Sida 1 av 1

Lite frågor från en nybörjare.

Postat: torsdag 1999-12-30 01:00
av sigdarve
Hej!
Jag skall försöka svara på dina frågor, beträffande aktivt kol, så har jag
läst att man kan tillsätta några gram i en mäsk på 5 kg malt, det står
någonstans om detta i ett gammalt nr. av HB, kolla där om du har alla nummer
efter 1995.Syftet med att tillsätta kol skall vara att du helt enkelt får en
renare smak på ölet. Men att tillsätta det i koket har jag inte hört talas
om.

Det här med att skala om recept kan väl inte vara så svårt, står det 50
liter och du vill göra 25 så är det väl bara att halvera!? Eller?
Har själv aldrig följt någon annans recept (annat än i stora drag), det är
roligare att hitta på själv.

ang. dekoktionsmäskning vs. infusionsmäskning, jag kan garantera dig att du
kan göra en jättegod lager med inf. mäskning, och jag tror att jag vågar
påstå att öldomare i ett blindtest skulle få svårt att peka ut den och säga
att den är infusionsmäskad.

Man behöver inte alls vara någon smakekvilibrist här, och inte heller hata
jättarna, själv går jag på systembolaget alldeles för ofta och köper då öl
som skulle få många av er att baxna!
/Anders
From: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Subject: Lite frågor från en nybörjare.
Date: Thu, 30 Dec 1999 09:22:02 -0100

*** Brev nr. 3024 till Bryggaren skickat av
"PETROKRAFTAB"<rPUNKTmattssonPÅpetrokraftPUNKTse> ***
Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
Hej alla glada.
Här kommer jag med lite nya fräscha frågor, åtminstone för mig. Jag har
införskaffat "Ölbryggning" av Ekelin/Lundgren, men man får inte alla svar
där, därför hoppas jag på lite svar härifrån.

1. I SHBF:s receptbank hittade jag två recept på AM. LAGER där det i
beskrivningen står att aktivt kol har använts vid mäskning och vörtkokning.
Hur har kolet använts?

2. Ett flertal av recepten man stöter på verkar mest vara avsedda för
"större" hembryggare än mitt kök. Hur skalar man enklast om t.ex. ett
recept med 88 liter bryggvolym till säg 25 liter bryggvolym?

3. I recepten för lager är det oftast dekoktionsmäskning som gäller. Går
det att ersätta dekoktionsmäskning med stegmäskning? Och i så fall hur?

4. Mest en synpunkt, vore det inte bra att sätta ut telefonnummer och/eller
e-mailadress i receptet till den som har designat ölet?

5. En sista synpunkt, måste man vara en smakekvilibrist för att hålla på
med hembryggning? När man läser inläggen i denna mail-grupp verkar det som
om man måste vara "stordrakshatare" och Systembolagshatare för att brygga
hemma. Personligen tycker jag att, och det med erfarenhet från andra
mailgrupper, inläggen skall vara sakliga och ge ngt för de som prenumerar
på denna mailgrupp. Risken är annars att det bara är en handfull personer
som skickar in inlägg till mailgruppen. Tack för ordet.

Robert Mattsson
<< text3.html >>
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

Lite frågor från en nybörjare.

Postat: torsdag 1999-12-30 01:00
av Guest
Hej Robert!

1. Det aktiva kolet som nämnts i ett recept har jag för mig användes för att få ljusare färg på ölet och kanske även som klarningsmedel. Jag tror att det helt enkelt tillsattes i mäsken tillsammans med malten och i vörtkoket.

2. För att skala om ett recept så måste man räkna lite. Den malt som anges i receptet tas gånger den faktor man får när man delar din bryggvolym med receptets. (25/88=0,28. 18 kg pilsner malt till 88 liter blir 5,1 kg till 25 liter). Humlen som används till bittergivan brukar anges i centigram alfasyra (cg a-syra) och kan tas gånger samma faktor. (700 cg a-syra till 88 liter blir 199 cg a-syra till 25 liter). cg a-syra divideras sedan med alfasyrainnehållet i den humle man avser använda för att få den mängd i gram som skall tillsättas. Smak och aromhumlen kan beräknas direkt på mängden, i gram, då dessa har marginell inverkan på den slutliga beskan.

3. Dekoktionsmäskning kan ersättas med stegmäskning men resultatet kommer att skilja lite. Försök att göra ett överslag på de olika rasterna vid dekoktionsmäskning och överför dessa till stegmäskning. Man kanske kan lägga rasterna nå´n grad högre om man stegmäskar. Jag skulle dock göra ett eget schema som baseras på öltypens restsötma. Högre temperatur längre tid vid hög restsötma och tvärt om.

4. Jättebra idé. Det är Karl-Axel Lindbergh som ansvarar för receptbanken. Kanske han läser detta.

5. Inte behöver man vara någon smakekvilibrist för att hålla på med hembryggning. Dock, ju längre tid man håller på med detta och ju fler öltyper och sorter man smakar och brygger desto mer utveklas smaken och intresset för lite mer udda öl. En av anledningarna till att så många börjar och fortsätter brygga öl hemma är kanske att man kan brygga lite mer udda och traditionella öl som försvunnit från den komersiella, slätstrukna marknaden. De stora "drakarna", som en del nämner här på bryggaren, har ju som primär avsikt med sin verksamhet att tjäna pengar. Utveklingen de senaste 30 åren har varit den att bryggerierna blir större och färre med ett mer slimmat utbud som produceras billigare och billigare till nackdel för "kvalitén" (vad det nu är som är kvalité?). Jag skulle härmed vilja föreslå prenumeranterna på denna maillista att sätta sig ner med Hembryggarföreningens öltypsdefinitioner och försöka få tag på de "bra komersiella exempel" som finns för de flesta öltyperna. (Oftast systembolagets beställningslista). Prova och jämför med den beskrivning som finns för typen. Ta några i taget och prova då och då. Om ett år dricker ni nog inte samma sorts öl som idag. För drygt 10 år sedan tyckte jag att Kronenbourg var en god lager. Idag kan jag inte hitta några som helst positiva sidor hos den. Sedan tycker jag att de flesta som ställer en fråga här faktiskt får svar.
Totte Hannerfeldt

P.S. Hembryggarföreningens öltypsdefinitioner finns publicerad i senaste nummret av hembryggaren. D.S.
Hej alla glada.
Här kommer jag med lite nya fräscha frågor, åtminstone för mig. Jag har införskaffat "Ölbryggning" av Ekelin/Lundgren, men man får inte alla svar där, därför hoppas jag på lite svar härifrån.

1. I SHBF:s receptbank hittade jag två recept på AM. LAGER där det i beskrivningen står att aktivt kol har använts vid mäskning och vörtkokning. Hur har kolet använts?

2. Ett flertal av recepten man stöter på verkar mest vara avsedda för "större" hembryggare än mitt kök. Hur skalar man enklast om t.ex. ett recept med 88 liter bryggvolym till säg 25 liter bryggvolym?

3. I recepten för lager är det oftast dekoktionsmäskning som gäller. Går det att ersätta dekoktionsmäskning med stegmäskning? Och i så fall hur?

4. Mest en synpunkt, vore det inte bra att sätta ut telefonnummer och/eller e-mailadress i receptet till den som har designat ölet?

5. En sista synpunkt, måste man vara en smakekvilibrist för att hålla på med hembryggning? När man läser inläggen i denna mail-grupp verkar det som om man måste vara "stordrakshatare" och Systembolagshatare för att brygga hemma. Personligen tycker jag att, och det med erfarenhet från andra mailgrupper, inläggen skall vara sakliga och ge ngt för de som prenumerar på denna mailgrupp. Risken är annars att det bara är en handfull personer som skickar in inlägg till mailgruppen. Tack för ordet.

Robert Mattsson

_________________________________________________________
FreeBox - The World's Finest Web Mail Solution
Get your own FREE email account at http://www.freebox.com

Lite frågor från en nybörjare.

Postat: måndag 2000-01-03 01:00
av karl-axel.lindbergh
Hej Robert

Aktivt Kol
Numera använder jag alltid aktivt kol när jag brygger. Så här gör jag: Till en 30 liters batch blandar jag i 3 matskedar aktivt kol i mäsken och lika mycket i det efterföljande vörtkoket. Idén med detta har jag fått från Lasse Stjernsestam. När jag började brygga var Lasse en av de flitigast förekommande i resultatlistorna på SHBF:s tävlingar. Eftersom Lasse använde aktivt kol så kunde det inte vara helt fel resonerade jag och började också experiment med aktivt kol. Jag är ingen kemist men min personliga tro är att det aktiva kolet under mäskning och vörtkok binder för ölet menliga kemiska ämnen (som eventuellt kan finnas med i råvarorna). Det aktiva kolet avskiljs sedan enkelt tillsammans med humleresterna efter vörtkoket. Kostar inget och ger inga problem men ger förhoppningsvis ett bättre och renare öl???
Filtret till en andningsmask och ett kolfilter för spritfiltrering är två användningsområden där det aktiva kolet har en enastående förmåga att ta bort oönskade smaker och aromer. Så varför inte även under ölbryggning?
Så här skriver en leverantör (Nitor) om sitt Aktiva Kol.
Aktivt Kol utmärker sig för sin förmåga att ta upp stora mängder organiska föroreningar och luktämnen samt renar vatten och många lösningsmedel från lukt och missfärgningar.

En tillämpning som jag ännu inte hunnit prova är att använda kolet även efter jäsningen och då företrädesvis vid mycket alkoholstarka öl som kan innehålla en liten del oönskade kemikalier (typ lösningsmedel mm). Vad tror ni om det? Det vore intressant med lite synpunkter från er kemister på det här med Aktivt Kol.

Skalning av recept
Avsikten med recepten i receptbanken ska nog snarare ses som vägledning vid design av egna "typriktiga" recept än som några exakta instruktioner att följa vid sin egen bryggning. I boken "Ölbryggning" av Ekelin/Lundgren finns det utförliga beskrivningar av hur du ska beräknar råvarorna till dina bryggningar. Om du dessutom använder råvarorna och dess proportioner enligt något av recept i receptbanken finns det förutsättningarna för att du också ska kunna få ett typriktigt öl.
OBS!!! Ett öl behöver naturligtvis inte vara typriktigt för att vara gott!!!
Personligen försöker jag alltid att brygga typriktiga öl. D.v.s. jag försöker efterlikna en viss klassisk stil. Skälet till detta är flera, du kan vara med och tävla med ölet, du kan gemföra ditt alster med kommersiella exempel och de skriftliga öldefinitioner som finns samt att du kan sätta upp ett mål före bryggningen på hur du vill att ditt ölet ska bli. Ju mer man lär sig om råvarorna och om processens inverkan på slutresultatet desto roligare blir det.

Telefonnummer och/eller e-mailadress
Telefonnummer och e-mailadresser är färskvaror och skulle bli för administrativt jobbigt att ha med i receptbanken. Men jag håller med om att det skulle vara bra att ha tillgång till alla bryggares e-mailadresser.
Ett förslag till styrelsen för SHBF: Lägg upp en sida med e-mailadresser på SHBF:s webb, förslagsvis lösenordsskyddad så att bara de som har sina egna adresser på listan också kan läsa andras. Om det här kan vara av intresse så kan jag hjälpa till med själva utförandet.

/Karl-Axel Lindbergh


-----Ursprungligt meddelande-----
Från: MIME :bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse [SMTP:MIME :bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse]
Skickat: den 30 december 1999 09:25
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Ämne: Lite frågor från en nybörjare.

Hej alla glada.
Här kommer jag med lite nya fräscha frågor, åtminstone för mig. Jag har införskaffat "Ölbryggning" av Ekelin/Lundgren, men man får inte alla svar där, därför hoppas jag på lite svar härifrån.

1. I SHBF:s receptbank hittade jag två recept på AM. LAGER där det i beskrivningen står att aktivt kol har använts vid mäskning och vörtkokning. Hur har kolet använts?

2. Ett flertal av recepten man stöter på verkar mest vara avsedda för "större" hembryggare än mitt kök. Hur skalar man enklast om t.ex. ett recept med 88 liter bryggvolym till säg 25 liter bryggvolym?

3. I recepten för lager är det oftast dekoktionsmäskning som gäller. Går det att ersätta dekoktionsmäskning med stegmäskning? Och i så fall hur?

4. Mest en synpunkt, vore det inte bra att sätta ut telefonnummer och/eller e-mailadress i receptet till den som har designat ölet? 5. En sista synpunkt, måste man vara en smakekvilibrist för att hålla på med hembryggning? När man läser inläggen i denna mail-grupp verkar det som om man måste vara "stordrakshatare" och Systembolagshatare för att brygga hemma. Personligen tycker jag att, och det med erfarenhet från andra mailgrupper, inläggen skall vara sakliga och ge ngt för de som prenumerar på denna mailgrupp. Risken är annars att det bara är en handfull personer som skickar in inlägg till mailgruppen. Tack för ordet.

Robert Mattsson

<<Fil: FILE0001.HTM>>