Lär oss nya saker som kanske kastar om allt vi tidigare antagit. Det är vårt jobb att utvärdera våra resultat och välja den tekniken gav oss det resultat vi önskade.
Vid ex IPA-bryggning i england använde sig säkert inte alla, men många av flera humlegivor under kokets lopp men -
Givorna kastades i, koktes en stund och plockades sedan ur för att ersättas med en ny giva osv.
Kan detta ha gjorts av samma anledning som många idag väljer att kasta om lite i humlegivornas tradition? Beskan från humlen gav har haft uppförsbacke, alla uppskattade inte beskt öl. Idag vet vi att isomerisering kan ske ändå, bara alfasyran hamnar i vörten så spelar det ingen roll om det vegetabiliska "skalet" är med i koket eller inte. Så en gissning kan ju vara att man fick mycket obehagliga tanniner ur humlen annars.
Dåtidens humle var kanske även mer lik dagens hemodlade humle än kommersiell. Dvs att hemodlad Magnumhumle kan ha en alfta på ex.4-5 medan en kommersiell kan ligga på ex. 12.
Humle innehåller ju en rad olika komponenter som bidrar med arom till öl. Vi kan utifrån den kunskapen och våra erfarenheter från att ha smakat öl med kortare och längre sistagivor anta att dessa olika ämnen är olika flyktig i olika grad. Vissa sticker dikrekt andra hänger kvar en stund längre.
Vissa (ex. northern brewer) slår tom igenom i det färdiga ölet även om de bara används som bitterhumle under annan aromhumle på slutet.
När vi pratar om amerikanska öl som i denna tråden där komponenten myrcene spelar en stor roll då denna är en av banditerna bakom de citrustoner i uppfattar i en typisk amerikansk PA eller IPA. Kul fakta är att denna komponent inte är/var välkommen i ex. tysk pilsner.
Tyska bryggare använde inte nyskördad humlen pga detta. All humle skulle "lagras" ett tag för att få bort domdär "obehagliga" aromerna som enligt bryggarna och konsumenterna inte passade i öl.
Idag har vi en helt annan kvalitet på råvaror än för bara 30 år sedan. Något man i största grad märker i en ex. pilsner med ett stänk traditionell Hallertau på slutet. Visst hittar man citrust i ett sådant öl? Nu åker humlekottarna rakt från "rankan" till sortering torkning och packning i lufttäta förpackningar, ibland även med syrebortträngande gas för att bevara kvaliten och arom.
Jämför man vår nya teknik med humlekottar som förvarats i en jutesäck i 10-12 månader så kan man med lite fantasi föreställa sig vilken typ av arom de gav åt det öl som bryggdes med dem.
Vi får även ha i åtanke att vi likt många andra länder för utom ex tyskland, england och belgien inte har en lika typisk tradition med normer och tekniker. Vi liksom bryggare i många andra länder idag blandar olika tekniker. Vi snappar upp lite här och lite där. Lär oss nya saker som kanske kastar om allt vi tidigare antagit. Det är vårt jobb att utvärdera våra resultat och välja den tekniken gav oss det resultat vi önskade.
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Nu var det lite mer systematiska undersökningar jag var ute efter. Öldrickares och -bryggares känsliga näsor och erfarenheter är visserligen viktigt och användbart, men också behäftat med mycket felkällor, t.e.x psykologiska förväntanseffekter och annat. Vad gäller just mellangivornas vara eller icke vara så verkar det ju finnas delade meningar och då känns det som att dylika subjektiva uppfattningar inte räcker till.
Vad jag är ute efter är främst två olika typer av undersökningar:
Vad jag är ute efter är främst två olika typer av undersökningar:
- Blindprovning där man jämför två öl där enda skillnaden är just humling i mitten av koket. Jag vet att sådana test har gjorts angående First Wort Hopping.
- Kartläggning av humlearomämnens olika volatilitet, mer precist hur många % som försvinner per tidsenhet, även kopplat till detekteringströsklar i vårt luktsinne.
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Hej igen!
Tack alla för jättebra svar!
Jag ska skippa mellangivan nu. Men då är frågan är det 0 minuters giva eller torrhumling som är bäst eller ska man köra båda? Vid flame out, är det inte risk att arom försvinner med kolsyra vid jäsning och/eller sedimenterar ut?
Jag är lur på om man kanske ska prova pressobryggarmetoden (hop tea). Min tanke är att man tar en del av vörten innan primning kokar upp, svalnar av ett tag, stöper och pressar ur. Och kanske gör det två ggr för att få ut allt gött ur den dyra humlen. (Eller finns det risk för tanniner då?) EDIT Alltså med färsk vört andra varvet då... /EDIT
Vore det helt galet med en 60 minuter giva om kanske 20 gram centennial och kanske 100g cascade som man gör te på?
Tack alla för jättebra svar!
Jag ska skippa mellangivan nu. Men då är frågan är det 0 minuters giva eller torrhumling som är bäst eller ska man köra båda? Vid flame out, är det inte risk att arom försvinner med kolsyra vid jäsning och/eller sedimenterar ut?
Jag är lur på om man kanske ska prova pressobryggarmetoden (hop tea). Min tanke är att man tar en del av vörten innan primning kokar upp, svalnar av ett tag, stöper och pressar ur. Och kanske gör det två ggr för att få ut allt gött ur den dyra humlen. (Eller finns det risk för tanniner då?) EDIT Alltså med färsk vört andra varvet då... /EDIT
Vore det helt galet med en 60 minuter giva om kanske 20 gram centennial och kanske 100g cascade som man gör te på?
STC-1000+, förbättrad firmware till STC-1000 för jäsning
https://github.com/matsstaff/stc1000p
https://github.com/matsstaff/stc1000p
-
Thomas Fransson
- Vattenbehandlare
- Inlägg: 296
- Blev medlem: onsdag 2008-01-02 03:00
- Ort: Malmö
- Kontakt:
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Då är det bara att googla, finns en hel del info, både i enklare (nyare) böcker om hem/bryggning ex. Noonan, Daniels, Bamforth samt i mer tekniska böcker. Men även i artikelformat online vissa artiklar från ASBC (american society of brweing chemists) går att hitta här och där.
På IBD (institute of brewing and distilling) finns ett gäng artiklar också. Kika även på ACS (american chemical society), där finns en hel del och faktiskt ett par riktigt trevliga webinar med bla Charles Bamforth.
Vet att det finns en duktig professor i Oregon som lagt ner mycket tid på forskning kring humle också, kommer inte ihåg namnet just nu.
När det gäller hur många procent som kokar bort eller denatureras inom en viss tid etc har jag inte sett något skrivet, men det finns kanske.
Problemen är ju att man då ev. skulle behöva utgå från en artificiell blandning då alla humlesorter innehåller olika koncentrationer beroende på odlare, skördeår, typ ålder osv. Det kansek finns någon som gjort det, jag har inte letat, då jag själv redan är "övertygad"
Jamil skrev en artikel om "late hopping" finns nog på hans hemsida. Matt Brynildson intervjuades i den. Han är ju fd. humlekemist.
Har nog inga fler tips på rak arm nu.
Kanske kolla lite på forskning ang hur vi uppfattar smaker och vissa ämnens fysiska inverkan och hur de påverkar vår uppfattning.
På IBD (institute of brewing and distilling) finns ett gäng artiklar också. Kika även på ACS (american chemical society), där finns en hel del och faktiskt ett par riktigt trevliga webinar med bla Charles Bamforth.
Vet att det finns en duktig professor i Oregon som lagt ner mycket tid på forskning kring humle också, kommer inte ihåg namnet just nu.
När det gäller hur många procent som kokar bort eller denatureras inom en viss tid etc har jag inte sett något skrivet, men det finns kanske.
Problemen är ju att man då ev. skulle behöva utgå från en artificiell blandning då alla humlesorter innehåller olika koncentrationer beroende på odlare, skördeår, typ ålder osv. Det kansek finns någon som gjort det, jag har inte letat, då jag själv redan är "övertygad"
Jamil skrev en artikel om "late hopping" finns nog på hans hemsida. Matt Brynildson intervjuades i den. Han är ju fd. humlekemist.
Har nog inga fler tips på rak arm nu.
Kanske kolla lite på forskning ang hur vi uppfattar smaker och vissa ämnens fysiska inverkan och hur de påverkar vår uppfattning.
-
Thomas Fransson
- Vattenbehandlare
- Inlägg: 296
- Blev medlem: onsdag 2008-01-02 03:00
- Ort: Malmö
- Kontakt:
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
Helt klart tar Co2 med sig en del ut.bryggapa skrev:Hej igen!
Tack alla för jättebra svar!
Jag ska skippa mellangivan nu. Men då är frågan är det 0 minuters giva eller torrhumling som är bäst eller ska man köra båda? Vid flame out, är det inte risk att arom försvinner med kolsyra vid jäsning och/eller sedimenterar ut?
Jag är lur på om man kanske ska prova pressobryggarmetoden (hop tea). Min tanke är att man tar en del av vörten innan primning kokar upp, svalnar av ett tag, stöper och pressar ur. Och kanske gör det två ggr för att få ut allt gött ur den dyra humlen. (Eller finns det risk för tanniner då?) EDIT Alltså med färsk vört andra varvet då... /EDIT
Vore det helt galet med en 60 minuter giva om kanske 20 gram centennial och kanske 100g cascade som man gör te på?
Jag skulle satsa på en combo av både flame out och torrhumling. Torrhumling ger en annan karaktär än humle som varit med innan kylning.
För att få ut de mesta av din sista humlegiva i aromväg så bör du utgå från kylteknik och hur lång tid vörten är varm etc.
Använder du ex en plattvärmeväxlare (PVV) så vill du kanske vara aningen snabbare än om du använder isbad eller eller kylspiral. Allt beroende på hur snabbt du kan kyla hela vörten.
Jag använder PVV och räknar in sista givan i beskan, jag slår av plattan, slänger i humlen och whirlpoolar sedan. Kylningen tar sedan ca +/-10 min beroende på vilken temp jag vill ha på utgående vört och mängd. I allt tar det alltså ca 20-30min innan vörten är kyld och befinner sig i jäskärlet. Under den tiden är vörten väldigt varm och jag räknar med ett par procents isomerisering.
Kyler du med annan metod eller har andra tider så vill du så klart anpassa dig efter dessa.
Runt 80C är gränsen för isomerisering av alfasyra/beska. Under ca 80 kommer du att få väldigt lite om ens någon beska men samtidigt kunna fälla ut aromerna i vörten om du inte hamnar på 16-17C på ett ögonblick
Det är mao. något man får testa sig fram till. Antingen justerar du whirlpool och kyltider eller humlegivornas storlek för att träffa rätt i ditt tycke.
Torrhumlingen blir som mest effektiv om du gör den efter jästen sedimenterat och gärna kort kontakttid vid högre temp (ej över 20). Dvs. du får en bättre extraktion av alla de önskade aromerna (om vi antar att önskade = citrus osv.) än om du torrhumlar vid en lägre temp. Extraktionen tar då längre tid och man riskerar att få en gräsig och/eller kantigare aromkaraktär. Torrhumling sker normalt bara en gång per batch, men det är lite gammalmodigt i mångas ögon. Till riktiga humlebomber så är det inte ovanligt att ha flera torrhumlingsgivor uder ett par dagar för att maximera aromen och bygga en mer intensiv och komplex sådan.
-
Thomas Fransson
- Vattenbehandlare
- Inlägg: 296
- Blev medlem: onsdag 2008-01-02 03:00
- Ort: Malmö
- Kontakt:
Re: Recepthjälp med humle American Pale Ale
I skrivande stund provar jag min senaste Lazy IPA
ABV: 7.8
IBU : 56 (Rager)
I runda slängar:
85 % Palemalt
4 % Biscuit
6 % Carafoam/Carahell
5% Strösocker
Bitterhumlad med Columbus
och avslutades med 100g trött citra och 50g trött amarillo
Torrhumlades 4 dagar med samma humle som ovan i lika mängd. (20L)
22 IBU kommer från en trad bittergiva (snabela) 60 min.
Resterande 34 IBU från latehopping.
Det man ska vara medveten om i dessa samanhang är att det är väldigt svårt att beräkna bitterhet oavsett vilken formel man använder.
Bäst enligt mig är att utgå från vad ex beersmith säger, smaka på ölet och där efter avgöra om du tyckte ex. 56 IBU är superbeskt eller inte.
När du bryggt ett par öl och smakat dem så utveklar du en feel för hur besk en öl är i förhållande till dina erfarenheter till dina egna öl.
ABV: 7.8
IBU : 56 (Rager)
I runda slängar:
85 % Palemalt
4 % Biscuit
6 % Carafoam/Carahell
5% Strösocker
Bitterhumlad med Columbus
och avslutades med 100g trött citra och 50g trött amarillo
Torrhumlades 4 dagar med samma humle som ovan i lika mängd. (20L)
22 IBU kommer från en trad bittergiva (snabela) 60 min.
Resterande 34 IBU från latehopping.
Det man ska vara medveten om i dessa samanhang är att det är väldigt svårt att beräkna bitterhet oavsett vilken formel man använder.
Bäst enligt mig är att utgå från vad ex beersmith säger, smaka på ölet och där efter avgöra om du tyckte ex. 56 IBU är superbeskt eller inte.
När du bryggt ett par öl och smakat dem så utveklar du en feel för hur besk en öl är i förhållande till dina erfarenheter till dina egna öl.