Brewfather på svenska

[ecmik]

När vi ändå hittar på ord, vad sägs om kallsedimentering för cold crash?

Kallkrasch tycker jag är i allra högsta grad en allmänt accepterad term som alla förstår. Men kallsedimentering är inte dumt alls, låter dock som att det är en långsam process samt att att svengelska kallkrasch redan är så inarbetat att jag tror det vore besvärligt att ändra det.

[ecmik]

First Wort Hop är inte första humlegiva om man tillsätter den senare i processen, behövs ett nytt ord här

Jag har klurat på denna, men det är riktigt svårt. Antingen fortsätter man att kalla det First Wort-humle eller FIrst Wort-tillsats eller nåt, men det känns ju trist när vi har sånt bra drag på svenska bryggtermsidéer här.. Om man brainstormar då, det handlar ju om att tillsätta ingredienser i den "första vörten" - alltså innan man drar igång ett kok oavsett ifall man lakar eller inte. Kan man kalla det primärvört eller nåt sånt?

[ecmik]

Har inte använt Brewfather så mycket men "ramp time" kan väl lika gärna vara nerkylning?

Det är riktigt, "Ramp Time" också kan handla om nedkylning, tex långsam nedkylning ner till lagringstemperatur. Ska man använda lite ful-svengelska så är ju en ramp något som tar dig upp eller ner, så även fast "Ramptid" inte känns som en speciellt bra översättning så fattar man ju vad man menar i alla fall. Men det känns inte riktigt 100%.

[ecmik]

Samt att ta tillbaka det fina svenska ordet utbyte i stället för det halvsvengelska effektivitet.

Hur ställer du dig till "Brewhouse Efficiency". Brygghusutbyte kanske kan funka men inte klockrent och heller inte så välanvänt. Kanske känns "Totalt utbyte" eller "Sammanlagt utbyte" mer korrekt?

[Perwaste]

Samt att ta tillbaka det fina svenska ordet utbyte i stället för det halvsvengelska effektivitet.

Hur ställer du dig till "Brewhouse Efficiency". Brygghusutbyte kanske kan funka men inte klockrent och heller inte så välanvänt. Kanske känns "Totalt utbyte" eller "Sammanlagt utbyte" mer korrekt?

Kan "Bryggeffekt" vara någonting? Då kan man ha kvar utbyte för malt etc, och bryggeffekt för hela processen.

[ekstedt]

Samt att ta tillbaka det fina svenska ordet utbyte i stället för det halvsvengelska effektivitet.

Hur ställer du dig till "Brewhouse Efficiency". Brygghusutbyte kanske kan funka men inte klockrent och heller inte så välanvänt. Kanske känns "Totalt utbyte" eller "Sammanlagt utbyte" mer korrekt?

Jag vet inte ens vad brewhouse effiency är. Men det borde väl vara utbytet under själva bryggningen? D.v.s. förluster vid jäsning ej medräknade. Totalt utbyte borde innefatta även förluster i jäshinken. Tyvärr tycker jag bryggprogrammen från BeerSmith och framåt har krånglat till det här i onödan. Det man borde göra är att i stället ta tillbaka det gamla vedertagna begreppet utbyte som enbart rörde mäskning och lakning. Förluster till kok och jäshink borde man därefter dra av. Men i väntan på att bryggprogrammen görs om så får man väl ha
- Mäskutbyte (alt. Utbyte efter mäskning): det vanliga utbytet, alltså baserat på volym och SG efter lakning.
- Utbyte efter kok (alt. Utbyte inför jäsning): utbyte med förluster till kok, baserat på SG och volym i jäskärl
- Totalt utbyte (alt. Utbyte vid paketering): utbyte med förluster i jäskärl

Det viktigaste är att man inte använder "effektivitet" (eller ännu sämre "effekt").

First wort hopping kunde kallas för uppkokshumle eller uppkoksgiva.

Är fortfarande starkt emot konditionering.

[ekstedt]

Komplement närmar sig! Det kanske inte är så dumt med något åt det hållet.. Svårt! Tillsatser eller Komplement.. Får klura på den, kanske går att använda tillsammans med något annat ord för att göra det extra tydligt.

Komplement låter klumpigt tycker jag. Tillsatser låter bättre, även om man kanske borde ge trigger-varningar till Äkta vara/Matfusket-proselyter. Det framgår kanske av sammanhanget att det gäller tillsatser med jäsbart extrakt, men "Övrigt jäsbart" eller liknande kunde kanske vara ett tydligare alternativ.

[Djonk]

Utbyte efter kok är ju egentligen samma som mäskutbytet, det enda man förlorat är vatten eller missar jag något? Densitet efter kok borde räcka.

Uppkoksgiva var ett bra förslag tycker jag.

Tillsats har nästan ännu sämre klang av den anledning ekstedt nämner, om man inte vill försöka ta tillbaka det ordet också. Annars kan det reserveras för alla de små tillsatser av t.ex. vattenbehandling, klarningsmedel, jästnäring osv. som görs.

[ekstedt]

Utbyte efter kok är ju egentligen samma som mäskutbytet, det enda man förlorat är vatten eller missar jag något? Densitet efter kok borde räcka.

Uppkoksgiva var ett bra förslag tycker jag.

Tillsats har nästan ännu sämre klang av den anledning ekstedt nämner, om man inte vill försöka ta tillbaka det ordet också. Annars kan det reserveras för alla de små tillsatser av t.ex. vattenbehandling, klarningsmedel, jästnäring osv. som görs.

Njae, som jag skrev så ska förlusterna till druv m.m. även ingå i "Utbyte efter kok", så några av de alternativa namnen är kanske bättre. Det är ju först efter överföring till jäskärl som de förlusterna sker.

Att tillsats har en negativ klang i vissa läger tycker jag man kan bortse ifrån. Frågan är väl snarare om det är tillräckligt specifikt för just övriga extraktgivare.

[martinb]

Det framgår kanske av sammanhanget att det gäller tillsatser med jäsbart extrakt, men "Övrigt jäsbart" eller liknande kunde kanske vara ett tydligare alternativ.

"Övriga extraktgivare"?

[ekstedt]

Det framgår kanske av sammanhanget att det gäller tillsatser med jäsbart extrakt, men "Övrigt jäsbart" eller liknande kunde kanske vara ett tydligare alternativ.

"Övriga extraktgivare"?

Till exempel.

[ecmik]

Det framgår kanske av sammanhanget att det gäller tillsatser med jäsbart extrakt, men "Övrigt jäsbart" eller liknande kunde kanske vara ett tydligare alternativ.

"Övriga extraktgivare"?

Till exempel.

I Wikin kallar verkar man associera Adjunct med grundordet "Råfrukt", men också ris, majs, raffinerat socker mm.. Men "Övriga extraktgivare" passar ju helt klart. Dock beror det ju på hur programmet sorterar ingredienser och tillsatser. När jag kollar nogrannare hur den engelska Brewfather-versionen är indelad så ligger ALLT jäsbart (malt, frukt, mm) under svenskan översättningen "Extraktgivare" (Fermentables), sedan under rubriken som jag har döpt till "Tillsatser/övrigt" ligger alltifrån kakao och korianderfrön till kalciumklorid och jästnäring mm. Det verkar inte finnas så många "Adjuncts", utan det sorteras snarare som en "Fermentable". Det kanske man kan landa i helt enkelt.

[ecmik]

First wort hopping kunde kallas för uppkokshumle eller uppkoksgiva.

Uppkoksgiva är en bra svensk översättning, i klass med utbyte i känslan och hur lätt det är att förstå. Tack! Ska bara klura på hur det ska sättas in i programmet, för man ska översätta "First Wort Gravity" vilket är densiteten i vörten som lämnar mäsktunnan först. Där funkar inte uppkoksgiva direkt.. Sedan ska man översätta "First Wort" eftersom programmet lägger ihop "First Wort" och "Addition", vilket i så fall skulle bli "Uppkoksgiva tillsats". Sen gillar jag inte riktigt "Tillsats" för "Addition" eftersom jästen räknas som en "Addition" i programmet likaväl som socker i jäshinken är en tillsats. Just själva "First Wort" - finns det inget namn för det? Typ Primärvört motsv? Det hade löst en del, för då kunde namnet bli "Primärvörtsgiva" typ, och "Densitet i primärvört".

[ecmik]

Är fortfarande starkt emot konditionering.

Det förstår jag faktiskt inte, men det är kanske för att jag är van programmet redan. Konditionering i SAOL har ju en jättebra betydelse för ändamålet, eftersom det handlar om kolsyresättningstid och mognad innan man kallar den "Färdig" eller "Slutförd" motsv. Det är ett sätt att sortera sina satser för en överskådlig blick i programmet. Sen kanske man historiskt inte använt ordet i svenska bryggarsammanhang, men vissa ord kommer onekligen hamna i gråzonen där.

[ekstedt]

Det förstår jag faktiskt inte, men det är kanske för att jag är van programmet redan. Konditionering i SAOL har ju en jättebra betydelse för ändamålet, eftersom det handlar om kolsyresättningstid och mognad innan man kallar den "Färdig" eller "Slutförd" motsv. Det är ett sätt att sortera sina satser för en överskådlig blick i programmet. Sen kanske man historiskt inte använt ordet i svenska bryggarsammanhang, men vissa ord kommer onekligen hamna i gråzonen där.

Det är ett ovanligt ord i svenskan, och jag tror inte så många har koll på den fristående betydelsen. Den enda exemplet jag kommer på är i luftkonditionering, och det är ju en väldigt specifik användning.