bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse följande:
(klippt)*** Brev nr. 4708 till Bryggaren skickat av SvanteEkelin<svantePÅhumlePUNKTse> ***
Hej Sverker!Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
Jag kommer inte ihåg exakt vad som gäller, men jag tror att*** Brev nr. 4704 till Bryggaren skickat av
"SverkerAhrent"<SverkerPUNKTAhrentPÅhsPUNKTmahPUNKTse> ***
bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse writes:Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<Du säger att 80% kan extraheras (lämplig mäskningstemperatur å sånt?).De flesta maltsorter brukar ha ett extraktinnehåll på cirka 80%.
Detta innebär att 80% av maltvikten kan extraheras och lösas i
vörten.
Innebär det att 80% av maltvikten är 100% av extraktinnehållet, det vill
säga allt socker eller är det allt som är praktiskt möjligt att extrahera,
alltså att en del socker är kvar i kornet?
extrakthaltmåttet bygger på någon EBC-definierad laboratoriemäskning
och -lakning. Patrick eller Robert kanske kan detaljerna.
Jag kan inte garantera att det jag skriver nu är rätt för det är ett tagDet är väl så att du har uppfunnit en egen metod för att mäta
extraktinnehållet, med en slags laboratoriemäskning UTAN LAKNING. Om
det är så att, vid jämvikt, extraktet är homogent fördelat i ALLT
mäskvatten, inklusive det som är inne i kornet, så borde metoden
fungera. De mätvärden man då får bör ju förstås vara högre än de som
mälterierna brukar uppge, eftersom dessa värden baseras på en
labmäskning MED lakning.
Egentligen är ju din metod bättre, på så sätt att den innefattar även
det extrakt som blir kvar i draven efter lakningen. Därmed ger den en
övre gräns för vad man kan lyckas med att få ut i praktiken.
/Svante
sedan jag gjorde nån labmäsk och jag har inte Analytica-EBC där det står hur
man skall gå till väga men jag vill minnas att man malde 50 g (eller nåt
liknande, liten mängd) malt i en svindyr standardiserad kvarn inställd på
0,2 mm (har jag för mig; EBC och IOB använder inte samma inställningar och
temperaturer [se nedan] så jag blandar kanske ihop om jag anger exakta mått
ur minnet).
Därefter mäskas det i en maskin med konstant omrörning med en exakt mängd
vatten under en bestämd tid och vid vissa temperaturer enligt det bestämda
programmet.
Mäsken kyls ned till 20 grader och filtreras (men lakas inte), varefter
extrakthalten räknas ut. Man drar av vattenhalten (ca 3-4%) och får ett
typiskt värde på ca 80% extrakt. Se upp om du läser en brittisk maltspec.
eftersom den med största sannolikhet har värden som följer IOB:s metoder.
Grövre malning ger lägre extrakt t ex, så 77% extrakt (enl IOB) behöver inte
betyda att malten ger ett lägre utbyte.
Extraktskillnad finns faktiskt också med som en punkt på en maltanalys.
Denna analys visar lösningsgraden och utförs på samma sätt som labmäskningen
ovan. Man gör bara ännu en mäsk fast malten mals inte lika fint denna gång.
Som jag skrev ovan så tror jag att det är 0,2 mm inställning på kvarnen och
jag tror att den "grovmalda" inställningen skall vara 1,0 mm. Extrakthalten
mäts även denna gång och skillnaden mellan de båda labmäskarna räknas ut. Ju
större värde desto lägre lösningsgrad.
Presentation kommer när jag har mera tid. Gjorde vi inte såna när listan
startade (1995? 1996?)?. Jag har för mig att jag skrivit om mig själv förr
(och det kändes fånigt) men det kan vara nån annanstans.
Robert Bush