Spännande diskussion!
Om man använder sih av Tinseth's ekvation i ProMash så finns det ingen övre gräns för hur hög beska man kan få i en liter vatten. Det är bara att tillsätta mer humle, vilket låter otroligt. För att kolla gjorde jag ett kok med 7gr Northern Brewer 10,0% Alphasyra i en liter vatten och kokade i 15 min. Det blev oerhört beskt, utan vare sig annan smak eller arom. Enligt formeln skulle man hamna på en beska på IBU 120 och det stämmer väl med vad jag upplevde. Eftersom det inte finns någon sötma att bryta beskan mot kan det dock vara svårbedömt. Fortfarande, en halvtimme efter jag smakade på koket, känns beskan tydligt.
Det borde alltså gå enkelt att koka sitt eget extrakt även om det bara är efterbeskan man är ute efter.
PeO
Det är roligt med formler!
Själv är jag en riktigt formelnörd. Jag har testat en den enkla tvåstegs modell, och även en trestegsmodell där man antat att alfasyrorna kan brytas ned ytterligare under långa kok.
De modellerna fungerar rätt fint, och stämmer rätt så bra men de flesta andra formler som redan finns, fast med skillnaden att det har potential att ta hänsyn till såna saker som extremt höga IBU halter, och varierande vattenmängd.
Den modeller har i det enklaste utförandet 6 parametrar. Lösligheten av alfasyran i vörten, lösligheten av den isomeriserade alfasyran i vörten, samt lösligheten av ev nedbrytningsprodukter vid långa kok, + 3 stycken parametrar som har dels med humlekällan att göra, kottar, pellets etc, samt två stycken hastighetskonstanter.
Jag har inte gjort så mycket av den eftersom grundproblemet är att man inte kan mäta alfasyrorna själv. Så man vet ju iallafall inte om det stämmer. Det stämmer ju med de andra formlerna, under normala omständigheter, men man saknar ju data i utkanterna, dvs extremt höga IBU värden, tex koncentrerade tekok, eller extremt låga IBU värden.
Är det någon som känner till några bra data på detta? som täcker in hela området, från utspädda kok till extrema koncentrerade tekok?
Utan data, så sitter man men en trevlig modell men med 6 okända parametrar att spela med.
Jag har antagit att lösligheten av iso-alfasyran är ca 100 IBU, alfasyran ca 2 IBU (har dock aldrig sett några data på detta, men 2 ger hyfsade resultat).
Enligt antagande så beror det låga utbytet av alfasyrorna, iso-alfasyrorna bryts ned under koket. Om detta stämmer har jag ingen aning om, men kurvorna ser rätt skapliga ut. En förutsägelse skulle vara att om man kokar jädrigt länge, så får man i något läge ett maximalt utbyte, kokar man sedan längre så sjunker utbytet, och jag har helt fräckt antagit att detta rimligen beror på att iso-alfasyrna bryts ned ytterligare till någonting.
Fanns det en fin tabell men data skulle man troligen kunna kalibrera in dessa 6 parametrar till en bättre formel. Sen kan man ju utöka dessa parametrar och antat att var och en av dem beror på såväl OG, som pH etc.
Min slutsats sist jag tittade på detta var att så länge man inte hittar en fin datatabell någonstans, eller kan mäta alfasyrorna själv så kommer man liksom ingenstans. Att sitta och spekulera kan vara väldigt intressant man allt man kommer fram till är att det finns en ett antal parametrar som man inte har en aning om vilke de är
Man iofs åstadkommit lite struktur i mörkret.
Jag skulle gärna spinna vidare på detta om man kunde vettiga data att kalibrera mot. Så innan dess så har jag valt en standardformel som jag håller mig till. Man behöver egentligen inte så förbaskat många datapunkter. Det viktigaste är att de är spridda över hela mätområdet. Dvs från utstpädda kok till koncentrerat te. Från högt OG till rent vatten.
/Fredrik