Köldgrumling är förstadiet till permanent grumling och uppstår genom att
proteiner och polyfenoler reagerar med varandra och bildar tillräckligt
stora föreningar så att de syns. Till skillnad från mikrobiologisk grumling
är detta inget som påverkar smaken utan det är sånt som finns i ölet från
början men blir synligt efter ett tag. Man talar om ett öls kolloidala
stabilitet och menar då dess förmåga att hålla sig så som det var när det
tappades.
Det finns ett mycket enkelt test (kallat forcer-test) man kan göra (om man
har grejer) för att mäta stabiliteten (den totala kolloidala stabiliteten,
inte bara köldgrumling):
1. Mät grumligheten vid 20 grader C.
2. Håll flaskan vid 0 grader C i 24 timmar. (Isvattenbad funkar bra).
3. Mät grumligheten igen, vid 0 grader C.
4. Håll flaskan vid 40 grader C i 1, 2, 3 eller fler dagar, beroende på
förväntad stabilitet.
5. Kyl ned igen och håll flaskan vid 0 grader C i 24 timmar.
6. Mät grumligheten igen, vid 0 grader C.
7. Upprepa proceduren varmt-kallt tills en grumlighet på 3 EBC uppnåtts.
Jag har för mig att EBC-metoden är 60 grader C men detta ger inte särskilt
stor skillnad mellan proverna och det kan därför vara svårt att avgöra
stabiliteten.
Det kan vara svårt att få tillgång till de grejer som behövs och kanske
särskilt grumlighetsmätare men man får ju ett hum om hur lång stabilitet
ölet har och kan som hembryggare jämföra med sina tidigare och kommande
brygder. Har du inte utrustning så får du lita på att ögat kan avgöra om det
är grumligt eller ej.
Det allra bästa är ju förstås att slippa (ett i förtid) grumligt öl om man
vill attrahera andra att smaka ens skötebarn, och då finns det en del saker
man kan göra för att förebygga eller åtgärda:
€ Som hembryggare är man oftast i mälteriets våld om man inte mältar själv
så det finns inte mycket man kan göra för att påverka maltkvaliteten men
korn- och maltkvalitet spelar en viss roll, liksom krossningen, mäskningen
och avsilningen. (Tidsbrist gör att jag inte hinner ta upp allt här; kanske
i Hembryggaren om nån är intresserad).
€ Ett långt och livligt kok hjälper till att fälla ut protein-
polyfenolföreningar.
€ Justera pH till nära 5,2 (enligt vissa men enligt en av Narziss utförd
test (1973) märktes ingen skillnad)
€ Jäs vid högre temperatur
€ Öka jästgivan
€ Lagra tillräckligt länge
€ Lagra vid lägre tryck
€ Lagra vid lägre temperatur
€ Använd bentonit, silica, polyamider (nylon, perlon, PVPP), tanninsyra,
kasein, keratin eller enzymer
Den sistnämnda punkten låter kanske inte så sexig men faktum är att allt
detta förekommer hos storbryggerierna. Jag kan sträcka mig till att använda
silica, som tar hand om proteinerna, i kombination med PVPP (t ex varumärket
Polyclar som kenneth nämner), som reducerar polyfenoler.
Om man sedan vill hälla sin produkt på flaska så skall man tänka på
följande:
€ Alla tidigare nämnda åtgärder kan vara förgäves om man introducerar syre i
den färdiga produkten, t ex vid tappning (tänk på det lilla utrymmet i
flaskan mellan ölets yta och upp till kanten av flaskan; "headspace". Där
finns massor av syre så se till att skummet rinner över kanten när du sätter
på kapsylen.
€ Lagra flaskan svalt
€ Färg på flaskan kan påverka stabiliteten (jag har en lång studie om detta
som jag inte hinner skriva nu)
I övrigt så är det väl som hembryggare bara att relalalaxa och ta en HB
Robert Bush
I glaset: Eftersom jag har stor brist på HB: En ovanligt smaklös (jag är
lite nästäppt) Vit Chimay (4/5) (vanligen 5/5), övriga kommentarer
överflödiga
*** Brev nr. 5275 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson
<kennethPUNKTjohanssonPÅsmarttrustPUNKTcom> ***
Jag håller med om att köldgrumling är en trist historia.Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
Ölet är helt blankt vid rumstemperatur men grumlas direkt
vid nedkylning. Intrycket blir lite tråkigt även om smaken
och doften är bra.
Men med lite tålamod försvinner mycket av den om man kallagrar.
Så visst kan man kallagra en ale under ett antal veckor.
Jag har gjort det ofta (och gör fortfarande). Efter någon
månad så har ölet för det mesta klarnat så pass att man bara
upplever en lätt disighet som inte är störande.
En uppvärmning av ölet till rumstemp och därefter kylning
går i regel också bra.
Problemet är förstås att undvika att bottensatsen med jäst och
proteinfällning rörs upp när man tappar upp ölet.
Med försiktig upphällning av nästan hela flaskan i ett moment
brukar fungera.
Har man riktigt stora problem kan man ta till gelatin som gör
att proteinerna klumpar ihop sig och snabbt sjunker till botten.
Detta måste man dock göra innan tappning på flaska.
Det finns/fanns även andra klarningsmedel. Tex ployklar, bentonit.
mvh Kenneth Johansson
-----Original Message-----
From: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse]
Sent: den 6 december 2000 06:10
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Subject: Köld grumling
*** Brev nr. 5257 till Bryggaren skickat av "Bo Andersson"
<yow477sPÅtninetPUNKTse> ***
Hej BryggareBrev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
Brygger för det mesta nästan alltid helmalt. Ölet blir oftast bra i bland
mycket bra. När det blir mycket bra då menar jag att allt stämmer, bra
kolsyra blankt rätt OG, enligt vad du bestämde från början med ditt rec. Men
i bland så "krånglar" det till det. Vad jag oftast får prob med är
köldgrumling. Vet i princip vad att göra för att undvika det, men det händer
oftast ändå. Undrar över två saker. Om jag gör en ale samt ponerar att
kolsyra efter ca 2 veckor är ok, kan jag då kyla ner alen till säg 2 c i
fyra- fem veckor för att låta proteinerna fälla ut, och om det fungerar, kan
jag då sen låta en rumstemp flaska vara i kylskåp till en temp på 10 c utan
att den åter grumlas?
Om jag använder torrt maltextrakt i stället för helmallts modellen, grumlar
även den?
Bo