Bryggaren - forum för öl och bryggning

Postat: **måndag 2004-05-10 00:00**

Hej!

<?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com

office" />

Det gäller det här med beräkning av beskan och hur alfasyran löser sig i vörten under kokningen. Och det var länge sedan jag läste gymnasiematten känner jag!

Det finns en ganska enkel formel i Ölbryggning, en handbok… Ekelin/Lundgren, som jag använt i mitt kalkylark. ”Man kan i stort sett räkna med att utbytet för humlegivan vid en kortare koktid än 60 minuter reduceras proportionellt” (s. 76). Den bygger alltså på att lösningen av dessa beska smakämnen sker linjärt och det är alltså en förenkling. Och den fungerar rätt hyfsat, förutom när man använder stora mängder aromhumle i slutet av kokningen.

Men om man studerar Designing Great Beers (Daniels, R - s. 89) och jämnar till den experimentellt gjorda kurvan, så framgår att lösningen sker omvänt exponentiellt (eller något liknande - om det nu heter så) och att det efter ca 7 minuter löst ut ca 10%, efter 23 minuter 20%, efter 50 minuter 30% och efter 100 minuter löst ut 40% av den teoretiska mängden alfasyra som finns i humlen. Jag testade lite och kom fram till att formeln…

kvadratroten ur antalet minuter * 4 = lösningsgraden/utbytet i procent

… stämmer rätt bra. Om man nu går tillbaka till Ekelin/Lundgrens bibel ser man att man just kan räkna med ett utbyte av 30% om man använder pellets och kokar en timme - stämmer alltså ganska bra både i formeln och i DGB-kurvan. Och om man använder kottar föreslår Ekelin/Lundgren 25% utbyte och om man lägger in det i min formel så blir konstanten 3,3 (istället för 4)

Jo jag förstår att det finns fel på den här formeln. Redan vid 700 minuters kokning så är utbytet över 100% för pellets! Och om man jämför kurvorna så planar DGB-kurvorna ut efter 60 minuter. Så det finns säkert någon formel som är mer exakt och framför allt mer vetenskaplig. Så här ser i vart fall mina kurvor ut (och jämförelsekurvan från DGB):

http://www.tintin.kau.se/download/utbyte.gif

Är det någon som har en bättre formel eller kan jag köra på den här?

Ha det så bra!

Mvh

/dan Åkerlund - Karlstad

Postat: **tisdag 2004-05-11 00:00**

Hej Dan,

Jag vet inte vilka formler som är mest korrekt eller om det är så kritiskt
men jag har i mina receptformler lagt in Glenn Tinseth's formel.
http://www.realbeer.com/hops/research.html. Den har iallafall rimliga
asymptotiska egenskaper - man får aldrig mer än 100% utbyte inte ens med
oändliga koktider, vilket kan vara lite störande rent estetiskt om inte
annat

Utbyte = (1+a) * b * c^(SG-1) * (1-e^-d*t)

Där parametrarna kan variera men föreslagna parametrar på Glenn's sida är
a = 0,10 för pellets
b = 0.3976
c = 0.000125
d = 0.04 [1/min]

t = tiden i minuter
SG = vörtens densiteten i kg/liter vid kokning.

Han föreslår att man justerar parametrarna så att de passar, men det är ju
lite svårt om man inte kan mäta IBU direkt i sin egen brygd.

/Fredrik

----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_BryggarenPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse>
Sent: Tuesday, May 11, 2004 12:03 AM
Subject: Utbyte av alfasyra

*** Brev nr. 9205 till Bryggaren skickat av "DAN ÅKERLUND"
<danaker01PÅstudentPUNKTkauPUNKTse> ***

----------------------------------------------------------------------------
----

Hej!

Det gäller det här med beräkning av beskan och hur alfasyran löser sig i
vörten under kokningen. Och det var länge sedan jag läste gymnasiematten
känner jag!

Det finns en ganska enkel formel i Ölbryggning, en handbok.

Ekelin/Lundgren,

som jag använt i mitt kalkylark. "Man kan i stort sett räkna med att

utbytet

för humlegivan vid en kortare koktid än 60 minuter reduceras

proportionellt"

(s. 76). Den bygger alltså på att lösningen av dessa beska smakämnen sker
linjärt och det är alltså en förenkling. Och den fungerar rätt hyfsat,
förutom när man använder stora mängder aromhumle i slutet av kokningen.

Men om man studerar Designing Great Beers (Daniels, R - s. 89) och jämnar
till den experimentellt gjorda kurvan, så framgår att lösningen sker

omvänt

exponentiellt (eller något liknande - om det nu heter så) och att det

efter

ca 7 minuter löst ut ca 10%, efter 23 minuter 20%, efter 50 minuter 30%

och

efter 100 minuter löst ut 40% av den teoretiska mängden alfasyra som finns

i

humlen. Jag testade lite och kom fram till att formeln.

kvadratroten ur antalet minuter * 4 = lösningsgraden/utbytet i procent

. stämmer rätt bra. Om man nu går tillbaka till Ekelin/Lundgrens bibel ser
man att man just kan räkna med ett utbyte av 30% om man använder pellets

och

kokar en timme - stämmer alltså ganska bra både i formeln och i

DGB-kurvan.

Och om man använder kottar föreslår Ekelin/Lundgren 25% utbyte och om man
lägger in det i min formel så blir konstanten 3,3 (istället för 4)

Jo jag förstår att det finns fel på den här formeln. Redan vid 700

minuters

kokning så är utbytet över 100% för pellets! Och om man jämför kurvorna så
planar DGB-kurvorna ut efter 60 minuter. Så det finns säkert någon formel
som är mer exakt och framför allt mer vetenskaplig. Så här ser i vart fall
mina kurvor ut (och jämförelsekurvan från DGB):

http://www.tintin.kau.se/download/utbyte.gif

Är det någon som har en bättre formel eller kan jag köra på den här?

Ha det så bra!

Mvh
/dan Åkerlund - Karlstad

----------------------------------------------------------------------------
----

Hej!

Det gäller det här med beräkning av beskan och hur alfasyran löser sig i

vörten under kokningen. Och det var länge sedan jag läste gymnasiematten
känner jag!

Det finns en ganska enkel formel i Ölbryggning, en handbok.

Ekelin/Lundgren, som jag använt i mitt kalkylark. "Man kan i stort sett
räkna med att utbytet för humlegivan vid en kortare koktid än 60 minuter
reduceras proportionellt" (s. 76). Den bygger alltså på att lösningen av
dessa beska smakämnen sker linjärt och det är alltså en förenkling. Och den
fungerar rätt hyfsat, förutom när man använder stora mängder aromhumle i
slutet av kokningen.

Men om man studerar Designing Great Beers (Daniels, R - s. 89) och jämnar

till den experimentellt gjorda kurvan, så framgår att lösningen sker omvänt
exponentiellt (eller något liknande - om det nu heter så) och att det efter
ca 7 minuter löst ut ca 10%, efter 23 minuter 20%, efter 50 minuter 30% och
efter 100 minuter löst ut 40% av den teoretiska mängden alfasyra som finns i
humlen. Jag testade lite och kom fram till att formeln.

kvadratroten ur antalet minuter * 4 = lösningsgraden/utbytet i procent

. stämmer rätt bra. Om man nu går tillbaka till Ekelin/Lundgrens bibel ser

man att man just kan räkna med ett utbyte av 30% om man använder pellets och
kokar en timme - stämmer alltså ganska bra både i formeln och i DGB-kurvan.
Och om man använder kottar föreslår Ekelin/Lundgren 25% utbyte och om man
lägger in det i min formel så blir konstanten 3,3 (istället för 4)

Jo jag förstår att det finns fel på den här formeln. Redan vid 700

minuters kokning så är utbytet över 100% för pellets! Och om man jämför
kurvorna så planar DGB-kurvorna ut efter 60 minuter. Så det finns säkert
någon formel som är mer exakt och framför allt mer vetenskaplig. Så här ser
i vart fall mina kurvor ut (och jämförelsekurvan från DGB):

http://www.tintin.kau.se/download/utbyte.gif

Är det någon som har en bättre formel eller kan jag köra på den här?

Ha det så bra!

Mvh

/dan Åkerlund - Karlstad

Postat: **tisdag 2004-05-11 00:00**

Generellt skulle jag säga att det är ganska meningslöst att försöka
beräkna beskan med otroligt avancerade formler eftersom ut utbytet
troligen är beroende av kokkärlets utformning, vörtens temperatur, hur
alfasyran bryts ner med tiden etc.

Jag har som tumregel att köra med det enkla antagandet att pellets ger
30% utbyte och kotter/puckar ger 25% om man kokar humlet i en timme.
En enkel linjär interpolation för tider mellan 5-60 minuter. Dvs en 20
minuters kok ger 10% utbyte och 5 minuter ger 2,5% utbyte.

Det fungerar alldeles utmärkt och ger ett bra ungefärligt värde på IBU.
Vill man veta exakt vilket IBU ett visst givet öl har så får man mäta i
det färdiga ölet. Dessutom bryts beskan ner med tiden även i det
färdiga ölet så det beror också på hur gammalt ölet är.

Både Tinseth och Garetz kör med alldeles för avancerade formler enligt
mitt förmenande. Tinseth erkänner dessutom att man skall justera
konstanterna i hans ekvation för att det ska passa bättre med det
resultat man får. Vad är det då för mening med formeln?

Kenneth

__________________________________
Do you Yahoo!?
Win a $20,000 Career Makeover at Yahoo! HotJobs
http://hotjobs.sweepstakes.yahoo.com/careermakeover

Postat: **tisdag 2004-05-11 00:00**

----- Original Message -----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse ([email]bryggarenPÅmollehemPUNKTse[/email])
To: Prenumeranter_BryggarenPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse ([email]Prenumeranter_BryggarenPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse[/email])
Sent: Tuesday, May 11, 2004 12:03 AM
Subject: Utbyte av alfasyra

*** Brev nr. 9205 till Bryggaren skickat av "DAN ÅKERLUND" <danaker01PÅstudentPUNKTkauPUNKTse ([email]danaker01PÅstudentPUNKTkauPUNKTse[/email])> ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse ([email]bryggarenPÅmollehemPUNKTse[/email]) <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Hej!

Det gäller det här med beräkning av beskan och hur alfasyran löser sig i
vörten under kokningen. Och det var länge sedan jag läste gymnasiematten
känner jag!

Det finns en ganska enkel formel i Ölbryggning, en handbok. Ekelin/Lundgren,
som jag använt i mitt kalkylark. "Man kan i stort sett räkna med att utbytet
för humlegivan vid en kortare koktid än 60 minuter reduceras proportionellt"
(s. 76). Den bygger alltså på att lösningen av dessa beska smakämnen sker
linjärt och det är alltså en förenkling. Och den fungerar rätt hyfsat,
förutom när man använder stora mängder aromhumle i slutet av kokningen.

Men om man studerar Designing Great Beers (Daniels, R - s. 89) och jämnar
till den experimentellt gjorda kurvan, så framgår att lösningen sker omvänt
exponentiellt (eller något liknande - om det nu heter så) och att det efter
ca 7 minuter löst ut ca 10%, efter 23 minuter 20%, efter 50 minuter 30% och
efter 100 minuter löst ut 40% av den teoretiska mängden alfasyra som finns i
humlen. Jag testade lite och kom fram till att formeln.

kvadratroten ur antalet minuter * 4 = lösningsgraden/utbytet i procent

. stämmer rätt bra. Om man nu går tillbaka till Ekelin/Lundgrens bibel ser
man att man just kan räkna med ett utbyte av 30% om man använder pellets och
kokar en timme - stämmer alltså ganska bra både i formeln och i DGB-kurvan.
Och om man använder kottar föreslår Ekelin/Lundgren 25% utbyte och om man
lägger in det i min formel så blir konstanten 3,3 (istället för 4)

Jo jag förstår att det finns fel på den här formeln. Redan vid 700 minuters
kokning så är utbytet över 100% för pellets! Och om man jämför kurvorna så
planar DGB-kurvorna ut efter 60 minuter. Så det finns säkert någon formel
som är mer exakt och framför allt mer vetenskaplig. Så här ser i vart fall
mina kurvor ut (och jämförelsekurvan från DGB):

http://www.tintin.kau.se/download/utbyte.gif

Är det någon som har en bättre formel eller kan jag köra på den här?

Ha det så bra!

Mvh
/dan Åkerlund - Karlstad

Ursäkta en oerfaren nybörjare, men det verkar som om man måste vara halvt om halvt vetenskapsman för att kunna brygga ett bra öl! Räcker det inte med sunt bondförnuft och att följa receptet? Kan man verkligen fördjupa sig i oändlighet när det gäller att brygga öl? Ibland så verkar det som om att man inte har mycket att hämta inom ölbryggningen om man inte har en god kunskap i matematik och formler.

Vissa grejer är ju självklart ganska viktiga, men har man verkligen nytta av att nästan gå igenom en föreläsning på matematiska fakulteten för att få till ett bra öl?

Jag är ganska intresserad av det här med ölbryggning, men det blir ganska mycket information att ta in!

Hur djupt kan man fördjupa sig i tillverkning av öl?

MVH Torbjörn Eriksson

Märsta

Postat: **tisdag 2004-05-11 00:00**

Hej,

om man inte är väldigt intresserad och kan mäta beskan så handlar det
mest om att hålla sig till ett sätt så att man kan jämföra och korrigera
mellan olika batcher. Som Kenneth skriver så beror utbytet av humlen på
väldigt många parametrar som kan variera mycket mellan olika bryggerier.
T.ex. så skriver Horst Dornbusch i "Bavarian Helles" som jag just läst
att utnyttjandet vid 60 min kok kan variera mellan 15 och 20% för hela
kottar och 10 och 30% för pellets.

Allt detta beskrivs ganska bra i Daniels bok. T.ex. så skriver han att
en undersökning visat att en förändring på 50% i mängden jäst som
tillsatts påverkade beskan så mycket som 40%! Andra effekter är att
utnyttjandet oftast blir större med större batcher och mindre vid stora
humlegivor (eftersom vörten blir mer och mer mättad med alfasyror). Så
det är så gott som omöjligt att ge en allmän formel som tar hänsyn till
allt.

Både Tinseth och Garetz kör med alldeles för avancerade formler enligt
mitt förmenande. Tinseth erkänner dessutom att man skall justera
konstanterna i hans ekvation för att det ska passa bättre med det
resultat man får. Vad är det då för mening med formeln?

Det gäller väl ganska många formler att man bör anpassa konstanterna,
det är inget konstigt med det. Alla formler för beska är så vitt jag vet
empiriska, dvs. mer eller mindre rena gissningar, och måste alltså
anpassas. Om man har möjlighet att mäta IBU måste det ju rimligtvis ge
bättre uppskattningar, då har man ju i alla fall eliminerat en del av
felkällorna.

Själv använder jag också Tinseths formel (med de givna konstanterna),
utan att egentligen ha en aning om hur pass bra uppskattningar den ger.
Men jag kan i alla fall få någorlunda likartat resultat från gång till
gång. Visst kan man tycka att formeln är onödigt komplicerad men för mig
är det lika enkelt som en linjär modell så länge jag använder datorn
eller räknedosan. När jag vill göra en grov uppskattning i huvudet så
kör jag linjärt som Kenneth skriver.

/Fredrik Ståhl
--
Fredrik Ståhl
Fritzhemsgatan 88, 832 46 Frösön
Tel: 063-109132, Mobil: 070-2440107
E-post: fredrikPUNKTstahlPÅbostreamPUNKTnu

Postat: **tisdag 2004-05-11 00:00**

Hej Torbjörn!

Hur djupt kan man fördjupa sig i tillverkning av öl?

Mitt svar är "hur långt man vill!" Men jag har jäst många tusen liter öl
utan att bry mig om det här tidigare. Jag kom att tänka på det här när jag
badade en tepåse i en kopp med varmt vatten en dag. Det måste vara på
liknande sätt med humlen, resonerade jag, och då vet ju alla att i början
går det fort och sedan blir det långsamt långsamt mer smak - det planar ut
liksom. (Lakning är ju som bekant som att brygga kaffe... Hmmm... förlåt
analogierna)

Annars rekommenderar jag boken Designing Great Beers - kanonbok med mycket
ölhistoria, många receptidéer, mycket siffror men med rätt få formler!

Tack ni andra också för intressanta svar!

mvh
/dan

Postat: **onsdag 2004-05-12 00:00**

Den här diskussionen dyker upp då och då.

Det roliga med ölbryggning är att man själv kan välja hur man vill
göra. Det går utmärkt att brygga mycket gott öl genom att bara hålla
sig till några få grundregler och använda andras recept.

Sedan kan man fördjupa sig hur mycket som helst i biokemi, värmeteori,
gasdynamik mm. MEN det behöver man inte om man inte vill!

Grundläggande matematik bör man dock kunna anser jag.
"plus", "minus", "gånger" och "delat" samt procent behövs för att kunna
skala recept, omräkna mängden humle vid olika alfasyrahalter, beräkna
alkoholhalt, skapa egna recept mm.
Visst man kan strunta i det också, fast enligt min åsikt så blir man
väldigt hämmad i sin bryggning. Vill man göra om ett gott öl och inte
förstår hur man skall justera mändgen humle för att få samma beska så
är risken stor att man misslyckas.

Man behöver inte ha några avancerade kunskaper i matematik. Jag anser
inte att de fyra räknesätten och procent är avancerat, tvärtom.

Kenneth

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 9211 till Bryggaren skickat av Torbjörn Eriksson
<rodeoPÅbredbandPUNKTnet> ***

<klipp>

Ursäkta en oerfaren nybörjare, men det verkar som om man måste vara
halvt om halvt vetenskapsman för att kunna brygga ett bra öl!
Räcker det inte med sunt bondförnuft och att följa receptet? Kan man
verkligen fördjupa sig i oändlighet när det gäller att brygga öl?
Ibland så verkar det som om att man inte har mycket att hämta inom
ölbryggningen om man inte har en god kunskap i matematik och
formler.

Vissa grejer är ju självklart ganska viktiga, men har man verkligen
nytta av att nästan gå igenom en föreläsning på matematiska
fakulteten för att få till ett bra öl?

Jag är ganska intresserad av det här med ölbryggning, men det blir
ganska mycket information att ta in!

Hur djupt kan man fördjupa sig i tillverkning av öl?
MVH Torbjörn Eriksson
Märsta

__________________________________
Do you Yahoo!?
Yahoo! Movies - Buy advance tickets for 'Shrek 2'
http://movies.yahoo.com/showtimes/movie?mid=1808405861

Postat: **torsdag 2004-05-13 00:00**

Det är ju som så att IBU beräkningarna enligt den vedertagna formeln i
Ekelinds bok, faktiskt duger bra! Ty det är snarare svårigheten att exakt
beräkna vätskemängden/volymen man kokar humlet i som gör en stor skillnad på
en batch på ca 25 liter. Har du ca värden där det möjligen kan skilja 0,5
liter till 1 el. 2 liter. För, så exakt är inte jag i min uppmätning efter
kokningen att jag skulle kunna räkna ut exakt IBU värde. För om ni räknar
IBU på samma mäng alfasyra men där det skiljer 1-2 liter får man en ganska
stor skillnad på det uträknade IBU. vad jag vill säga är att volymen är en
stor bov i dramat för att få ett korrekt IBU. Åtminstånde i mitt bryggeri!
Harry Sirviö

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_BryggarenPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse
Subject: Re: Utbyte av alfasyra
Date: Tue, 11 May 2004 08:03:27 +0200

*** Brev nr. 9207 till Bryggaren skickat av "Fredrik"
<carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<
Hej Dan,

Jag vet inte vilka formler som är mest korrekt eller om det är så kritiskt
men jag har i mina receptformler lagt in Glenn Tinseth's formel.
http://www.realbeer.com/hops/research.html. Den har iallafall rimliga
asymptotiska egenskaper - man får aldrig mer än 100% utbyte inte ens med
oändliga koktider, vilket kan vara lite störande rent estetiskt om inte
annat

Utbyte = (1+a) * b * c^(SG-1) * (1-e^-d*t)

Där parametrarna kan variera men föreslagna parametrar på Glenn's sida är
a = 0,10 för pellets
b = 0.3976
c = 0.000125
d = 0.04 [1/min]

t = tiden i minuter
SG = vörtens densiteten i kg/liter vid kokning.

Han föreslår att man justerar parametrarna så att de passar, men det är ju
lite svårt om man inte kan mäta IBU direkt i sin egen brygd.

/Fredrik

----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_BryggarenPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse>
Sent: Tuesday, May 11, 2004 12:03 AM
Subject: Utbyte av alfasyra

*** Brev nr. 9205 till Bryggaren skickat av "DAN ÅKERLUND"
<danaker01PÅstudentPUNKTkauPUNKTse> ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

----------------------------------------------------------------------------
----

Hej!

Det gäller det här med beräkning av beskan och hur alfasyran löser sig i
vörten under kokningen. Och det var länge sedan jag läste gymnasiematten
känner jag!

Det finns en ganska enkel formel i Ölbryggning, en handbok.
Ekelin/Lundgren,
som jag använt i mitt kalkylark. "Man kan i stort sett räkna med att
utbytet
för humlegivan vid en kortare koktid än 60 minuter reduceras
proportionellt"
(s. 76). Den bygger alltså på att lösningen av dessa beska smakämnen
sker
linjärt och det är alltså en förenkling. Och den fungerar rätt hyfsat,
förutom när man använder stora mängder aromhumle i slutet av kokningen.

Men om man studerar Designing Great Beers (Daniels, R - s. 89) och
jämnar
till den experimentellt gjorda kurvan, så framgår att lösningen sker
omvänt
exponentiellt (eller något liknande - om det nu heter så) och att det
efter
ca 7 minuter löst ut ca 10%, efter 23 minuter 20%, efter 50 minuter 30%
och
efter 100 minuter löst ut 40% av den teoretiska mängden alfasyra som
finns
i
humlen. Jag testade lite och kom fram till att formeln.

kvadratroten ur antalet minuter * 4 = lösningsgraden/utbytet i procent

. stämmer rätt bra. Om man nu går tillbaka till Ekelin/Lundgrens bibel
ser
man att man just kan räkna med ett utbyte av 30% om man använder pellets
och
kokar en timme - stämmer alltså ganska bra både i formeln och i
DGB-kurvan.
Och om man använder kottar föreslår Ekelin/Lundgren 25% utbyte och om
man
lägger in det i min formel så blir konstanten 3,3 (istället för 4)

Jo jag förstår att det finns fel på den här formeln. Redan vid 700
minuters
kokning så är utbytet över 100% för pellets! Och om man jämför kurvorna
så
planar DGB-kurvorna ut efter 60 minuter. Så det finns säkert någon
formel
som är mer exakt och framför allt mer vetenskaplig. Så här ser i vart
fall
mina kurvor ut (och jämförelsekurvan från DGB):

http://www.tintin.kau.se/download/utbyte.gif

Är det någon som har en bättre formel eller kan jag köra på den här?

Ha det så bra!

Mvh
/dan Åkerlund - Karlstad

----------------------------------------------------------------------------
----

Hej!

Det gäller det här med beräkning av beskan och hur alfasyran löser sig i
vörten under kokningen. Och det var länge sedan jag läste gymnasiematten
känner jag!

Det finns en ganska enkel formel i Ölbryggning, en handbok.
Ekelin/Lundgren, som jag använt i mitt kalkylark. "Man kan i stort sett
räkna med att utbytet för humlegivan vid en kortare koktid än 60 minuter
reduceras proportionellt" (s. 76). Den bygger alltså på att lösningen av
dessa beska smakämnen sker linjärt och det är alltså en förenkling. Och den
fungerar rätt hyfsat, förutom när man använder stora mängder aromhumle i
slutet av kokningen.

Men om man studerar Designing Great Beers (Daniels, R - s. 89) och
jämnar
till den experimentellt gjorda kurvan, så framgår att lösningen sker omvänt
exponentiellt (eller något liknande - om det nu heter så) och att det efter
ca 7 minuter löst ut ca 10%, efter 23 minuter 20%, efter 50 minuter 30% och
efter 100 minuter löst ut 40% av den teoretiska mängden alfasyra som finns
i
humlen. Jag testade lite och kom fram till att formeln.

kvadratroten ur antalet minuter * 4 = lösningsgraden/utbytet i procent

. stämmer rätt bra. Om man nu går tillbaka till Ekelin/Lundgrens bibel
ser
man att man just kan räkna med ett utbyte av 30% om man använder pellets
och
kokar en timme - stämmer alltså ganska bra både i formeln och i DGB-kurvan.
Och om man använder kottar föreslår Ekelin/Lundgren 25% utbyte och om man
lägger in det i min formel så blir konstanten 3,3 (istället för 4)

Jo jag förstår att det finns fel på den här formeln. Redan vid 700
minuters kokning så är utbytet över 100% för pellets! Och om man jämför
kurvorna så planar DGB-kurvorna ut efter 60 minuter. Så det finns säkert
någon formel som är mer exakt och framför allt mer vetenskaplig. Så här ser
i vart fall mina kurvor ut (och jämförelsekurvan från DGB):

http://www.tintin.kau.se/download/utbyte.gif

Är det någon som har en bättre formel eller kan jag köra på den här?

Ha det så bra!

Mvh

/dan Åkerlund - Karlstad

_________________________________________________________________
Lättare att hitta drömresan med MSN Resor http://www.msn.se/resor/