många som låter bli.
Om jag väljer att inte tappa om efter primärjäsningen, hur länge bör jag
låta ölen stå innan jag tappar upp på flaska?
Är det något som kan ge rekomendationer om vilka mängder socker man ska
använda vid primningen av olika typer av öl. Liknande tabellerna som
figurerar ibland med lämpliga tryck vid kolsyresättning m.h.a. tub.
/Uffe
***************************************************
Den som har längst e-postadress när han dör vinner
The one with the longest e-mail adress when he dies wins
From: carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: [Bryggaren] Re:Re:Re:Re:Re: SV: nybörjar fråga
Date: Thu, 23 Mar 2006 00:22:00 +0100
*** Brev nr. 11856 till Bryggaren skickat av carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom
***
Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<ska brygga en lager så borde det ta längre tid för förkulturen att bliSå, om jag sätter en förkultur, ställer den i c:a 10 grader eftersom jag
klar? Finns det risk att man är för snabb med att sätta igång öljäsningen,
att inte förkulturen har blivit klar.
Jo det växer långsammare vid lägre temperatur. Fast om den är färdig eller
inte märker man förhoppningsvis. Bubblar det är det ju inte "klart".
Fast det beror på vad man menar med "färdig" - om bara väljer att
"aktivera" jästen i lite vört och sedan tillsätter hela rasken så är det ju
en annan sak (det kallar inte jag för en uppodling i samma bemärkelse). I
det läget handlar det (för mig iaf) inte främst om att "odla upp" jästmassa
(även om det såklart växer) utan man kanske tänker främst en
aktivering/acklimatisering och kanske syresättningsfas.
Om man däremot kalkylerat på att låt oss säga 2 liter vört ger en viss
mängd jäst. Om man då tar förkulturen "mitt i" så att säga, så har ju inte
jästen växt helt klart och då har man inte den mängd man tänkt sig.
Man kanske kan fråga sig, vad skillnaden är, om den växt "klart" eller
inte? och vad är problemet, om jästen ändå ju växer under jäsningen? -
Skillnaden ligger såsom jag ser det iallafall, framförallt i syresättningen
och syreupptagningsförmågan. En liten mängd jäst har inte samma *initiala*
syreupptagningsförmåga som en stor mängd jäst. Vore det inte för det, kunde
det ju kanske kvitta.
Dock så tror jag att "finjustering" av jästgivan etc handlar mer om smak
och att det blir som man tänkt sig, än om att det måste vara på ett visst
sätt. Fördubblar du jästgivan, så kanske jästiden kan blir en dag kortare
eller något i den stilen för en ale (bara ett exempel). Att jäsningen tar
en dag längre tid, är ju inte något problem i sig på något sätt. Och inte
heller är ju det faktum att jäsningen tar en dag mindre någon större fördel
egentligen. Ingen har väl så bråttom? Utan här väljer man naturligtvis väl
den jästid man tycker ger bäst smak! Först om man har riktigt på tok för
liten jästgiva eller för lite syre så finns risken för mer allvarliga
utjäsningsproblem.
Så såvitt jag begriper och har experimenterat så finns det faktiskt rätt
goda marginaler inom vilka man kan variera jästgivan (och syresättningen)
efter smak. Därmed inte sagt att jästgivan inte spelar någon roll. Om ma
vill vara reproducerbar gäller det ju att ha lite koll. Så att man inte
kanske pga inkonsekvent hantering omedvetet ena gången har en väldans massa
jäst och andra gången bara lite jäst av olika anledningar. Då kan man ju ha
med i beräkningarna att resultaten *kan* skilja.
/Fredrik
Smaktröskelvärdet för acetaldehyde verkar vara extremt lågt, och det behövs inte mycket för att det ska kännas som bakgrundston i smak/arom. Jag har en halvfull flaska öl som står i bokhyllan som luktar mer sherry än öl nu. Kul i studiesyfte men inte gott.