Högt FG?

[Djonk]

Angående att spara jäst går det (ofta) bra att göra det riktigt länge i kylskåpet. Väntar man mer än någon månad behöver man antagligen göra en förkultur först, men det kan hålla bra mycket längre än så, se t.ex. https://www.youtube.com/watch?v=RPll_vIoZsY

Mutation eller ändrad sammansättning av jästen går snabbt, så varje återanvänd slatt kan bete sig aningen olikt, men det vanliga verkar vara 10-20 gånger innan det märks av i ölet. https://www.youtube.com/watch?v=scFs9lspIqo

Sen skrev du att du använt kveik, den kan man med fördel torka. Smeta ut ett halvtunt lager från jästkakan på en ostduk eller annan tunn bomullsväv och vänta tills det är torrt, sen bryter man försiktigt loss bitarna och förvarar i tät burk i frysen.

Jag tycker inte att man ska bekymra sig så mycket över några få Öschlegrader. S-04 har inte så hög utjäsning så man kan förvänta sig att FG blir lite extra högt med den. Det bryggprogrammen eller tillverkarna anger är bara en genomsnittlig eller ungefärlig utjäsning. Titta t.ex. på Wyeast och White Labs - deras respektive jästutbud från samma ursprungliga källa skiljer sig ändå i beskrivningen: Wyeast anger 73-75% utjäsning för 1098 medan White Labs skriver 70-80% för WLP007.

[Bosse Dalenius]

Istället för hopspider, antingen kastar du i humlen direkt (som de brukar göra på riktiga bryggerier), eller prova använda en "Brew in the bag" påse så kan humlen bubbla runt hur mycket den vill.

Köra med påse kan jag ju testa. Direkt i koket har jag ju gjort men då ofta fått problem med att pumpen klagar igen.

[Bosse Dalenius]

Högt FG kan ju orsakas av flera olika saker.
Jästens utjäsnings förmåga.
Mäskens förhållande malt/vatten.
Försockringsrastens temp.
Bl.a.

Så att jag förstår, menar du att förhållandet malt/vatten resp. försockringsrastens temp. påverkar så att man kan få icke jäsningsbara sockerarter?

[SGP]

Men tillbaka till just FG, menar du alltså att ett FG på 1.022 kan vara ok för en Porter eller menar du att jag knåpat ihop receptet fel i Grainfather?

Ja det kan det nog vara. Mörka fylliga öl ligger normalt lite högre och sedan beror det mycket på vad som hände under mäskningen.

Det ska också sägas att olika jäster har olika förmåga att jäsa olika sockerarter. I mäskningen får man olika långa sockerarter vilka består av kedjor av 1-10 glukosmolekyler. All jäst glufsar med lätthet i sig enskilda glukosmolekyler (längd 1). Maltos har två glukos och konsumeras av de flesta jäster, dock inte av Fermentis LA-01 vilket är anledningen till att den bara ger lättölsstyrka. Sedan kommer maltotrios med tre glukos, många jäster klarar av att använda den men en del jäster, exempelvis London ESB från Lallemand rår inte på den vilket resulterar i en fyllig öl med ganska högt FG (1.020+). Denna jäst är lämplig om man vill brygga en engelsk bitter exempelvis, där vill man ha stor munkänsla trots relativt låg alkoholhalt. Efter maltotrios kommer dextriner med 4 eller fler glukos och där går de flesta jäster bet. Dessa längre sockerarter bidrar istället till fylligheten i öl. Saison är monsterjäst som även klarar dextriner vilket resulterar i en mycket torr öl. Där kan man räkna med att komma väldigt nära FG 1.000, ibland till och med under.

Således, vad man får ut i FG är alltså en kombination av förhållandet mellan sockerarter man får fram i vörten och ens valda jästs möjligheter att konsumera dessa sockerarter.

[Bosse Dalenius]

Men tillbaka till just FG, menar du alltså att ett FG på 1.022 kan vara ok för en Porter eller menar du att jag knåpat ihop receptet fel i Grainfather?

Ja det kan det nog vara. Mörka fylliga öl ligger normalt lite högre och sedan beror det mycket på vad som hände under mäskningen.

Det ska också sägas att olika jäster har olika förmåga att jäsa olika sockerarter. I mäskningen får man olika långa sockerarter vilka består av kedjor av 1-10 glukosmolekyler. All jäst glufsar med lätthet i sig enskilda glukosmolekyler (längd 1). Maltos har två glukos och konsumeras av de flesta jäster, dock inte av Fermentis LA-01 vilket är anledningen till att den bara ger lättölsstyrka. Sedan kommer maltotrios med tre glukos, många jäster klarar av att använda den men en del jäster, exempelvis London ESB från Lallemand rår inte på den vilket resulterar i en fyllig öl med ganska högt FG (1.020+). Denna jäst är lämplig om man vill brygga en engelsk bitter exempelvis, där vill man ha stor munkänsla trots relativt låg alkoholhalt. Efter maltotrios kommer dextriner med 4 eller fler glukos och där går de flesta jäster bet. Dessa längre sockerarter bidrar istället till fylligheten i öl. Saison är monsterjäst som även klarar dextriner vilket resulterar i en mycket torr öl. Där kan man räkna med att komma väldigt nära FG 1.000, ibland till och med under.

Således, vad man får ut i FG är alltså en kombination av förhållandet mellan sockerarter man får fram i vörten och ens valda jästs möjligheter att konsumera dessa sockerarter.

Tack! Det var lättbegripligt och värdefullt att veta!