Hej, här kommer lite kort om vilka tester som jag brukar köra...Hej
Kan du (eller någon annan) förklara det här med metylenblått-metoden för att
räkna jästceller?
Mvh
Micke Granath
Man behöver ett mikroskop till att börja med. Det finns "hobbymikroskop" som är betydligt bättre än de leksaksmikroskop man kan köpa på leksaksaffärer(hade ett sånt först) hobbymikroskop är dock avsevärt billigare än ett proffsmikroskop som är lite för dyra för oss hembryggare. "Förstoringen" är ofta likartad mellan mikroskopen, men skillnaden i kvalitet på optik och mekanik är enorm. Ett hobbymikroskop är dock avsevärt billigare än ett proffsmikroskop.
Jag hittade faktiskt mitt på Lidl av alla ställen. En sån tillfällig produkt de hade. Tror jag gav 700 spänn eller nåt liknande och det har jag haft massor med nytta av efter det. Kanon mikroskop men stabil mekanik.
Det finns 3 relativt enkla tester som man kan göra med hjälp av ett mikroskop om man tycker det är roligt.
1. Bestämma cell densitet (antal miljoner celler/ml)
2. Bestämma % levande celler
3. Uppskatta den relativa glycogen nivån i jästen
1) Bestämma cell densitet (antal miljoner celler/ml)
Normalt använder man en sk cellkammare (eller hemacytometer). Det är ett mikroskop glas med en utetsad liten fördjupning med en exakt volym och höjd. Den har även ett "rutmönster" som man kan se i mikroskopet - genom att räkna visuellt i mikroskopet antalet celler per ruta, kan man alltså genom att man vet volymen vätska per ruta, räkna ut antalet celler / ml. Detta är det enklast och bästa sättet.
...men ibland kan det dock vara svårt för amatörer att få tag i alla tillbehör utan att det blir för dyrt. Själv har jag därför konstruerat en egen liknande metod som bygger på att jag har gjort en speciel pipett (mha av soda glasrör och en brännare) där jag vet ganska exakt hur mycket volym en dropp är. Dessutom har jag designat pipetten så att droppvolymen är ungefär lagom stor för att flyta ut till ett lagom tjock skikt då man lägger på täckglaset ovanpå droppen på mikroskop glaset. Täckglasen vet jag exakta mått på, alltså kan jag räkna ut vätskedjupet i provet. Sedan tar jag en digital bild genom okularet med en digital kamera. Denna setup har jag sedan kalibrerat mha en mikro-linjal så att jag vet exakt hur många bild pixlar som motsvarar en um. Alltså har jag skapat mig min egen lilla hemmagjorde cellkammare på detta sätt. Genom lite övning och försiktighet får man sedan se till att provet flyter ut korrekt under täckglaset. Med fel teknik kan det lät bli lägre celltäthet utmed kanterna, isåfall får man börja om och ta en ny droppe. Först inspekter jag provet på lägsta förstoring för att verifiera att provet flytit ut korrekt och sedan zoomar jag in på ett representativt ställe (ibland kan det uppstå klumpar) då får man låta blir att zooma in just den klumpen.
Sedan tar jag en digital bild, och bestämmer sedan "antalet celler per kvadratpixel" mha ett excelblad får jag sedan ut det konverterat till celler / ml.
http://hem.bredband.net/frerad/beer/mod ... Count2.jpg
Fungerar ganska bra, men stor noggranhet krävs för att få korrekta värden.
2) Bestämma % levande celler
Principen är att om man färgar en cell lösning med metylen blått så tränger färgämnet in i cellen, men de celler som är levande försvarar sig mot färgämnet genom att reducera det, och då blir det färglöst. Alltså de döda cellerna blir blå, och de levande cellerna kan metabolisera färgämnen och förblir ofärgade. På så sätt kan färgningen tala om vilka celler som lever och vilka som är döda.
Man tar en jästslurry i ett litet provrör, och sedan blandar jag ca 50:50 med 0.05% metylenblå lösning och låter det stå 5 minuter. Sedan tar jag en droppe på ett mikroskopglas och koller i mikroskopet. Sedan undersöker jag provet och zoomar in på representativ plats och tar jag en digital bild med en vanlig digitalkamera genom okularet så att man sedan kan räkna i lugn och ro. I dett läget spelar volymen ingen roll, utan man kan sedan räkna tex till 65 st ofärgade celler och och 24st blå celler, då vet man att antalet levance celler är 65/(65+24) = 73%.
http://hem.bredband.net/frerad/beer/mod ... bility.jpg
Metylenblått är kanske lite bökigare att få tag i. Ev att man kan beställa det på apoteket, eller från någon välsorterad kemileverantör som säljer till privatpersoner. Själv hade jag röta och hittade en lite flaska koncentrerad metylenblått på ett apotek i österrike och köpet med mig hem. Apoteken där är ungeför vad apoteken var i sverige för 20 år sedan. Den lilla rackarns flaskan på 30 ml kommer säkert att räcka i ett par år minst. Jag har spätt den till 0.05% och det räcker mer än väl.
3) Uppskatta den relativa glycogen nivån i jästen
Jästens energiförråd under lagring är glycogen - jämför fettlager hos en bjorn som ska gå i ide. Ju högre glycogen nivå desto längre kommer jästen att klara sig under lagring. Dessutom ju lägre glycogen nivå jästen har vid jäststart desto längre lagtid kan man få. Därför kan det ibland bara intressant att ha lite koll på detta. Glycogen nivån är ett mått på hur pigg jästen är.
Precis som att man kan använda jodprov för att se hur mycket stärkelse som finns kvar i mäsken så kan man använda jod för att färga jästceller. Jästens energireserv är glycogen och denna färgas brunt av jod. Genom att jämföra den relativa intensiteten på färgningen kan man uppskatta om glycogen nivån är låg, mittemellan eller hög. Jag har kollat jäste direkt efter en jäsning och glycogen nivån är då mycket hög, medans en jäst som stått och svultit länge har låga glycogen nivåer. Syre under lagringe är negativt då jästen tar upp detta och producerar bla steroler. Ska man lagra jäst länge är den kritiskt att håll allt syre borta.
http://hem.bredband.net/frerad/beer/mod ... ycogen.jpg
Man kan använda vilket aktiv jodform som helst man får tag i. Jodsprit, jodofor eller "jodopax", eller liknande går lika bra vilket som man får tag i.
Blanda lite av varja i ett provrör, skaka och vänta 5 minuter och undersökt sedan i mikroskop.
Det går att ha mycket roligt med ett mikroskop. Nästan varje gång man tittar i det ser man nåt nytt... jag har lyckats hitta dels acetobacter, grön mögel och sen något vitt skumt trådigt som jag inte riktigt vet vad det är.... som växt i min bokhylla i ett rör med gammal omäskad malt lösning...
/Fredrik
Det finns, men marknaden för hobbymikroskop är tydligen inte så stor så det är svårt att hitta någon som säljer, själv hade jag tur! Det stora proffstillverkarna som Zeiss, Olympus etc tror jag knappt har några mikroskop i hobbyklassen? jag har iallafall inte hittat något. Sista jag frågade kostade deras billigaste modell åtskilliga tusenlappar vilket jag tycker är på tok för dyrt för hobbyändamål.
