extrakthalt och utbyte Tärnömalt + presentation
Postat: tisdag 2000-08-15 00:00
Hej Sverker!
extrakthaltmåttet bygger på någon EBC-definierad laboratoriemäskning
och -lakning. Patrick eller Robert kanske kan detaljerna.
mycket som i laboratoriemäskningen, dvs 80% av maltvikten. Detta är
jämförelsemåttet. Sedan är det ju så att man som hembryggare som
oftast i praktiken inte kan få ut lika mycket extrakt efter mäskning
och lakning. Därav verkningsgraden, eller "utbytet", av mäskning och
lakning.
Hursomhelst kan man inte räkna med hela denna mängd, eftersom en stor
del av vätskan stannar kvar i mäsken (sugs upp av draven). Åtminstone
inte om man vill ha något som motsvarar det traditionella måttet på
utvinnbar extraktmängd efter mäskning och lakning.
Det "utbyte" jag menar att man har är verkningsgraden, mätt som
kvoten mellan den observerade extraktmängden och den teoretiska
extraktmängden efter lakningen. Detta blev 93% i ditt fall, vilket är
väldigt bra. Själv brukar jag oftast få runt 85%.
Vad jag tror du har gjort är att definiera om vad som är den
teoretiska extraktmängden. Se nedan!
extraktinnehållet, med en slags laboratoriemäskning UTAN LAKNING. Om
det är så att, vid jämvikt, extraktet är homogent fördelat i ALLT
mäskvatten, inklusive det som är inne i kornet, så borde metoden
fungera. De mätvärden man då får bör ju förstås vara högre än de som
mälterierna brukar uppge, eftersom dessa värden baseras på en
labmäskning MED lakning.
Egentligen är ju din metod bättre, på så sätt att den innefattar även
det extrakt som blir kvar i draven efter lakningen. Därmed ger den en
övre gräns för vad man kan lyckas med att få ut i praktiken.
/Svante
Här kommer sent omsider en presentation. Ursäkta mig om jag blir lite
mångordig...
Jag är 42 år, gift med Eva Fahleson-Ekelin och har två barn (Malte 10
och Svea 8 år).
För 10 år sedan flyttade vi två innerstadsbor till en kåk på landet,
men inom gångavstånd från Roslagsbanan, 4 mil norr om Stockholm.
Kåken hette Humlegården, eftersom traktens humle hade odlats just på
denna tomt till långt in på 1800-talet. Namnet var extra passande för
oss eftersom jag just hade upptäckt ölbryggning!
På 80-talet sysslade jag mycket med vinprovning och vinkunskap. 1984
tändes ölintresset, i samband med en resa till Skottland där jag kom
att upptäcka real ale. I början var mitt intresse begränsat till
ölkunskap och konsumentaspekten. 1989 började jag brygga, modifierade
ölsatser, och jag var med om att dra igång SM i hembryggning och
Svenska Hembryggareföreningen (som från början var en sektion inom
Svenska Ölfrämjandet). 1990 gick jag över till helmaltsbryggning.
Eftersom det vid den tiden var svårt att få tag på bra litteratur och
råvaror i Sverige så fick vi importera det mesta själva.
1992 skulle Eva börja jobba igen efter att ha varit mammaledig. Hon
ville helst jobba hemma i ett eget företag. Eftersom vi hade upptäckt
behovet av en leverantör av bra råvaror för hembryggare i Sverige,
och hade importerfarenhet, så var det naturligt att starta ett
postorderföretag i denna bransch. Många här på listan associerar mig
nog med Humlegårdens Ekolager, men det är Eva som jobbar i företaget.
Jag har alltid haft icke-ölrelaterat heltidsjobb, och hjälper bara
till på fritiden med familjeföretaget.
Nu jobbar jag sedan 1999 på Ericsson i Kista med utveckling av
mobiltelefonisystem, efter att ha ägnat ett antal år åt forskning och
undervisning i teoretisk fysik och matematik på KTH.
Jag kommer inte ihåg exakt vad som gäller, men jag tror att*** Brev nr. 4704 till Bryggaren skickat av
"SverkerAhrent"<SverkerPUNKTAhrentPÅhsPUNKTmahPUNKTse> ***
bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse writes:Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<Du säger att 80% kan extraheras (lämplig mäskningstemperatur å sånt?).De flesta maltsorter brukar ha ett extraktinnehåll på cirka 80%.
Detta innebär att 80% av maltvikten kan extraheras och lösas i
vörten.
Innebär det att 80% av maltvikten är 100% av extraktinnehållet, det vill
säga allt socker eller är det allt som är praktiskt möjligt att extrahera,
alltså att en del socker är kvar i kornet?
extrakthaltmåttet bygger på någon EBC-definierad laboratoriemäskning
och -lakning. Patrick eller Robert kanske kan detaljerna.
Ja, räkneexemplet svarar mot situationen att man kan extrahera likaOm du samlar upp 25 liter vört har du inte samlat upp all teoretiskEn gång i tiden räknade jag ut att detta motsvarar en
extrakthalt på cirka 300°Öl/kg. Få se om vi kan rekapitulera detta...
Vi tar ett exempel:
Vi mäskar 5 kg malt och samlar upp 25 liter vört.
uppsamlingsbar vört. Det återstår ju fortfarande en hel del i draven.
mycket som i laboratoriemäskningen, dvs 80% av maltvikten. Detta är
jämförelsemåttet. Sedan är det ju så att man som hembryggare som
oftast i praktiken inte kan få ut lika mycket extrakt efter mäskning
och lakning. Därav verkningsgraden, eller "utbytet", av mäskning och
lakning.
Jag menade mäskvattenmängden när jag skrev lakvattenmängden.Jag har inte multiplicerat med lakvattenmängden. Min tanke var att om jag80% av 5 kg, dvs 4
kg extrakt, kan maximalt erhållas i vörten. Eftersom 25 liter vört
väger (ungefär) 25 kg skulle detta motsvara 4/25 = 16 viktprocent
extrakt. Detta motsvarar, enligt Öchsletabell, ungefär 65°Öchsle. 25
liter à 65°Ö innehåller 25*65 = 1625 °Öl extrakt. Detta innebär
1625/5 = 325 °Öl/kg.
Hmm, det blev klart över 300°Öl/kg. Hur kan det komma sig?
Jo, uträkningen måste korrigeras lite, eftersom vört ju är lite
tyngre än vatten. 65°Ö innebär ju precis att densiteten är 1,065
kg/liter. De 25 literna vört väger egentligen 1,065*25 = 26,625 kg,
så extrakthalten är snarare 4/26,625 ‰ 15 viktprocent extrakt. Detta
motsvarar ungefär 61°Ö. 25 l * 61 °Ö = 1525 °Öl. 1525/5 = 305 °Öl/kg.
[Om man har lust kan man korrigera ytterligare, eftersom ju
densiteten tydligen snarare var 1,061 än 1,065, men så småaktiga ska
vi väl inte vara... När man kommer ner till korrigeringar på mindre
än en procent får det vara nog!]
Sverker, det verkar vara något lurt med den första av dina mätningar
nedan, den med 85°Ö i 55 liter. För att räkna ut extrakthalten i
vörten kan man inte multiplicera med mängden lakvatten.
mäskar med 55 liter (egentligen var det 53,9 liter 20-gradigt. Glömde
kompensera för kontraktionen.) och låter det bli balans (ett par timmar) i
lösningen då borde jag kunna räkna ut teoretisk extrakthalt i kornet. Jag
har låtit vattnet dra ut allt socker eftersom vattnet har gått in i kornet
och löst även det sockret.
Jag tog ett prov på lösningen före lakningen och fick 85Ö. Alltså hade jag
4582 Öl före lakningen. Att jag inte samlat upp den borde inte vara
bekymret, snarare tvärtom; vörten är kvar i mäskkärlet med en kontrollerad
mängd vatten tillsammans med allt socker.
Jag har tolkat begreppet utbyte som lakningens verkningsgrad; alltså hur
mycket jag får ut av det jag hade. Är det korrekt? Sen återstår frågan:
Vad hade jag?
Med mitt resonemang har jag fått med all teoretiskt uppsamlingsbar vört,
alltså även den som är omöjlig att få ut men som man försöker få ut genom
lakningen. Hur bra sen lakningen lyckas är ett mått på verkningsgraden
alltså utbytet -- eller har jag fått allt om bakfoten?
Hursomhelst kan man inte räkna med hela denna mängd, eftersom en stor
del av vätskan stannar kvar i mäsken (sugs upp av draven). Åtminstone
inte om man vill ha något som motsvarar det traditionella måttet på
utvinnbar extraktmängd efter mäskning och lakning.
Det "utbyte" jag menar att man har är verkningsgraden, mätt som
kvoten mellan den observerade extraktmängden och den teoretiska
extraktmängden efter lakningen. Detta blev 93% i ditt fall, vilket är
väldigt bra. Själv brukar jag oftast få runt 85%.
Vad jag tror du har gjort är att definiera om vad som är den
teoretiska extraktmängden. Se nedan!
Det är väl så att du har uppfunnit en egen metod för att mätaSom jag sa tidigare glömde jag kompensera för den höga temperaturen så jagDet är
mängden uppsamlad vört som är intressant. Och du skriver ju sedan
"Den lakade mäsken gav 84,6 liter 47Ö alltså 3976Öl.". Detta innebär
ju 3976/14 = 284°Öl/kg. Detta verkar mer rimligt (333,9 °Öl/kg är nog
tyvärr för bra för att vara sant).
hade egentligen bara 53,9 liter vilket i slutändan skulle ge lägre
extrakthalt för PaleAle-malten. Jag upptäckte just ett annat fel jag gjort
vilket gjorde att det istället blev 328,2Öl/kg. Detta verkar inte
orimligt. ProMash har i sin databas exempel på PaleAle-malt på 325Öl/kg.
Om man sen betänker att jag inte kan läsa av min hydrometer bättre än en
halv grad kan jag mycket väl komma under 325.Jag är alltså fortfarande inte övertygad om att Tärnös PaleAle-malt
Om vi räknar med att Tärnömalten hade extraktinnehåll på motsvarande
305 °Öl/kg så hade du alltså ett utbyte (verkningsgrad) vid mäskning
och lakning på 284/305 ‰ 93%. Inte illa!! Och det stämmer ju bra med
de 94% du brukar räkna med. Visserligen lite lägre än vad du brukar
ha, men om man sedan korrigerar uträkningen för att en del av malten
var crystal med lite lägre extraktinnehåll så...![]()
innehåller 305Öl/kg, och jag vore tacksam om du kunde sätta fingret på var
felet i mitt resonemang ligger. Jag tror snarare att 305Öl/kg är för lågt
än att jag under mina första sex mäskningar/lakningar skulle ha ett utbyte
på över 90%. Å andra sidan kan det vara din förträffliga bok eller benäget
bistånd från dem som skriver inlägg i ”Bryggaren” som gjort att jag
lyckats.
Om Tärnö hade angivit extrakthalten i Öl/kg hade vi inte haft så här
roligt![]()
extraktinnehållet, med en slags laboratoriemäskning UTAN LAKNING. Om
det är så att, vid jämvikt, extraktet är homogent fördelat i ALLT
mäskvatten, inklusive det som är inne i kornet, så borde metoden
fungera. De mätvärden man då får bör ju förstås vara högre än de som
mälterierna brukar uppge, eftersom dessa värden baseras på en
labmäskning MED lakning.
Egentligen är ju din metod bättre, på så sätt att den innefattar även
det extrakt som blir kvar i draven efter lakningen. Därmed ger den en
övre gräns för vad man kan lyckas med att få ut i praktiken.
/Svante
Här kommer sent omsider en presentation. Ursäkta mig om jag blir lite
mångordig...
Jag är 42 år, gift med Eva Fahleson-Ekelin och har två barn (Malte 10
och Svea 8 år).
För 10 år sedan flyttade vi två innerstadsbor till en kåk på landet,
men inom gångavstånd från Roslagsbanan, 4 mil norr om Stockholm.
Kåken hette Humlegården, eftersom traktens humle hade odlats just på
denna tomt till långt in på 1800-talet. Namnet var extra passande för
oss eftersom jag just hade upptäckt ölbryggning!
På 80-talet sysslade jag mycket med vinprovning och vinkunskap. 1984
tändes ölintresset, i samband med en resa till Skottland där jag kom
att upptäcka real ale. I början var mitt intresse begränsat till
ölkunskap och konsumentaspekten. 1989 började jag brygga, modifierade
ölsatser, och jag var med om att dra igång SM i hembryggning och
Svenska Hembryggareföreningen (som från början var en sektion inom
Svenska Ölfrämjandet). 1990 gick jag över till helmaltsbryggning.
Eftersom det vid den tiden var svårt att få tag på bra litteratur och
råvaror i Sverige så fick vi importera det mesta själva.
1992 skulle Eva börja jobba igen efter att ha varit mammaledig. Hon
ville helst jobba hemma i ett eget företag. Eftersom vi hade upptäckt
behovet av en leverantör av bra råvaror för hembryggare i Sverige,
och hade importerfarenhet, så var det naturligt att starta ett
postorderföretag i denna bransch. Många här på listan associerar mig
nog med Humlegårdens Ekolager, men det är Eva som jobbar i företaget.
Jag har alltid haft icke-ölrelaterat heltidsjobb, och hjälper bara
till på fritiden med familjeföretaget.
Nu jobbar jag sedan 1999 på Ericsson i Kista med utveckling av
mobiltelefonisystem, efter att ha ägnat ett antal år åt forskning och
undervisning i teoretisk fysik och matematik på KTH.