Eftersom fargupplevelse ar valdigt subjektivt sa undrar man ju hur mycket EBC vardet som star i typdefinitionen betyder i en tavling, personligen maste jag saga att smak och lukt ar oandligt mycket viktigare for mig an fargen.
/Fredrik N
--
On Sat, 08 Jan 2000 06:10:06 bryggaren wrote:
Join 18 million Eudora users by signing up for a free Eudora Web-Mail account at http://www.eudoramail.com*** Brev nr. 3083 till Bryggaren skickat av FredrikStahl<FredrikPUNKTStahlPÅmathPUNKTumuPUNKTse> ***
Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<Jag har "forskat" en hel del om fdrg och fdrgmdtning av vl. Det dr ettHej alla glada.
Inspirerad av inldggen ang. Vlrecept, kommer en frega ang. fdrgen och
fdrgskalan pe vlet. Vad jag fvrster finns det en fdrgskala som bendmns
EBC. Det fvrekommer i SHBF:s defenitioner som ett riktvdrde. Nu till mina
funderingar:
1. Hur berdknar man EBC, t.ex. om man vill komponera ett vl enl.
defenitionerna?
2. En fdrg kan ju "mdtas", det gvras t.ex. med pH-stickor, ett annat
populdrt dmne. Finns det inte ngn fdrgskala eller annan mdtmetod fvr att
mdta EBC? Vilket kanske kan vara bra vid den objektiva delen pe SM eller
dylika tillstdllningar?
vdldigt komplicerat dmne. Fdrgen av ett vl bestdms genom att man mdter hur
mycket ljus av en viss vegldngd (430 nm) som passerar genom en liten
behellare av en viss tjocklek, fylld med vl. Det gvrs i en
spektrofotometer. Vdrdet dr inte helt tillfvrlitligt eftersom man bara
mdter vid en viss vegldngd, man mdter alltse bara styrkan av en viss fdrg.
Men ett vl kan ju t.ex. absorbera mer av ljus i andra fdrger, vilket gvr
att vlet ser mvrkare ut dn vad EBC-vdrdet anger. Lovibond dr en gammal
amerikansk standard som gick ut pe att man jdmfvrde vlet med ett antal
standardlvsningar. Det har numera ersatts av SRM som funkar precis som EBC,
fast i tjockare behellare och med en annan faktor i formeln. Fdrgen i EBC
dr 1.97 genger fdrgen i SRM (eller Lovibond eftersom det dr ungefdr samma
som SRM).
Fdrgen av malt berdknas genom att man gvr negon typ av "standardmdsk" i ett
lab. Jag vet inte exakt hur det ger till, men det verkar inte ha se vdrst
mycket med en verklig mdskningsprocedur att gvra. T.ex. se ger en "congress
mash" som amerikanerna anvdnder ut pe att mdska med destillerat vatten och
man kokar inte vvrten. Inte speciell realistiskt, men man kan i alla fall
anvdnda fdrgvdrdet till att jdmfvra olika maltsorter.
Hur kan man de fvrutsdga vilken fdrg vlet kommer att fe utifren maltens
fdrgvdrden? Det dr i allmdnhet mycket svert, eftersom se menga andra saker
dn malten peverkar fdrgen, t.ex. vattnet, pH i mdsken och under kokningen,
karamellisering under kokningen, humlen, jdsningen, osv. En formel som
funkar fvr mig med min utrustning och mina metoder ldr inte stdmma fvr
andra. Dessutom se kombineras inte fdrgerna fren malten linjdrt, dvs. om
man tar dubbelt se mycket svartmalt se ger det i allmdnhet mindre dn
dubbelt se mycket fdrg.
Den formel jag har sett mest dr fvljande. Vi kan sdga att den ger vlets
"maltfdrg" (MF):
MF i SRM = fdrgen av malten i SRM * maltvikt i lbs / slutgiltig volym i US
gallons
Om vi byter enheter till europeiska se fer vi
MF i EBC = 8.34 * fdrgen av malten i EBC * maltvikt i kg / slutgiltig volym
i liter.
Faktorn 8.34 ligger ganska ndra 10 som Torsten rdknar med. Man kan sdga att
han rdknar med att andra faktorer bidrar till mvrkare fdrg. Jag anvdnder en
korrektionsformel fvr att fe mer ldgre vdrden fvr mvrkare vl, och hvgre
vdrden fvr ljusare. Den baserar sig pe MF i SRM:
Om MF >10:
100 * ( 1 - e^( -0.00662 * (MF + 7.85) ) )
om MF <=10:
-0.0526 * MF^2 + 1.64 * MF
Den funkar nog ganska uselt, om jag ska vara drlig. Jag kommer tyvdrr inte
iheg var den kommer ifren, och jag har nog modifierat parametrarna en hel
del. Den bdsta metoden dr nog att mdta fdrgen pe ett antal av ens egna vl
och utifren det fundera ut en grov korrektionsformel. Jag har dock ingen
spektrofotometer se jag har provat att jdmfvra mina vl med kvpta vl vars
fdrgvdrden dr publicerade. Det funkade dock inget vidare eftersom kvpevlens
fdrg inte stdmde med de publicerade vdrdena! En vl med mycket hvgre
fdrgvdrde dn en annan seg ljusare ut dn den andra osv. Jag har hvrt att det
finns en slags provkarta i USA som man kan kvpa och jdmfvra vlen med, men
jag har inte sett net sent i Sverige.
Jag bryr mig inte se mycket om att formeln ger deliga vdrden. Den ger i
alla fall negot att relatera till ndr jag ska modifiera en vl fvr att gvra
den mvrkare eller ljusare, och den funkar ganska bra fvr att jdmfvra olika
batcher. Efterhand fer man en kdnsla fvr hur mycket fdrgad malt man ska
tillsdtta fvr att fe vnskad fdrg. Finslipning fer man dgna sig et ndsta
geng man brygger samma recept (det dr det de stora bryggerierna gvr, de
brygger ett antal testbatcher!).
/Fredrik Stehl
______________________________________________________________
Fredrik Stehl Tel: int + 46 (0)90 786 6027 (work)
Dept. of Math. int + 46 (0)90 125856 (home)
Univ. of Umee Fax: int + 46 (0)90 786 5222
S-90187 Umee E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmathPUNKTumuPUNKTse
SWEDEN WWW: http://www.math.umu.se/~fredriks
On tap: Black Hole Stout
*** Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit ***