Kommer inte ihåg på rakhand hur formen ser ut, men kolla i boken designing great beers så finner du svaret. Du får gärna skriva in formen här när du hittar den så att andra kan nyttja den.
Jo, vi använder formeln som står i "How to Brew", som tydligen kommer från någon som heter Tinseth. Jag kollade i Designing great beers också, och där finns ytterligare en formel. Utan att ha lagt ner någon erergi på att kolla upp det (de använder ju ounces för att väga humle, så konstanterna blir ju olika), så tror jag att den senare formeln kan vara någon sorts approximation av Tinseths formel.
Idén är att utbytet är produkten av två faktorer: en som beror av koktiden, och en som beror av SG.
Även om Tinseths formel är mer exakt än andra, kvarstår även fler problemen som påverkar utbytet lika mycket som en bättre /sämre formel.
Olika kokkärl etc. ger olika utbyte.
Förvaring/oxideringen av humlen.
Humlekokpåsar eller ej.
Alfasyran är ju också den ett medelvärde utifrån proven man tagit på humlen.
Jag anser att det finns så mycket annat som påverkar så en mer exaktare formel känns bara lite som mer jobb utan att det blir bättre/exaktare.
Skulla man även råka räkna fel (om man nu gör det manuellt eller skriver fel) pga. formeln är mer komplex så skapar man ju ännu ett fel.
Enkelhet är en dygd, tycker jag. Särskilt som det finns så många felkällor.
Annars kan formler vara kul, så jag är inte negativ till dem. Utan försöker få in ett mer realistiskt perspektiv, då det finns grövre fel.
Håller med, så länge man räknar för hand. Men om man ändå använder dator för att mecka ihop och hålla reda på sina recept så kostar det ju inte mer att använda en formel som tar hänsyn till några fler saker. Iallafall inte om man ändå tycker det är kul att skriva koden:)
Jag gissar att resultatet i genomsnitt hamnar lite närmre verkligheten, även om man skall inse att felet troligen är väldigt stort hursomhelst.
I Bryggaren förekom en diskussion om det för ca tcå år sedan fär en länk till en sida var med. Där fanns en formel som jag tig med till jobbet tll min Excel-guru. Resultatet blev en webbsida:
Det absolut enklaste är att använda samma gamla formel som man alltid använt.
Men på svaga öl lägger man sig i underkanten av deffarna och i starka öl lägger man sig i överkant.
Att jag sedan tycker att aldeles för många öl är sönderhumlade är ytterligare en faktor att ta hänsyn till.
Hur ska man i protokollet kunna veta vilken formel bryggaren använt?
Återhållsamhet är en dygd.
Trots denna kritik anser jag bigfoot vara en trevlig öl
Jag gillar att laga mat med öl, ibland häller jag till och med öl i maten
I Bryggaren förekom en diskussion om det för ca tcå år sedan fär en länk till en sida var med. Där fanns en formel som jag tig med till jobbet tll min Excel-guru. Resultatet blev en webbsida:
Någon som sett en formel där volymen ingår? Vad jag förstått får du betydligt bättre utbyte i ett stort bryggverk, säg 1000 liter, än hemma på spisen med 20 liter.
I formlerna i "Designing Great Beers" av Ray Daniels finns volymen med (och respektive utbyte i procent för kottar resp. pellets vid olika tidsintervall, humlens alfasyra etc.). Jag har lagt in en i Excel där jag får ut hur många gram jag behöver för ett önskat IBU
Jag är ingen Tarzan på Excel men det verkar funka.
Arket är byggt på att få ut hur mycket humle som behövs för ett visst IBU. Arbetsboken har två blad som används. I det ena görs inmatning och beräkningarna, i det andra finns en tabell på utbytet i procent för olika tider och pellets resp. kottar. Ett fält ska fyllas i med värden från denna tabell.
När endast en giva behöver tas hänsyn till är det bara att fylla i en rad. När det är flera givor blir det lite bökigare och får man fylla i en rad per giva och testa lite framåt och tillbaka med olika värden tills man blir nöjd.
När man ska se vilket beskabidrag smak- och aromhumlen ger får man testa olika värden på IBU på respektive giva (rad) till resultatet blir den humlemängd man hade tänkt sätta till. Med andra ord får man i praktiken svaret i det första fältet man ska fylla i för önskat IBU-värde.
Slutligen får man sedan lägga ihop IBU-värdena för respektive giva för att se var man egentligen hamnar.
Data fylls således i i cellerna i kolumnarna A-F och formlerna som jobbar finns i kolumnerna G och H. Svaret (i gram) kommer i G.
Man får kanske "dra ner" formlerna i G och H till nästa nya rad.
Det här kanske går att göra på ett smartare sätt men det har funkat för mig.