Bryggaren - forum för öl och bryggning

Postat: **lördag 2003-02-01 01:00**

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för ”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

<html xmlns:o="urn:schemas-microsoft-com

office" xmlns:w="urn:schemas-microsoft-com

word" xmlns="http://www.w3.org/TR/REC-html40">

<head>
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">

<meta name=ProgId content=Word.Document>
<meta name=Generator content="Microsoft Word 10">
<meta name=Originator content="Microsoft Word 10">
<link rel=File-List href="cid:filelistPUNKTxmlPÅ01C2CA13PUNKT3F5723E0">

<style>

</style>

</head>

<body lang=SV link=blue vlink=purple style='tab-interval:65.2pt'>

<div class=Section1>

Hej!<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

<o:p> </o:p>

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga
att förstå vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

Jag skall tex
brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.<o:p></o:p>

Hur gör jag för att hamna på 1.010?
Jästen slutar ju inte att konsumera det socker som finns kvar (förutsatt att
det inte <o:p></o:p>

är för
”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG
fortsätta nedåt till dess ingen jäsbart socker återstår.<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför
jag ju både jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av <o:p></o:p>

jästen och borde
således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt <o:p></o:p>

socker och därmed
reducera FG under den nivå jag vill uppnå.<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

/Mats Hellman<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

</div>

</body>

</html>

Postat: **lördag 2003-02-01 01:00**

Hej!
Att pricka in rätt FG är inte så lätt för oss hembryggare, då är det lättare
att pricka in OG, eller i varje fall att justera till rätt OG.För att pricka
in rätt FG, så måste du veta exakt hur mkt förjäsbart extrakt du har, och
vad som styr det är ffa. mäsktemperaturen,sedan gäller det också att välja
rätt jäst.Själv har jag för drygt 2 månader sedan bryggt en Barley Wine med
ett OG på 1100, jästgivan var rejäl och jäsningen kom igång på några timmar,
men nu verkar det som att FG stannat på 1035, målet var 1025. Jästen var BC
Irish ale, nån som har erfarenhet av den?
/Anders

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för ”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

_________________________________________________________________
Senaste nytt från motormarknaden http://motor.msn.se/

<html xmlns:o="urn:schemas-microsoft-com

office" xmlns:w="urn:schemas-microsoft-com

word" xmlns="http://www.w3.org/TR/REC-html40">

<head>
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">

<meta name=ProgId content=Word.Document>
<meta name=Generator content="Microsoft Word 10">
<meta name=Originator content="Microsoft Word 10">
<link rel=File-List href="cid:filelistPUNKTxmlPÅ01C2CA13PUNKT3F5723E0">

<style>

</style>

</head>

<body lang=SV link=blue vlink=purple style='tab-interval:65.2pt'>

<div class=Section1>

Hej!<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

<o:p> </o:p>

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga
att förstå vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

Jag skall tex
brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.<o:p></o:p>

Hur gör jag för att hamna på 1.010?
Jästen slutar ju inte att konsumera det socker som finns kvar (förutsatt att
det inte <o:p></o:p>

är för
”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG
fortsätta nedåt till dess ingen jäsbart socker återstår.<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför
jag ju både jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av <o:p></o:p>

jästen och borde
således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt <o:p></o:p>

socker och därmed
reducera FG under den nivå jag vill uppnå.<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

/Mats Hellman<o:p></o:p>

<o:p> </o:p>

</div>

</body>

</html>

Postat: **lördag 2003-02-01 01:00**

Anders!

Tack för ditt svar.

Jag har råkat ut för samma sak som dig, men med BC British Ale jäst. Jag
utgick från ett OG på 1056 i början av december. FG gick snabbt ned till
1040 men där började det gå långsamt. På en månad har FG gått ned till
enbart 1035 där den verkar ha stannat.

Jag använde till 90% Pale Ale malt med enbart en 120 minuters rast på 67
grader. Jag har svårt att se att det då inte borde finnas mer jäsbara
sockerarter än att FG skall stanna vid 1035.

/Mats

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 1 februari 2003 20:52
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7622 till Bryggaren skickat av "Anders Hjort"
<sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Postat: **söndag 2003-02-02 01:00**

----- Original Message -----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Sent: Saturday, February 01, 2003 8:52 PM
Subject: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7622 till Bryggaren skickat av "Anders Hjort" <sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

------------------------------------------------------------------------------

Hej!
Att pricka in rätt FG är inte så lätt för oss hembryggare, då är det lättare
att pricka in OG, eller i varje fall att justera till rätt OG.För att pricka
in rätt FG, så måste du veta exakt hur mkt förjäsbart extrakt du har, och
vad som styr det är ffa. mäsktemperaturen,sedan gäller det också att välja
rätt jäst.Själv har jag för drygt 2 månader sedan bryggt en Barley Wine med
ett OG på 1100, jästgivan var rejäl och jäsningen kom igång på några timmar,
men nu verkar det som att FG stannat på 1035, målet var 1025. Jästen var BC
Irish ale, nån som har erfarenhet av den?
/Anders

Hej
Jo det var ett under att du från ett OG på 1100 kom till ett FG på 1035 med Irish ale, för mej stoppa den på 1022 med ett start og på 1055. Jag skulle vara själaglad att komma till ett OG på 1035 överhuvudtaget när starten är 1100, var nöjd.

Bo

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för "stora" sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även "gå lös" på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

_________________________________________________________________
Senaste nytt från motormarknaden http://motor.msn.se/

------------------------------------------------------------------------------

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på 1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.

Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera det socker som finns kvar (förutsatt att det inte

är för "stora" sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av

jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha nytillsatta jäscellerna även "gå lös" på befintligt

socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML xmlns:o = "urn:schemas-microsoft-com

office" xmlns:w =
"urn:schemas-microsoft-com

word"><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.2722.900" name=GENERATOR></HEAD>
<BODY lang=SV style="tab-interval: 65.2pt" vLink=purple link=blue
bgColor=#ffffff>
<DIV> </DIV>
<BLOCKQUOTE dir=ltr
style="PADDING-RIGHT: 0px; PADDING-LEFT: 5px; MARGIN-LEFT: 5px; BORDER-LEFT: #000000 2px solid; MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV style="FONT: 10pt arial">----- Original Message ----- </DIV>
<DIV
style="BACKGROUND: #e4e4e4; FONT: 10pt arial; font-color: black">From:
<A title=bryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A> </DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial">To: <A
title=Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse">Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial">Sent: Saturday, February 01, 2003 8:52
PM</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial">Subject: Re: FG fundering</DIV>
<DIV> </DIV>*** Brev nr. 7622 till Bryggaren skickat av "Anders Hjort"
<<A href="mailto:sigdarvePÅhotmailPUNKTcom">sigdarvePÅhotmailPUNKTcom</A>>
*** >>> Brev till bryggaren: <A
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
<<< >>> avsluta prenumeration: <A
href="mailto:request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse">request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
<<< 

<HR>


<DIV>Hej! Att pricka in rätt FG är inte så lätt för oss hembryggare, då är
det lättare att pricka in OG, eller i varje fall att justera till rätt
OG.För att pricka in rätt FG, så måste du veta exakt hur mkt förjäsbart
extrakt du har, och vad som styr det är ffa. mäsktemperaturen,sedan gäller
det också att välja rätt jäst.Själv har jag för drygt 2 månader sedan
bryggt en Barley Wine med ett OG på 1100, jästgivan var rejäl och
jäsningen kom igång på några timmar, men nu verkar det som att FG stannat
på 1035, målet var 1025. Jästen var BC Irish ale, nån som har
erfarenhet av den? /Anders</DIV>
<DIV> </DIV>
<DIV>Hej </DIV></BLOCKQUOTE>
<BLOCKQUOTE dir=ltr
style="PADDING-RIGHT: 0px; PADDING-LEFT: 5px; MARGIN-LEFT: 5px; BORDER-LEFT: #000000 2px solid; MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV>Jo det var ett under att du från ett OG på 1100
kom till ett FG på 1035 med Irish ale, för mej stoppa den på 1022 med ett
start og på 1055. Jag skulle vara själaglad att komma till ett OG på 1035
överhuvudtaget när starten är 1100, var nöjd.</DIV>
<DIV> </DIV>
<DIV>Bo</DIV>
<DIV> >Hej! > > >Med risk för att visa
min totala okunskap/bristande förmåga att förstå >vad jag läst i
brygglitteratur har jag följande fundering. > >Jag skall tex
brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på >1.008-1.015. I
exemplet vill jag hamna på ca 1.010. >Hur gör jag för att hamna på
1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera >det socker som finns kvar
(förutsatt att det inte >är för "stora" sockerarter. Rent teoretiskt
borde ju FG fortsätta nedåt >till dess ingen jäsbart socker
återstår. > >Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall
tillför jag ju både >jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso
av >jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de
fräscha >nytillsatta jäscellerna även "gå lös" på
befintligt >socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill
uppnå. > >/Mats
Hellman > _________________________________________________________________ Senaste
nytt från motormarknaden http://motor.msn.se/ </DIV>

<HR>


<META content=Word.Document name=ProgId>
<META content="Microsoft Word 10" name=Generator>
<META content="Microsoft Word 10" name=Originator><LINK
href="cid:filelistPUNKTxmlPÅ01C2CA13PUNKT3F5723E0" rel=File-List>
<STYLE>@page Section1 {size: 595.3pt 841.9pt; margin: 70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin: 35.4pt; mso-footer-margin: 35.4pt; mso-paper-source: 0; }
P.MsoNormal {
FONT-SIZE: 12pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; FONT-FAMILY: "Times New Roman"; mso-style-parent: ""; mso-pagination: widow-orphan; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"
}
LI.MsoNormal {
FONT-SIZE: 12pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; FONT-FAMILY: "Times New Roman"; mso-style-parent: ""; mso-pagination: widow-orphan; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"
}
DIV.MsoNormal {
FONT-SIZE: 12pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; FONT-FAMILY: "Times New Roman"; mso-style-parent: ""; mso-pagination: widow-orphan; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"
}
A:link {
COLOR: blue; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
SPAN.MsoHyperlink {
COLOR: blue; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
A:visited {
COLOR: purple; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
SPAN.MsoHyperlinkFollowed {
COLOR: purple; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
SPAN.E-postmall17 {
COLOR: windowtext; FONT-FAMILY: Arial; mso-style-type: personal-compose; mso-style-noshow: yes; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-font-family: Arial; mso-hansi-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Arial
}
SPAN.SpellE {
mso-style-name: ""; mso-spl-e: yes
}
SPAN.GramE {
mso-style-name: ""; mso-gram-e: yes
}
DIV.Section1 {
page: Section1
}
</STYLE>

<DIV class=Section1>
Hej!<o:p></o:p>
<o:p> </o:p>
<o:p> </o:p>
Med risk för att visa min totala
okunskap/bristande förmåga att förstå vad jag läst i brygglitteratur har jag
följande fundering.<o:p></o:p>
<o:p> </o:p>
Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett
FG på 1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca
1.010.<o:p></o:p>
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera det socker som
finns kvar (förutsatt att det inte <o:p></o:p>
är för
”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG
fortsätta nedåt till dess ingen jäsbart socker
återstår.<o:p></o:p>
<o:p> </o:p>
Jag väljer dessutom att kröjsa
ölen. I detta fall tillför jag ju både jäst och socker. Detta socker
elimineras förvisso av <o:p></o:p>
jästen och borde
således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt
<o:p></o:p>
socker och
därmed reducera FG under den nivå jag vill
uppnå.<o:p></o:p>
<o:p> </o:p>
/Mats
Hellman<o:p></o:p>
<o:p> </o:p></DIV></BLOCKQUOTE></BODY></HTML>

Postat: **söndag 2003-02-02 01:00**

Hej!
Vad gäller Irish ale är min erfarenhet att den lämnar ett ngt högt FG.
Vad beträffar British ale så finns det tecken på att denna jäst inte är så
stark utan behöver någon form av jästnärsalt för att orka.
Jag har haft jäsningar med British ale som stannat plötsligt. Jag tillsatte
en påse(?) av någon jästnärsalt och ruskade försigtigt om. Ölet kom igång
igen och jäste snällt ut till vad jag önskat. Jag nämde detta för en
btyggare i Sthlm, och det visade sig att man hade haft samma bekymmer där.
Man hade löst problemet med jästnärsalt där också.
Man ser ju vad viktiga våra nätverk är.

/Tommy

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: SV: FG fundering
Date: Sat, 1 Feb 2003 23:51:55 +0100

*** Brev nr. 7623 till Bryggaren skickat av "MatsMaria"
<matsPUNKTmariaPUNKThellmanPÅteliaPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Anders!

Tack för ditt svar.

Jag har råkat ut för samma sak som dig, men med BC British Ale jäst. Jag
utgick från ett OG på 1056 i början av december. FG gick snabbt ned till
1040 men där började det gå långsamt. På en månad har FG gått ned till
enbart 1035 där den verkar ha stannat.

Jag använde till 90% Pale Ale malt med enbart en 120 minuters rast på 67
grader. Jag har svårt att se att det då inte borde finnas mer jäsbara
sockerarter än att FG skall stanna vid 1035.

/Mats

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 1 februari 2003 20:52
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7622 till Bryggaren skickat av "Anders Hjort"
<sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

_________________________________________________________________
Köp & Sälj: Gör ett fynd på MSN http://www.msn.se/koposalj

Postat: **måndag 2003-02-03 01:00**

Hej bryggarvänner!

Jag har just återvänt till Bryggaren efter en paus på ett par år. Det
har inte blivit så mycket bryggt under tiden, bland annat för att jag
farit och flängt en hel del. Jag har bland annat varit i Berlin i ett år
och nyss blivit pappa. Nu har jag i alla fall kommit igång igen, jag
bryggde ett par gånger i höstas och jag har just avslutat två nya
bryggningar. Senare under våren står ett par lager i kalendern...

Jag tänkte svara på Mats fråga om FG. Hur stor del av OG som finns kvar
efter jäsningen kallas för utjäsningsgraden. Den beror förstås på flera
saker, främst hur stor andel av OG som är förjäsbara sockerarter och
vilken jäst man använder. Första gången man använder en jäst är det
förstås svårt att avgöra, men när man bryggt några gånger med samma jäst
och ungefär samma mäskprogram så brukar det vara någorlunda
förutsägbart. Fast om man brygger riktigt starka öl, som Anders barley
wine med OG 1100, så blir det mer komplicerat eftersom jästen blir
stressad.

Jag har upptäckt att en förutsättning för att utjäsningen ska gå bra är
att man tillsätter rejält med jäst och syresätter vörten ordentligt.
Numera odlar jag upp jästen tills jag har minst en liter startvört. Jag
brukar sedan låta den sedimentera och dekanterar av startvörten, och
tillsätter ny startvört ett par dagar innan jäsningen.

Jag luftar också vörten ordentligt innan jäsningen. Jag använder numera
en akvariepump, men det är mest av praktiska skäl. Om man inte har en
sådan kan man använda en kombination av att låta vörten plaska ner i
jäskärlet, skaka jäskärlet och hälla vörten mellan två hinkar ett antal
gånger.

Kröjsningen borde inte påverka så mycket, så länge man inte tillsätter
stora volymer vört med ett annat OG.

Till er som har problem med att jäsningen avstannat för tidigt har jag
bara ett tips: tillsätt en rejäl giva ny jäst. Jag vet inte om man kan
syresätta ölet i detta skede, jag är rädd att det kan ge bismaker via
oxidation. Någon annan kanske vet mer?

/Fredrik Ståhl

On Sat, 2003-02-01 at 17:51, bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 7618 till Bryggaren skickat av "MatsMaria" <matsPUNKTmariaPUNKThellmanPÅteliaPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
----

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för ”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

----

--
Fredrik Ståhl
Mitthögskolan, TFM, 831 25 Östersund
Tel: +46(0)63 16 5664, Fax: +46(0)63 16 5500
E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse

Postat: **måndag 2003-02-03 01:00**

Hej.
Man kan läsa på jästens specifikation vilken utjäsningsgrad den har.
Vid vilket mäskprogram och maltsorter gäller det?

Barly winen som gick från 1100 till 1035 får en utjäsbarhet på 65% och alen
som gick från 55 till 22 är 60%.
Specen säger 71-75%

Jag vet att andelen oförjäsbart socker beror på många parametrar men finns
det någon ungefärlig tumregel hur mycket mer oförjäst socker man får vid
ökad mäsktemp.
Hur många grader fel ska man ligga för att få 10% lägre utjäsbarhet.

Anders, Bo och Tommy anser att Irish ale jäser ut sämre än andra jästsorter.
Men enligt specen gör den det inte.
Den borde även klara den höga alkoholen i barly winen eftersom Wyeast
rekommenderar den till Barly wine.

Tommy nämnde att man ibland kan få igång en avstannad jäsning med
jästnärsalt.
Kan det vara så att Irish ale behöver mer ”näring” än andra jästsorter och
att den därför oftare avstannar för tidigt än andra jästsorter medan specen
som är gjord under ideala former inte visar den svagheten?

/Kjell

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: FG fundering
Date: Mon, 3 Feb 2003 11:52:05 +0100

*** Brev nr. 7635 till Bryggaren skickat av Fredrik Ståhl
<FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hej bryggarvänner!

Jag har just återvänt till Bryggaren efter en paus på ett par år. Det
har inte blivit så mycket bryggt under tiden, bland annat för att jag
farit och flängt en hel del. Jag har bland annat varit i Berlin i ett år
och nyss blivit pappa. Nu har jag i alla fall kommit igång igen, jag
bryggde ett par gånger i höstas och jag har just avslutat två nya
bryggningar. Senare under våren står ett par lager i kalendern...

Jag tänkte svara på Mats fråga om FG. Hur stor del av OG som finns kvar
efter jäsningen kallas för utjäsningsgraden. Den beror förstås på flera
saker, främst hur stor andel av OG som är förjäsbara sockerarter och
vilken jäst man använder. Första gången man använder en jäst är det
förstås svårt att avgöra, men när man bryggt några gånger med samma jäst
och ungefär samma mäskprogram så brukar det vara någorlunda
förutsägbart. Fast om man brygger riktigt starka öl, som Anders barley
wine med OG 1100, så blir det mer komplicerat eftersom jästen blir
stressad.

Jag har upptäckt att en förutsättning för att utjäsningen ska gå bra är
att man tillsätter rejält med jäst och syresätter vörten ordentligt.
Numera odlar jag upp jästen tills jag har minst en liter startvört. Jag
brukar sedan låta den sedimentera och dekanterar av startvörten, och
tillsätter ny startvört ett par dagar innan jäsningen.

Jag luftar också vörten ordentligt innan jäsningen. Jag använder numera
en akvariepump, men det är mest av praktiska skäl. Om man inte har en
sådan kan man använda en kombination av att låta vörten plaska ner i
jäskärlet, skaka jäskärlet och hälla vörten mellan två hinkar ett antal
gånger.

Kröjsningen borde inte påverka så mycket, så länge man inte tillsätter
stora volymer vört med ett annat OG.

Till er som har problem med att jäsningen avstannat för tidigt har jag
bara ett tips: tillsätt en rejäl giva ny jäst. Jag vet inte om man kan
syresätta ölet i detta skede, jag är rädd att det kan ge bismaker via
oxidation. Någon annan kanske vet mer?

/Fredrik Ståhl

On Sat, 2003-02-01 at 17:51, bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:
*** Brev nr. 7618 till Bryggaren skickat av "MatsMaria"
<matsPUNKTmariaPUNKThellmanPÅteliaPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
----

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för ”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

----

--
Fredrik Ståhl
Mitthögskolan, TFM, 831 25 Östersund
Tel: +46(0)63 16 5664, Fax: +46(0)63 16 5500
E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse

_________________________________________________________________
MSN Motor: Köp & sälj din bil här http://motor.msn.se/bilsok/

Postat: **måndag 2003-02-03 01:00**

Hej,

jag brukar ta siffrorna på jästspec:en med en stor nypa salt. Det enda
den säger är något om hur stor skillnad det blir mellan olika
jästsorter. Utjäsningen påverkas av så många andra faktorer.

Så vitt jag minns så hade jag också problem med BC Irish Ale. Den kanske
är extra känslig. Men det verkar konstigt att den skulle behöva extra
näring, det finns oftast mycket mer näring i en helmaltsvört än vad
jästen behöver. Jag skulle prova att syresätta mera.

Jag brygger ofta en irländsk torr stout som jag tycker ska vara rejält
utjäst. Numera använder jag BC 1028 London till den, vilket jag tycker
ger den rätta torra tonen. Men det är väl en smaksak som så mycket
annat...

Det går inte heller att säga hur temperaturen ska vara för att få en
viss skillnad i utjäsning. Temperaturen varierar helt enkelt för mycket
i våra mäskkärl, och vi använder olika metoder för uppvärmning som tar
olika stor tid. Jag har gett upp att försöka kontrollera utjäsningen
genom att mäska en grad mer eller mindre. Ett mycket enklare sätt är att
göra två raster, en vid 63 och en vid 71 grader. Det är då lätt att
förlänga rasten vid 63 grader och förkorta den vid 71 grader när man
vill ha ett mer utjäst öl, eller tvärtom. Den metoden är inte lika
känslig för temperaturvariationer. T.ex:

Torr stout: 45 min. vid 63 grader, 20 min. vid 71 grader.
Mild ale: 15 min. vid 63 grader, 45 min. vid 71 grader.

Sedan brukar jag inte stirra mig blind på FG:t utan gå på smaken. Vill
jag ha ölen torrare eller sötare, så ändrar jag mäskschemat till nästa
gång. Men då brygger jag ofta samma öl flera gånger, jag tycker det är
kul att förbättra brygden från gång till gång.

/Fredrik

On Mon, 2003-02-03 at 14:52, bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 7636 till Bryggaren skickat av "Kjell Eriksson" <bersabiraPÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hej.
Man kan läsa på jästens specifikation vilken utjäsningsgrad den har.
Vid vilket mäskprogram och maltsorter gäller det?

Barly winen som gick från 1100 till 1035 får en utjäsbarhet på 65% och alen
som gick från 55 till 22 är 60%.
Specen säger 71-75%

Jag vet att andelen oförjäsbart socker beror på många parametrar men finns
det någon ungefärlig tumregel hur mycket mer oförjäst socker man får vid
ökad mäsktemp.
Hur många grader fel ska man ligga för att få 10% lägre utjäsbarhet.

Anders, Bo och Tommy anser att Irish ale jäser ut sämre än andra jästsorter.
Men enligt specen gör den det inte.
Den borde även klara den höga alkoholen i barly winen eftersom Wyeast
rekommenderar den till Barly wine.

Tommy nämnde att man ibland kan få igång en avstannad jäsning med
jästnärsalt.
Kan det vara så att Irish ale behöver mer ”näring” än andra jästsorter och
att den därför oftare avstannar för tidigt än andra jästsorter medan specen
som är gjord under ideala former inte visar den svagheten?

/Kjell

--
Fredrik Ståhl
Mitthögskolan, TFM, 831 25 Östersund
Tel: +46(0)63 16 5664, Fax: +46(0)63 16 5500
E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse

Postat: **måndag 2003-02-03 01:00**

Alkohol och socker används ju som konserveringsmedel. När jag bryggde vin
någon gång i forntiden kommer jag ihåg att man skulle inte tillsätta allt
socker på en gång när man bryggde starka viner. Hög sötma och stigande
alkoholhalt förlamar ju jästen så småningom. Med starka öl där det skall
vara en tillsats av någon form av socker eller extrakt kanske man kan man
kan pröva att tillsätta detta i ett senare skede.
Björn Petersson

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 3 februari 2003 17:52
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7637 till Bryggaren skickat av Fredrik Ståhl
<FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse> ***

Hej,

jag brukar ta siffrorna på jästspec:en med en stor nypa salt. Det enda
den säger är något om hur stor skillnad det blir mellan olika
jästsorter. Utjäsningen påverkas av så många andra faktorer.

Så vitt jag minns så hade jag också problem med BC Irish Ale. Den kanske
är extra känslig. Men det verkar konstigt att den skulle behöva extra
näring, det finns oftast mycket mer näring i en helmaltsvört än vad
jästen behöver. Jag skulle prova att syresätta mera.

Jag brygger ofta en irländsk torr stout som jag tycker ska vara rejält
utjäst. Numera använder jag BC 1028 London till den, vilket jag tycker
ger den rätta torra tonen. Men det är väl en smaksak som så mycket
annat...

Det går inte heller att säga hur temperaturen ska vara för att få en
viss skillnad i utjäsning. Temperaturen varierar helt enkelt för mycket
i våra mäskkärl, och vi använder olika metoder för uppvärmning som tar
olika stor tid. Jag har gett upp att försöka kontrollera utjäsningen
genom att mäska en grad mer eller mindre. Ett mycket enklare sätt är att
göra två raster, en vid 63 och en vid 71 grader. Det är då lätt att
förlänga rasten vid 63 grader och förkorta den vid 71 grader när man
vill ha ett mer utjäst öl, eller tvärtom. Den metoden är inte lika
känslig för temperaturvariationer. T.ex:

Torr stout: 45 min. vid 63 grader, 20 min. vid 71 grader.
Mild ale: 15 min. vid 63 grader, 45 min. vid 71 grader.

Sedan brukar jag inte stirra mig blind på FG:t utan gå på smaken. Vill
jag ha ölen torrare eller sötare, så ändrar jag mäskschemat till nästa
gång. Men då brygger jag ofta samma öl flera gånger, jag tycker det är
kul att förbättra brygden från gång till gång.

/Fredrik

On Mon, 2003-02-03 at 14:52, bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 7636 till Bryggaren skickat av "Kjell Eriksson"

<bersabiraPÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hej.
Man kan läsa på jästens specifikation vilken utjäsningsgrad den har.
Vid vilket mäskprogram och maltsorter gäller det?

Barly winen som gick från 1100 till 1035 får en utjäsbarhet på 65% och

alen

som gick från 55 till 22 är 60%.
Specen säger 71-75%

Jag vet att andelen oförjäsbart socker beror på många parametrar men finns
det någon ungefärlig tumregel hur mycket mer oförjäst socker man får vid
ökad mäsktemp.
Hur många grader fel ska man ligga för att få 10% lägre utjäsbarhet.

Anders, Bo och Tommy anser att Irish ale jäser ut sämre än andra

jästsorter.

Men enligt specen gör den det inte.
Den borde även klara den höga alkoholen i barly winen eftersom Wyeast
rekommenderar den till Barly wine.

Tommy nämnde att man ibland kan få igång en avstannad jäsning med
jästnärsalt.
Kan det vara så att Irish ale behöver mer ”näring” än andra jästsorter och
att den därför oftare avstannar för tidigt än andra jästsorter medan

specen

som är gjord under ideala former inte visar den svagheten?

/Kjell

--
Fredrik Ståhl
Mitthögskolan, TFM, 831 25 Östersund
Tel: +46(0)63 16 5664, Fax: +46(0)63 16 5500
E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse

Postat: **onsdag 2003-02-05 01:00**

Hej igen.
Efter lite letande så hittade jag en jästsida som visar typiska värden på
hur utjäsbarheten varierar med mäsktempen.
Det är förstås många andra parametrar som påverkar men det kan ialla fall ge
en fingervisning om hur tempen påverkar FG.

It is the variation in ability of the different yeast strains to handle the
tri - saccharide (maltotriose)and variations between batches of wort.
that usually causes the most variation in the % attenuation.
It is also not recognized as well as it should that a few degrees in mashing
temperature between mashes
can make a noticeable difference in the wort composition and in turn result
in a variation in % attenuation.
Example:
% wort solids Temp. of mashing .
60C 66C 68C
Monosaccharides* 10.1 9.5 10.2
Disaccharides* 51.7 48.1 42
Trisaccharides* 14.3 13.6 12.7
Maltodextrins** 23.9 28.8 34.9
% Extracts 76.2 75.3 74.6
% Fermentables 76.1 71.2 65.1

* Fermentable ** Non-fermentable

Om nu detta stämmer på en normalbrygd så skulle man behövt mäska på drygt 60
grader för att få ett FG på 25 som önskades på barly winen(förutsätter att
det är helmaltsöl utan socker)
Om man däremot hade en temp på 68 grader så skulle FG bli 1035 vilket det
också blev.

Alen som stannade på FG22 från OG55 verkar ha för stor skillnad för att
kunna förklaras med eventuell för hög mäsktemp.

Teoretiskt alltså!

/Kjell

Hej.
Man kan läsa på jästens specifikation vilken utjäsningsgrad den har.
Vid vilket mäskprogram och maltsorter gäller det?

Barly winen som gick från 1100 till 1035 får en utjäsbarhet på 65% och alen
som gick från 55 till 22 är 60%.
Specen säger 71-75%

Jag vet att andelen oförjäsbart socker beror på många parametrar men finns
det någon ungefärlig tumregel hur mycket mer oförjäst socker man får vid
ökad mäsktemp.
Hur många grader fel ska man ligga för att få 10% lägre utjäsbarhet.

Anders, Bo och Tommy anser att Irish ale jäser ut sämre än andra jästsorter.
Men enligt specen gör den det inte.
Den borde även klara den höga alkoholen i barly winen eftersom Wyeast
rekommenderar den till Barly wine.

Tommy nämnde att man ibland kan få igång en avstannad jäsning med
jästnärsalt.
Kan det vara så att Irish ale behöver mer ”näring” än andra jästsorter och
att den därför oftare avstannar för tidigt än andra jästsorter medan specen
som är gjord under ideala former inte visar den svagheten?

/Kjell

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: FG fundering
Date: Mon, 3 Feb 2003 11:52:05 +0100

*** Brev nr. 7635 till Bryggaren skickat av Fredrik Ståhl
<FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hej bryggarvänner!

Jag har just återvänt till Bryggaren efter en paus på ett par år. Det
har inte blivit så mycket bryggt under tiden, bland annat för att jag
farit och flängt en hel del. Jag har bland annat varit i Berlin i ett år
och nyss blivit pappa. Nu har jag i alla fall kommit igång igen, jag
bryggde ett par gånger i höstas och jag har just avslutat två nya
bryggningar. Senare under våren står ett par lager i kalendern...

Jag tänkte svara på Mats fråga om FG. Hur stor del av OG som finns kvar
efter jäsningen kallas för utjäsningsgraden. Den beror förstås på flera
saker, främst hur stor andel av OG som är förjäsbara sockerarter och
vilken jäst man använder. Första gången man använder en jäst är det
förstås svårt att avgöra, men när man bryggt några gånger med samma jäst
och ungefär samma mäskprogram så brukar det vara någorlunda
förutsägbart. Fast om man brygger riktigt starka öl, som Anders barley
wine med OG 1100, så blir det mer komplicerat eftersom jästen blir
stressad.

Jag har upptäckt att en förutsättning för att utjäsningen ska gå bra är
att man tillsätter rejält med jäst och syresätter vörten ordentligt.
Numera odlar jag upp jästen tills jag har minst en liter startvört. Jag
brukar sedan låta den sedimentera och dekanterar av startvörten, och
tillsätter ny startvört ett par dagar innan jäsningen.

Jag luftar också vörten ordentligt innan jäsningen. Jag använder numera
en akvariepump, men det är mest av praktiska skäl. Om man inte har en
sådan kan man använda en kombination av att låta vörten plaska ner i
jäskärlet, skaka jäskärlet och hälla vörten mellan två hinkar ett antal
gånger.

Kröjsningen borde inte påverka så mycket, så länge man inte tillsätter
stora volymer vört med ett annat OG.

Till er som har problem med att jäsningen avstannat för tidigt har jag
bara ett tips: tillsätt en rejäl giva ny jäst. Jag vet inte om man kan
syresätta ölet i detta skede, jag är rädd att det kan ge bismaker via
oxidation. Någon annan kanske vet mer?

/Fredrik Ståhl

On Sat, 2003-02-01 at 17:51, bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:
*** Brev nr. 7618 till Bryggaren skickat av "MatsMaria"
<matsPUNKTmariaPUNKThellmanPÅteliaPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
----

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för ”stora” sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även ”gå lös” på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

----

--
Fredrik Ståhl
Mitthögskolan, TFM, 831 25 Östersund
Tel: +46(0)63 16 5664, Fax: +46(0)63 16 5500
E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse

_________________________________________________________________
Skaffa en aktieportfölj på MSN http://money.msn.se/investing/

Postat: **torsdag 2003-02-06 01:00**

Hej igen Fredrik och välkommen åter till bryggaren och bryggningen,

Det här med utjäsningsgrad som Mats började ta upp är verkligen intressant.
Visst är det som du säger Fredrik att den beror på en massa saker som t.ex. mängden förjäsbara sockerarter, syresättning osv.
Men valet av jäststam är oxå oerhört viktig. Man brukar ju säga att öljäst normalt har en förjäsningsgrad på ca 80% men i själva verket så varierar det mellan 65-85% mellan de olika jäststammarna om man ska tro whitelabs hemsida. Dom flesta verkar dock ligga mellan 70-80% när man tittar i deras listor. Tittar man på wyeasts hemsida så ligger dom flesta jäststammar mellan 67 och 77%. Allt under 75% tycker jag verkar vara väldigt lågt. Våra brukar snarare jäsa ut till närmare 80 eller något mer. Formeln man använder för att räkna ut förjäsningsgraden är enl. Whitelabs [(OG-FG)/(OG-1)] x 100. Om vi då tar Mats exempel och sätter OG till 1050 så blir det [(50-10)/(50-1)] x 100 = 81,6% vilket känns normalt för mig. För att nå ner till 67% skulle ölet vara tvunget att stanna på 1017 vilket inte händer. Stannar ölet högt brukar de göra det med besked, dvs snarare runt 35 eller värre.
Men ingenstans hittar man svaret på varför jäser vissa stammar bara jäser ut 65-70% av det förjäsningsbara och andra 80-85%. Eller varför dom inte jäser ut 100% av det förjäsningsbara sockret som man ju kan tycka att dom borde göra! Eller varför dom ibland jäser ut till 30% eller stannar stax under OG.
Finns det månne någon som har svaret på dessa frågor?

mvh,

Peter Högström

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>
Till: <Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse>
Skickat: den 3 februari 2003 11:52
Ämne: Re: FG fundering

Hej bryggarvänner!

Jag har just återvänt till Bryggaren efter en paus på ett par år. Det
har inte blivit så mycket bryggt under tiden, bland annat för att jag
farit och flängt en hel del. Jag har bland annat varit i Berlin i ett år
och nyss blivit pappa. Nu har jag i alla fall kommit igång igen, jag
bryggde ett par gånger i höstas och jag har just avslutat två nya
bryggningar. Senare under våren står ett par lager i kalendern...

Jag tänkte svara på Mats fråga om FG. Hur stor del av OG som finns kvar
efter jäsningen kallas för utjäsningsgraden. Den beror förstås på flera
saker, främst hur stor andel av OG som är förjäsbara sockerarter och
vilken jäst man använder. Första gången man använder en jäst är det
förstås svårt att avgöra, men när man bryggt några gånger med samma jäst
och ungefär samma mäskprogram så brukar det vara någorlunda
förutsägbart. Fast om man brygger riktigt starka öl, som Anders barley
wine med OG 1100, så blir det mer komplicerat eftersom jästen blir
stressad.

Jag har upptäckt att en förutsättning för att utjäsningen ska gå bra är
att man tillsätter rejält med jäst och syresätter vörten ordentligt.
Numera odlar jag upp jästen tills jag har minst en liter startvört. Jag
brukar sedan låta den sedimentera och dekanterar av startvörten, och
tillsätter ny startvört ett par dagar innan jäsningen.

Jag luftar också vörten ordentligt innan jäsningen. Jag använder numera
en akvariepump, men det är mest av praktiska skäl. Om man inte har en
sådan kan man använda en kombination av att låta vörten plaska ner i
jäskärlet, skaka jäskärlet och hälla vörten mellan två hinkar ett antal
gånger.

Kröjsningen borde inte påverka så mycket, så länge man inte tillsätter
stora volymer vört med ett annat OG.

Till er som har problem med att jäsningen avstannat för tidigt har jag
bara ett tips: tillsätt en rejäl giva ny jäst. Jag vet inte om man kan
syresätta ölet i detta skede, jag är rädd att det kan ge bismaker via
oxidation. Någon annan kanske vet mer?

/Fredrik Ståhl

On Sat, 2003-02-01 at 17:51, bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 7618 till Bryggaren skickat av "MatsMaria" <matsPUNKTmariaPUNKThellmanPÅteliaPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
----

Hej!

Med risk för att visa min totala okunskap/bristande förmåga att förstå
vad jag läst i brygglitteratur har jag följande fundering.

Jag skall tex brygga en öl som definitionsmässigt har ett FG på
1.008-1.015. I exemplet vill jag hamna på ca 1.010.
Hur gör jag för att hamna på 1.010? Jästen slutar ju inte att konsumera
det socker som finns kvar (förutsatt att det inte
är för "stora" sockerarter. Rent teoretiskt borde ju FG fortsätta nedåt
till dess ingen jäsbart socker återstår.

Jag väljer dessutom att kröjsa ölen. I detta fall tillför jag ju både
jäst och socker. Detta socker elimineras förvisso av
jästen och borde således inte påverka FG. Däremot borde de fräscha
nytillsatta jäscellerna även "gå lös" på befintligt
socker och därmed reducera FG under den nivå jag vill uppnå.

/Mats Hellman

----

--
Fredrik Ståhl
Mitthögskolan, TFM, 831 25 Östersund
Tel: +46(0)63 16 5664, Fax: +46(0)63 16 5500
E-mail: FredrikPUNKTStahlPÅmhPUNKTse

Postat: **torsdag 2003-02-06 01:00**

Hej!
Kul med en lite längre diskussion.

Bara en kommentar till förjäsningsgradsberäkningen.
Amerikaner mäter SG inte i Öchsle utan i relativa vikten.
Dvs i exemplet blir det
OG 1,050 och FG 1,010 ger förjäsninsgraden
(1,050-1,010)/(1,050-1) =
0,040/0,050 = 0,80
dvs 80% utjäsning.

I amerikanska matematik används decimalpunkt iställer för decimalkomma vilket kan vara förvirrande.

Detta är den skenbara förjäsningsgraden, och ska man vara riktigt petig så ska man först konvertera till Plato och därefter räkna på det hela. Den "riktiga" förjäsningsgraden är alltid lägre eftersom etanol väger mindre än vatten (lägre densitet).

Att jästen inte alltid jäser ut allt förjäsningsbart extrakt tror jag beror på att jästen blir "trött". Detta beror oftast på för lite syre eller för liten jästmängd från början, men kan nog också bero på andra orsaker. Ibland drabbas jag av att det inte jäser utordentligt vilket alltid är trist. Men jag misstänker också att man ibland får oerhört mycket dextriner i ölet pga misstag i mäskningen (för hög temp, för korta raster). Varje gång jag "mäskar ut" vid 78C så får jag alltid högre FG än om jag inte gör det utan lakar direkt från sockerrasten (62-65C eller så)

/Kenneth

-----Original Message-----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Sent: den 6 februari 2003 05:53
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7646 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
närmare 80 eller något mer. Formeln man använder för att
räkna ut förjäsningsgraden är enl. Whitelabs [(OG-FG)/(OG-1)]
x 100. Om vi då tar Mats exempel och sätter OG till 1050 så
blir det [(50-10)/(50-1)] x 100 = 81,6% vilket känns normalt
för mig. För att nå ner till 67% skulle ölet vara tvunget att

Postat: **fredag 2003-02-07 01:00**

Ett sätt för den "petige" att mäta det "verkliga" FG:et är att göra
följande:
Mät upp en bestämd volym av ölet som skall mätas. Koka sedan upp denna mängd
och låt drygt en tredjedel koka bort. Då har alkoholen kokat bort. Fyll
sedan på med vatten (destillerat för den riktigt petige) till samma volym
som mättes upp från början. Mät sedan tätheten vid rätt temperatur.
Björn Petersson

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 6 februari 2003 11:56
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: RE: FG fundering

*** Brev nr. 7648 till Bryggaren skickat av "Kenneth Johansson"
<KennethPUNKTJohanssonPÅsmarttrustPUNKTcom> ***

Hej!
Kul med en lite längre diskussion.

Bara en kommentar till förjäsningsgradsberäkningen.
Amerikaner mäter SG inte i Öchsle utan i relativa vikten.
Dvs i exemplet blir det
OG 1,050 och FG 1,010 ger förjäsninsgraden
(1,050-1,010)/(1,050-1) =
0,040/0,050 = 0,80
dvs 80% utjäsning.

I amerikanska matematik används decimalpunkt iställer för decimalkomma
vilket kan vara förvirrande.

Detta är den skenbara förjäsningsgraden, och ska man vara riktigt petig så
ska man först konvertera till Plato och därefter räkna på det hela. Den
"riktiga" förjäsningsgraden är alltid lägre eftersom etanol väger mindre än
vatten (lägre densitet).

Att jästen inte alltid jäser ut allt förjäsningsbart extrakt tror jag beror
på att jästen blir "trött". Detta beror oftast på för lite syre eller för
liten jästmängd från början, men kan nog också bero på andra orsaker. Ibland
drabbas jag av att det inte jäser utordentligt vilket alltid är trist. Men
jag misstänker också att man ibland får oerhört mycket dextriner i ölet pga
misstag i mäskningen (för hög temp, för korta raster). Varje gång jag
"mäskar ut" vid 78C så får jag alltid högre FG än om jag inte gör det utan
lakar direkt från sockerrasten (62-65C eller så)

/Kenneth

-----Original Message-----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Sent: den 6 februari 2003 05:53
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7646 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
närmare 80 eller något mer. Formeln man använder för att
räkna ut förjäsningsgraden är enl. Whitelabs [(OG-FG)/(OG-1)]
x 100. Om vi då tar Mats exempel och sätter OG till 1050 så
blir det [(50-10)/(50-1)] x 100 = 81,6% vilket känns normalt
för mig. För att nå ner till 67% skulle ölet vara tvunget att

Postat: **fredag 2003-02-07 01:00**

Hej
Jag vet inte riktigt vad man ska använda den "riktiga" FG till
Men man behöver inte göra en massa besvärliga mätningar.
Man kan räkna ut det istället.

Det finns många räknings program på internet.
På http://www.leebrewery.com/beermath.htm
Kan man knappa in OG och FG och få reda på det verkliga FG samt
förjäsbarheten,alkoholen samt antalet kalorier.
Den innehåller dessutom en mängd olika konverteringar för olika
temperaturer, vikter, volymer, alkohol
Samt temperatur korregering för temp vid OG mätning (förutsatt att "deras"
hydrometer är kalibrerad på samma temp som "din")
/Kjell

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: SV: FG fundering
Date: Fri, 7 Feb 2003 08:51:56 +0100

*** Brev nr. 7653 till Bryggaren skickat av Björn Petersson
<assistredoPÅswipnetPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Ett sätt för den "petige" att mäta det "verkliga" FG:et är att göra
följande:
Mät upp en bestämd volym av ölet som skall mätas. Koka sedan upp denna
mängd
och låt drygt en tredjedel koka bort. Då har alkoholen kokat bort. Fyll
sedan på med vatten (destillerat för den riktigt petige) till samma volym
som mättes upp från början. Mät sedan tätheten vid rätt temperatur.
Björn Petersson

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 6 februari 2003 11:56
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: RE: FG fundering

*** Brev nr. 7648 till Bryggaren skickat av "Kenneth Johansson"
<KennethPUNKTJohanssonPÅsmarttrustPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hej!
Kul med en lite längre diskussion.

Bara en kommentar till förjäsningsgradsberäkningen.
Amerikaner mäter SG inte i Öchsle utan i relativa vikten.
Dvs i exemplet blir det
OG 1,050 och FG 1,010 ger förjäsninsgraden
(1,050-1,010)/(1,050-1) =
0,040/0,050 = 0,80
dvs 80% utjäsning.

I amerikanska matematik används decimalpunkt iställer för decimalkomma
vilket kan vara förvirrande.

Detta är den skenbara förjäsningsgraden, och ska man vara riktigt petig så
ska man först konvertera till Plato och därefter räkna på det hela. Den
"riktiga" förjäsningsgraden är alltid lägre eftersom etanol väger mindre än
vatten (lägre densitet).

Att jästen inte alltid jäser ut allt förjäsningsbart extrakt tror jag beror
på att jästen blir "trött". Detta beror oftast på för lite syre eller för
liten jästmängd från början, men kan nog också bero på andra orsaker.
Ibland
drabbas jag av att det inte jäser utordentligt vilket alltid är trist. Men
jag misstänker också att man ibland får oerhört mycket dextriner i ölet pga
misstag i mäskningen (för hög temp, för korta raster). Varje gång jag
"mäskar ut" vid 78C så får jag alltid högre FG än om jag inte gör det utan
lakar direkt från sockerrasten (62-65C eller så)

/Kenneth

-----Original Message-----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Sent: den 6 februari 2003 05:53
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: FG fundering

*** Brev nr. 7646 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
närmare 80 eller något mer. Formeln man använder för att
räkna ut förjäsningsgraden är enl. Whitelabs [(OG-FG)/(OG-1)]
x 100. Om vi då tar Mats exempel och sätter OG till 1050 så
blir det [(50-10)/(50-1)] x 100 = 81,6% vilket känns normalt
för mig. För att nå ner till 67% skulle ölet vara tvunget att

_________________________________________________________________
Chatta: Ladda ner MSN Messenger http://messenger.msn.se