Bryggaren - forum för öl och bryggning

Hej,

nu är jag frustrerad och behöver kvalificerad hjälp!

Jag är inne på fjärde året som hembryggare och har gradvis flyttat fram
positionerna som bryggare, men i ett avseende går utvecklingen bakåt, och
det är i fråga om utbytet av malten. När började som bryggare låg jag ofta
över 80% men nu får jag vara glad om jag kommer över 70%. Nu senast två
pilsner på 69 och 66%. Inte kul.


Jag har försökt testa olika saker en i taget, men det går alltid lika illa.

Jag har testat följande:
-byte av termometer, tycker de vanliga matlagningstermometrarna visar
väldigt olika, kan ni rekommendera någon?
- byte av malt, prövade nu senast den finska
- olika inmäskningstemperaturer
- stegmäskningar av olika slag
- noggrannare uppmätning av vattenmängden til mäskningen
- röra om noggranare så malten blandas bättre
-vattenbehandlingar

men med samma klena resultat.

De teorier jag nu har är något av följande:
- malten har helt enkelt blivit sämre pga dåliga skördar de senaste åren,
kan ni bekräfta eller dementera detta?
- något har hänt men min mäsktunna (två plasttunnor i varandra, mögel runt
kranen eller något sådant?)
- något har hänt med min elpatron (som nu inte ser vacker ut) som påverkar
vattnet när jag värmer det, behöver patronen bytas emellanåt. När jag
tänker efter så gick den i något läge 'torre' utan vatten över och då
kanske något hände?
- jag blandar vatten och malt för snabbt, eftersom jag mäter upp
mäskvattnet i en hink och snabbt häller ihop det med malten. Jag får mycket
bättre kontroll över temperaturen och proprotionen mellan malt och vatten
på det sättet, men det kanske inte blandas tillräckligt väl som när jag
duschar över vattner som jag gjorde tidigare? Jag rör om väl och ser till
att all malten blir fuktig utan 'vita öar'.

Har ni någon ytterligare teori? Vad skall jag testa nästa gång?

Hälsningar
Anders Olsson
Eskilstuna

.

Det är smällar som man får ta!!Du har alltså förlorat 40 öre per liter öl,
Typ! Din teori ang. sämre skördar låter intressant tycker jag.En dålig
sommar i vindistrikten resulterar oftast ett alkoholsvagare vin, eftersom
den dåliga sommaren åstadkommit en mindre söt druva.Det är möjligt att en
liknande motsvarighet finns inom kornodling!!Dålig sommar=mindre
utbyte!??Eller så har du blivit bätre på att räkna;-)He'rå!
/Anders

Hej,

nu är jag frustrerad och behöver kvalificerad hjälp!

Jag är inne på fjärde året som hembryggare och har gradvis flyttat fram
positionerna som bryggare, men i ett avseende går utvecklingen bakåt, och
det är i fråga om utbytet av malten. När började som bryggare låg jag ofta
över 80% men nu får jag vara glad om jag kommer över 70%. Nu senast två
pilsner på 69 och 66%. Inte kul.


Jag har försökt testa olika saker en i taget, men det går alltid lika illa.

Jag har testat följande:
-byte av termometer, tycker de vanliga matlagningstermometrarna visar
väldigt olika, kan ni rekommendera någon?
- byte av malt, prövade nu senast den finska
- olika inmäskningstemperaturer
- stegmäskningar av olika slag
- noggrannare uppmätning av vattenmängden til mäskningen
- röra om noggranare så malten blandas bättre
-vattenbehandlingar

men med samma klena resultat.

De teorier jag nu har är något av följande:
- malten har helt enkelt blivit sämre pga dåliga skördar de senaste åren,
kan ni bekräfta eller dementera detta?
- något har hänt men min mäsktunna (två plasttunnor i varandra, mögel runt
kranen eller något sådant?)
- något har hänt med min elpatron (som nu inte ser vacker ut) som påverkar
vattnet när jag värmer det, behöver patronen bytas emellanåt. När jag
tänker efter så gick den i något läge 'torre' utan vatten över och då
kanske något hände?
- jag blandar vatten och malt för snabbt, eftersom jag mäter upp
mäskvattnet i en hink och snabbt häller ihop det med malten. Jag får mycket
bättre kontroll över temperaturen och proprotionen mellan malt och vatten
på det sättet, men det kanske inte blandas tillräckligt väl som när jag
duschar över vattner som jag gjorde tidigare? Jag rör om väl och ser till
att all malten blir fuktig utan 'vita öar'.

Har ni någon ytterligare teori? Vad skall jag testa nästa gång?

Hälsningar
Anders Olsson
Eskilstuna

.

_________________________________________________________________
Hämta MSN Explorer kostnadsfritt på http://explorer.msn.se/intl.asp.

*** Brev nr. 6470 till Bryggaren skickat av "anders.olsson" <andersPUNKTolssonPÅmbox348PUNKTswipnetPUNKTse> ***

Hej,

nu är jag frustrerad och behöver kvalificerad hjälp!

Jag är inne på fjärde året som hembryggare och har gradvis flyttat fram
positionerna som bryggare, men i ett avseende går utvecklingen bakåt, och
det är i fråga om utbytet av malten. När började som bryggare låg jag ofta
över 80% men nu får jag vara glad om jag kommer över 70%. Nu senast två
pilsner på 69 och 66%. Inte kul.

Jag har försökt testa olika saker en i taget, men det går alltid lika illa.

Jag har testat följande:
-byte av termometer, tycker de vanliga matlagningstermometrarna visar
väldigt olika, kan ni rekommendera någon?

Ica har en hushållstermometer för stekar i ugnen och liknande. Den brukar jag använda tillsammans med
en annan elektronisk termometer från Claes Ohlsson. En rund liten vattentät vit puck med metallspets
för sistådär 100 Skr. Icas kostar 120 eller så och är något snabbare, men visar bara hela grader. Jag
har jämfört dessa båda och de skiljer aldrig mer än 0,5°C. Icas teromometer för kött finns även den
hos Claes Ohlsson, och det är inte bara en termometer utan även en timer och har larm för nådd
temperatur. Jag har i jobbet som fotolärare även jämfört flera av Ohlssontermometrarna mot varandra
och de avviker bara någon tiondels grad emmelan varandra=ok kvalitet! Icas termometrar slits däremot
ut efter ett tag, de tåler inte mer än kanske 50 timmars kokning!

- byte av malt, prövade nu senast den finska

90 % utbyte nu i decemberbryggningen

- olika inmäskningstemperaturer
- stegmäskningar av olika slag
- noggrannare uppmätning av vattenmängden til mäskningen
- röra om noggranare så malten blandas bättre
-vattenbehandlingar

men med samma klena resultat.

har slarvat med allt detta, bra utbyte ändå

De teorier jag nu har är något av följande:
- malten har helt enkelt blivit sämre pga dåliga skördar de senaste åren,
kan ni bekräfta eller dementera detta?

dementerar, körde med tärnö gången innan 87% då, egen malt gången innan men lite lägre

- något har hänt men min mäsktunna (två plasttunnor i varandra, mögel runt
kranen eller något sådant?)
- något har hänt med min elpatron (som nu inte ser vacker ut) som påverkar
vattnet när jag värmer det, behöver patronen bytas emellanåt. När jag
tänker efter så gick den i något läge 'torre' utan vatten över och då
kanske något hände?
- jag blandar vatten och malt för snabbt, eftersom jag mäter upp
mäskvattnet i en hink och snabbt häller ihop det med malten. Jag får mycket
bättre kontroll över temperaturen och proprotionen mellan malt och vatten
på det sättet, men det kanske inte blandas tillräckligt väl som när jag
duschar över vattner som jag gjorde tidigare? Jag rör om väl och ser till
att all malten blir fuktig utan 'vita öar'.

Har ni någon ytterligare teori? Vad skall jag testa nästa gång?

Hälsningar

Anders Olsson
Eskilstuna

det som var det definitiva genombrottet för mig var kontroll av lakvattnet och lakhastigheten.
75-80°C annars kan lakbädden kristalliseras, att sockret vi vill åt blir till kristaller som binder i
växtmaterialet. Isolera gärna lakkärlet med ett gammalt liggunderlag eller en filt, ökar på effekten
rejält!
Laka inte av för fort, utan se till att lakbädden hela tiden har vätska över stoftnivån och se till
att det inte blir för kraftigt baksug i lakbädden. Vissa reglerar visst detta genom att ha en ventil
till lakbädden (ett rör genom lakbädden som låter luft gå in under lakbädden) så ingen sugeffekt
uppstår. Det är även stor skillnad på Pale Ale och Pilsnermalt, pilsnermalt innehåller mycket mer av
det där mjöliga...
Var inte rädd för att bryta runt lakbädden, medför visserligen ofta ett behov av att återcirkulera
vörten. Ett proffsknep är att skära upp bädden med kniv. Även för tjock lakbädd garanterar problem.
Kanske är ett större och vidare lakkärl lösningen?

Vet inte om hjälpen verkligen är kvalificerad, men det är de svar jag under de få år jag varit med på
listan uppnappat. Råden har i alla fall löst det mesta av mina lakningsproblem. Sen finns det mer
förfinade tips med slitsar i stället för hål och allt möjligt annat, men det är sådant jag i alla
fall tycker man kan ta i andra och tredje hand. Det är i alla fall inte kul när en lakning tar flera
timmar och resulterar i jättekass utbyte.
Bosse Bergenståhl

Hej igen!
Visst är livet underligt ibland.
Jag har det sista halvåret upplevt exakt samma sak som Anders O.
Från att ha haft utbyte på uppåt 90% så har det gått stadigt nedåt för att senast strax före nyår vara nere i 73% vilket i och för sig inte är någon katastrof men irriterande mest på grund av att det är svårt att brygga exakt det öl jag vill.

Jag har själv funderat vad det kan bero på och kommit fram till att det måste bero på lakningen. De gånger jag har dåligt utbyte så har lakningen gått väldigt fort och lätt. Och tydligen för fort och lätt. Lakvattnet rinner för snabbt igenom utan att ta med sig sockret på vägen genom dravbädden.

Därför kommer jag att nästa gång jag brygger se till att lakningen går saktare och att dravbädden får "sätta" sig ordentligt innan jag öppnar kranen från lakkärlet.
En rejäl recirkulering kan kanske också hjälpa till.

/Kenneth

-----Original Message-----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Sent: den 3 januari 2002 21:10
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Subject: varför får jag sämre och sämre utbyte vid mäskningen?


*** Brev nr. 6470 till Bryggaren skickat av "anders.olsson"
<andersPUNKTolssonPÅmbox348PUNKTswipnetPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Hej,

nu är jag frustrerad och behöver kvalificerad hjälp!

Jag är inne på fjärde året som hembryggare och har gradvis
flyttat fram
positionerna som bryggare, men i ett avseende går
utvecklingen bakåt, och
det är i fråga om utbytet av malten. När började som bryggare
låg jag ofta
över 80% men nu får jag vara glad om jag kommer över 70%. Nu
senast två
pilsner på 69 och 66%. Inte kul.

<klipp>

Hälsningar
Anders Olsson
Eskilstuna

Hej Anders,

Intressanta teorier, speciellt det där om olika maltskördars extraktinnehåll.
Vore kul att få veta hur pass mycket det skiljer.
Kanske Robert Bush, som varit i mältningssvängen, kan svara om han ser detta?

I övrigt har jag bara två saker att anföra.
1. Lita inte på dessa billiga stektermometerar från Claes Ohlson eller Ica eller
varifrån ni må köpa dom.
På Högbergs bryggerikollektiv har vi vid det här laget avverkat ett antal sådana
+ att vi kört slut på några hemma.
Vår erfarenhet är att,
- dom skiljer sig mycket åt inbördes 3 graders skillnad är inte ovanligt.
- Dom driver med tiden. Bara för att dom stämde vid 68 grader ena månaden
innebär inte att dom gör det nästa!
- Om man jämför med en glastermometer så stämmer dom sällan med denna.
Glastermometerarna, kvicksilver eller sprit, är mycket nogrannare än andra
termometrar och avviker mycket lite från exakt temperatur vid kallibreringar,
ca. 0,5 grader brukar dom slå.
- Avvikelserna varierar innom intervallet. Dvs dom kan stämma perfekt vid en
jämförelse med glastermometern vid t.ex. 20 -50 grader men sedan börja avika ett
par gradermellan 50-70 för att sen åter stämma och slutligen diffa 2-3 grader
vid kokning

2. Det som påverkat mina utbyten mest är lakningshastigheten. De gånger
lakningen gått för fort har oxå utbytet blivit sämst.
Sedan brukar utbytet öka något med ökad mängd vatten / kg malt. Uppemot 3L / kg
istället för 2,5 är ok, om man nu inte vill ha ett dextrint öl förståss.

mvh,

Peter




|--------+----------------------->
| | bryggaren@mol|
| | lehem.se |
| | |
| | 2002-01-03 |
| | 21:09 |
| | Please |
| | respond to |
| | bryggaren |
| | |
|--------+----------------------->

----------------------------------------------------------------------------|

| |
| To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet |
| cc: (bcc: Peter Hogstrom/PPT/UP/SE/HHC/Fresenius) |
| Subject: varför får jag sämre och sämre utbyte vid mäskningen? |

----------------------------------------------------------------------------|

*** Brev nr. 6470 till Bryggaren skickat av "anders.olsson"
<andersPUNKTolssonPÅmbox348PUNKTswipnetPUNKTse> ***

Hej,

nu är jag frustrerad och behöver kvalificerad hjälp!

Jag är inne på fjärde året som hembryggare och har gradvis flyttat fram
positionerna som bryggare, men i ett avseende går utvecklingen bakåt, och
det är i fråga om utbytet av malten. När började som bryggare låg jag ofta
över 80% men nu får jag vara glad om jag kommer över 70%. Nu senast två
pilsner på 69 och 66%. Inte kul.


Jag har försökt testa olika saker en i taget, men det går alltid lika illa.

Jag har testat följande:
-byte av termometer, tycker de vanliga matlagningstermometrarna visar
väldigt olika, kan ni rekommendera någon?
- byte av malt, prövade nu senast den finska
- olika inmäskningstemperaturer
- stegmäskningar av olika slag
- noggrannare uppmätning av vattenmängden til mäskningen
- röra om noggranare så malten blandas bättre
-vattenbehandlingar

men med samma klena resultat.

De teorier jag nu har är något av följande:
- malten har helt enkelt blivit sämre pga dåliga skördar de senaste
åren,
kan ni bekräfta eller dementera detta?
- något har hänt men min mäsktunna (två plasttunnor i varandra, m
ögel runt
kranen eller något sådant?)
- något har hänt med min elpatron (som nu inte ser vacker ut) som påv
erkar
vattnet när jag värmer det, behöver patronen bytas emellanåt. När jag
tänker efter så gick den i något läge 'torre' utan vatten över och då
kanske något hände?
- jag blandar vatten och malt för snabbt, eftersom jag mäter upp
mäskvattnet i en hink och snabbt häller ihop det med malten. Jag får mycket
bättre kontroll över temperaturen och proprotionen mellan malt och vatten
på det sättet, men det kanske inte blandas tillräckligt väl som när jag
duschar över vattner som jag gjorde tidigare? Jag rör om väl och ser till
att all malten blir fuktig utan 'vita öar'.

Har ni någon ytterligare teori? Vad skall jag testa nästa gång?

Hälsningar
Anders Olsson
Eskilstuna

.

*** Brev nr. 6489 till Bryggaren skickat av <Peter.Hogstrom@fresenius-kabi.com> ***
1. Lita inte på dessa billiga stektermometerar från Claes Ohlson eller Ica eller
varifrån ni må köpa dom.
På Högbergs bryggerikollektiv har vi vid det här laget avverkat ett antal sådana
+ att vi kört slut på några hemma.
Vår erfarenhet är att,
- dom skiljer sig mycket åt inbördes 3 graders skillnad är inte ovanligt.
- Dom driver med tiden. Bara för att dom stämde vid 68 grader ena månaden
innebär inte att dom gör det nästa!
- Om man jämför med en glastermometer så stämmer dom sällan med denna.
Glastermometerarna, kvicksilver eller sprit, är mycket nogrannare än andra
termometrar och avviker mycket lite från exakt temperatur vid kallibreringar,
ca. 0,5 grader brukar dom slå.
- Avvikelserna varierar innom intervallet. Dvs dom kan stämma perfekt vid en
jämförelse med glastermometern vid t.ex. 20 -50 grader men sedan börja avika ett
par gradermellan 50-70 för att sen åter stämma och slutligen diffa 2-3 grader
vid kokning

Det är stor skillnad på termometrar. Jag jobbar som fotolärare och när vi övergick
till Claes Ohlssons elektroniska termometrar, de som ser ut som en liten vit puck,
ökade kvaliten på elevernas resultaten märkbart jämfört med de glastermometrar
fotohandlarna säljer. Visst kan glastermometrar vara bra, men då ska de redan från
början vara kvalitetsmärkta och provade=dyra, annars varierar de garanterat på flera
grader. Det tar även längre tid tills man får ett exakt mätresultat eftersom de
reagerar väldigt långsamt. Rör man runt en glastermometer i mäsken får man ett
genomsknitt av diffus kvalitet (beroende på hur systematiskt man rört). En elektronisk
reagerar nästan direkt på små temperaturvariationer. Men visst, de har ibland väldigt
kort livslängd, och fordrar löpande kontroll. Men det gör ju även en glastermometer, i
varje fall enligt mina erfarenheter.
När jag testade tre termometrar samtidigt skiljde det bara tiondelar mellan
mätresultaten (i tempererat vatten, men visst, jag testade inte intervallet mellan
50-80°C). Mäter man i en mäsk kan ju (i varje fall i mina mäskar) temperaturen variera
några grader vid olika punkter i mäsken beroende på hur lös den är och hur effektivt
man rör om. Lägg märke till att även om man infusionsmäskar i ett väldigt välisolerat
kärl sker det en ganska stor energiförlust genom förångning.
Men visst, de driver med tiden, stektermometrarna. När de funkar, är de snabba och
bra, men rätt vad det är visar de fel värden. Pucktermometrarna jag pratar om är inte
stektermometrar med inbyggd timer, utan max/min termometrar avsedda för labb-ändamål.
De funkar stabilt och är både billiga och bra att ha som koll på de snabbare
stektermometrarna:-)

2. Det som påverkat mina utbyten mest är lakningshastigheten. De gånger
lakningen gått för fort har oxå utbytet blivit sämst.
Sedan brukar utbytet öka något med ökad mängd vatten / kg malt. Uppemot 3L / kg
istället för 2,5 är ok, om man nu inte vill ha ett dextrint öl förståss.

mvh,

Peter

stämmer precis med mina erfarenheter... Dessutom har jag faktiskt fått bäst utbyte de
gånger då lakningen satt igen sig så jag fått riva runt i lakbädden! Då till priset av
lite mindre klar öl.

Bosse Bergenståhl

Hej,

Temperaturmätning är helt säkert en hel vetenskap i sig.
När jag kollat stektermometrarna mor varandra och mot glastermometrar har jag
alltid sett till att placera dom på samma punkt, i vatten, för att undvika kalla
punkter i t.ex. en mäsk. Dessutom är det ju lättare att se att dom verkligen
ligger på samma ställe. Visst har det hänt lika ofta att termometrarna stämt med
bara någon tiondels grad i avvikelse som det hänt att dom skiljt ett par grader.
Huvudsaken är att man vet att dom är osäkera. Vad gäller intervallet 50-80
grader så var det bara ett exempel, det skiljer från termometer till termometer.
Pucktermometrar har jag ingen erfarenhet av, har du nått art. nr. på dom så man
kan se hur dom ser ut och kolla data i katalogen?

Vad gäller glastermometrar så håller jag med dig både om den långsammare
reaktionstiden och vad gäller kvaliten. Det håller inte att köpa nått billigt
skit för då är dom kanske inte bättre än eltermometrarna. Själv jobbar jag ju
inom läkemedelsindustrin och använder samma termometerar som vi använder på våra
lab. De termometrar som används till analyser inom läkemedelsindustrin måste ju
kallibreras vilket sker med gämna mellanrum, 1 gång / halvår om jag minns rätt,
och dom brukar vara ruskigt stabila.

Svante säljer ju en termometer för 89 pix, jag vet dock inget om nogrannheten på
denna. Men Svante kanske vet och kan svara om han ser detta?

mvh,

Peter


|--------+----------------------->
| | bryggaren@mol|
| | lehem.se |
| | |
| | 2002-01-09 |
| | 06:06 |
| | Please |
| | respond to |
| | bryggaren |
| | |
|--------+----------------------->

----------------------------------------------------------------------------|

| |
| To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet |
| cc: (bcc: Peter Hogstrom/PPT/UP/SE/HHC/Fresenius) |
| Subject: Re: varför får jag sämre och sämre utbyte vid |
| mäskningen? |

----------------------------------------------------------------------------|

*** Brev nr. 6493 till Bryggaren skickat av Bosse Bergenståhl
<bossePUNKTbergenstaahlPÅlundPUNKTmailPUNKTteliaPUNKTcom> ***

*** Brev nr. 6489 till Bryggaren skickat av

<Peter.Hogstrom@fresenius-kabi.com> ***

1. Lita inte på dessa billiga stektermometerar från Claes Ohlson eller Ica

eller

varifrån ni må köpa dom.
På Högbergs bryggerikollektiv har vi vid det här laget avverkat ett antal

sådana

+ att vi kört slut på några hemma.
Vår erfarenhet är att,
- dom skiljer sig mycket åt inbördes 3 graders skillnad är inte ovanligt.
- Dom driver med tiden. Bara för att dom stämde vid 68 grader ena månaden
innebär inte att dom gör det nästa!
- Om man jämför med en glastermometer så stämmer dom sällan med denna.
Glastermometerarna, kvicksilver eller sprit, är mycket nogrannare än andra
termometrar och avviker mycket lite från exakt temperatur vid kallibreringar,
ca. 0,5 grader brukar dom slå.
- Avvikelserna varierar innom intervallet. Dvs dom kan stämma perfekt vid en
jämförelse med glastermometern vid t.ex. 20 -50 grader men sedan börja avika

ett

par gradermellan 50-70 för att sen åter stämma och slutligen diffa 2-3 grader
vid kokning

Det är stor skillnad på termometrar. Jag jobbar som fotolärare och när vi
övergick
till Claes Ohlssons elektroniska termometrar, de som ser ut som en liten vit
puck,
ökade kvaliten på elevernas resultaten märkbart jämfört med de glastermometrar
fotohandlarna säljer. Visst kan glastermometrar vara bra, men då ska de redan
från
början vara kvalitetsmärkta och provade=dyra, annars varierar de garanterat på
flera
grader. Det tar även längre tid tills man får ett exakt mätresultat eftersom de
reagerar väldigt långsamt. Rör man runt en glastermometer i mäsken får man ett
genomsknitt av diffus kvalitet (beroende på hur systematiskt man rört). En
elektronisk
reagerar nästan direkt på små temperaturvariationer. Men visst, de har ibland
väldigt
kort livslängd, och fordrar löpande kontroll. Men det gör ju även en
glastermometer, i
varje fall enligt mina erfarenheter.
När jag testade tre termometrar samtidigt skiljde det bara tiondelar mellan
mätresultaten (i tempererat vatten, men visst, jag testade inte intervallet
mellan
50-80°C). Mäter man i en mäsk kan ju (i varje fall i mina mäskar) temperaturen
variera
några grader vid olika punkter i mäsken beroende på hur lös den är och hur
effektivt
man rör om. Lägg märke till att även om man infusionsmäskar i ett väldigt
välisolerat
kärl sker det en ganska stor energiförlust genom förångning.
Men visst, de driver med tiden, stektermometrarna. När de funkar, är de snabba
och
bra, men rätt vad det är visar de fel värden. Pucktermometrarna jag pratar om är
inte
stektermometrar med inbyggd timer, utan max/min termometrar avsedda för
labb-ändamål.
De funkar stabilt och är både billiga och bra att ha som koll på de snabbare
stektermometrarna:-)

2. Det som påverkat mina utbyten mest är lakningshastigheten. De gånger
lakningen gått för fort har oxå utbytet blivit sämst.
Sedan brukar utbytet öka något med ökad mängd vatten / kg malt. Uppemot 3L /

kg

istället för 2,5 är ok, om man nu inte vill ha ett dextrint öl förståss.

mvh,

Peter

stämmer precis med mina erfarenheter... Dessutom har jag faktiskt fått bäst
utbyte de
gånger då lakningen satt igen sig så jag fått riva runt i lakbädden! Då till
priset av
lite mindre klar öl.

Bosse Bergenståhl

*** Brev nr. 6495 till Bryggaren skickat av <Peter.Hogstrom@fresenius-kabi.com> ***

--- Pucktermometrar har jag ingen erfarenhet av, har du nått art. nr. på dom så
man kan se hur dom ser ut och kolla data i katalogen? ---

mvh,

Peter

De elektroniska termometrar jag har erfarenhet av från Claes Ohlsson är 32-5497,
vattenskyddad puckformad plastbit med en rostfri kännare för 110:- De har funkat bra
både här hemma och i skolan.
Den snabbare, men osäkrare stektermometern har art nr 24-4371 o kostar 129:- Min
senaste har faktiskt hållit längre än prognosticerat, jag har börjat räkna med att de
blir kassa efter ett antal omgångar i kök och brygghus. Men det är väldigt praktiskt
att kunna slänga i den i E-kolven och låta den koka med den kvarten jag brukar koka
vörten till förkulturer. Då kan den ju ligga kvar tills vörten är lagom kall för att
tillsätta jästen.
Jag har aldrig varit med om att de har visat för mycket, bara för lite. Har du andra
erfarenheter Peter?
Bosse Bergenståhl

On Thu, 10 Jan 2002, you wrote:

*** Brev nr. 6500 till Bryggaren skickat av Torulf Lundgren <torulfPÅupsysPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Hur beräknar ni utbytet?
Jag vet hur man räknar ut alkoholen:
Uppjäst Oechlegrader/8 = volym % alkohol.
Men hur beräknas utbytet av malten? (Ja, formeln efterfrågas)
Är det bara maltos som räknas som utbyte eller ingår dextrin
och proteiner också?
/Torulf

Det är "bara" det som enzymerna i malten kan omvandla till förjäsbara
(oftast kortare kedjor av socker) eller icke förjäsbara (mer komplexa längre
kedjor) sockerarter som kallas extrakt.
Däremot är det mycket riktigt så att även andra ämnen, såsom proteiner,
i princip ökar den relativa densiteten, men i och med att dessa ämnen
finns i så små mängder i förhållande till extrakt kan de oftast försummas.
MVH
/Micael Baudin