Jag har inte haft bekymmer med vare sig det ena eller det andra. Jag brukar ta hänsyn till mängden förkultur när jag tillsätter humlen. Men jag tror också att det är så att man räknar lite på olika sätt beroende på hur man tolkat metoderna och på hur exakt man förmår att mäta/väga. Det finns t ex*** Brev nr. 6978 till Bryggaren skickat av "Kim" <pt99jniPÅstudentPUNKTbthPUNKTse> ***
Har för mig att någon sagt innan att den näringslösning som jästen har i förpackningen inte var så "god" och därför inte borde vara med. Hur får man bort den om man inte kan separera den.
En förkultur på 2 liter till 50 liter vört utgör ju då 4% av den färdiga produkten. Det bör man ju räkna in och med när det för sig om sådana mängder eller? Först räknar vi på grammet vid humlegivorna och sen så slänger vi till ett par liter mer eller mindre. Eller har jag fattat något fel här.
// Kim
Matar man på på detta vis några omgångar har man ganska snabbt drivit fram en rejäl förkultur, en >bottensats om kanske 500 ml på 2 liter lösning har i alla fall jag fått fram. Då räcker det lätt till att >snabbt få igång 50 liter vört som smakar rent!Bosse Bergenståhl
flera metoder att räkna ut IBU på och de ger olika värden på samma humlegiva.
Man kan också förbise hur mycket av vörten som kokar bort under koket, det rör sig ofta om flera liter. Jag har själv flera gånger räknat med den ingående mängden vört för att få fram bitterheten. När sedan den kylda vörten tappas upp är det kanske fem sex liter mindre. Hur mycket har då fastnat i
humlen och hur mycket har kokat bort?
Beskan blir också väldigt olika beroende på og/fg och mängden dextriner och jästskapade smakämnen och högre alkoholer.
Jag tar i alla fall ganska lätt på mätvärden och sådant. Beskavärden ser jag som riktvärden för mig själv mellan varje bryggning. De som smakar kan bara säga om det är för beskt eller för lite beskt i förhållande till övriga smaker. Jag har visserligen inte massor av bryggningar bakom mej men jag
vågar påstå att rätt många gör på just sitt sätt. Det spelar ju egentligen inte någon större roll hur man väger och mäter om det blir god öl - och god öl blir det när man har någon form av kontroll över det man gör just nu jämfört med det man gjorde förra gången. Mät och väg på samma sätt hela
tiden, så fattar du vad du gör - och ta andras mätningar och vägningar med en nypa salt. Om det är du eller den andre "som mäter/väger fel" spelar ingen roll så länge inte några kontrollmyndigheter ska ha en massa data.
Jag har också läst om bryggare som slänger bort den översta vörten efter att första förkulturen jäst ut. Själv har jag inte gjort så särskilt ofta och när jag gjort det har jag bara märkt svag och långsam jäsning som resultat. Och svag jäsning ger större risk för felsmaker. När jag tillsatt
livliga och aktiva kulturer (high kreusen=när skummet står högst) där jästpartiklar och kolsyra virvlar runt synbart har jag fått betydligt bättre fräs på jäsningarna. Och då har ölet blivit mycket bättre! Köp den erfarenheten eller låt bli - valet är ditt. Grejen är alltså aktiv förkultur - inte
utjäst. Kanske är det optimala att jäsa ut första förkulturen, kasta det första klara ölet och odla upp med ny frisk vört till en rejälare kultur.
Bosse Bergenståhl (igen)
