Det var en uttömmande föreläsning. Härmed är vi alla experter på rostfritt:)
Undrar vad ett corneliusfat kan vara?
Olle Persson Rättvik
At 13:10 2000-04-18 +0100, you wrote:
*** Brev nr. 3970 till Bryggaren skickat av JimmyEdberg<edbergPÅtslPUNKTuuPUNKTse> ***
Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
Hej å hå
Med rostfritt menas en grupp höglegerade stål med god
korrisionsbeständighet. Rostfritt innehåller vanligtvis mer än 12% krom.
Endast stål med minst 10.5% får kallas
för rostfritt. Beroende på användningsområde kan skyddet förstärkas genom
att öka halten av krom och även inlegera t.ex nickel och molybden. För att
få den goda
korrisionsbeständigheten krävs också att ytan är blank och rengjord, så
betning* eller polering är oftast nödvändigt efter bearbetning av materialet.
"Rostfritt stål" är en beteckning för stål som är korrisionshärdigt i
neutrala eller svagt syra lösningar.
"Syrahärdigt" eller "Syrafast" är korrisionshärdigt i även rätt sura
lösningar.
"Eldhärdigt" är stål som är speciellt korrisionshärdigt vid hög temperatur.
"Värmehållfast" har god hållfastighet vid hög temperatur.
Gränsen mellan syrafast och rostfritt är oskarp, och man brukar kalla alla
dessa stål för rostfritt.
Beroende på mängden legeringsämnen blir strukturen olika och därför delas
de rostria stålen in i grupper och stålen i sig betecknas med nummer:
Ferritiska stål: (23 01 turbin-detaljer, köksbestick)
Martensitiska stål: (23 04 eggverkyg, fjädrar)
Austenitiska stål: (23 31 fjädrar. 23 32 diskbänkar. 23 43
livsmedelsindustri, kemisk industri, cellulosaindustri. 23 46 automatstål)
Ferrit-austenitiska stål: (23 24 axlar i kemisk industri. 23 77
processindustri i svåra miljöer)
Austenitiska stål (18/8-stål) är vanligast därför att de är lätta att
bearbeta och svetsa. Dessa innehåller 18% krom och 8% nickel..
Korrisionshärdigeten är bättre än för Ferritiska stål och Martensitiska
stål med samma kromhalt, och lika bra som Ferrit-austenitiska stål.
För att öka svetsbarheten så minskas kolhalten och tillsatser av niob
eller titan inlegeras (stabiliserade stål).
* Betning kan ske med 10% H2SO4 + 2-4% NaCl vid 60-80 C i 3-5 minuter
(förbetning efter svetsning).
eller 10% H2SO4 + 2-4% HF vid 60-80 C i 5-10 minuter (efter svarvning,
fräsning)
Skruvar och myttrar brukar betecknas A2 eller A4, vilket betyder hur god
draghållfastighet de har. A4 har bättre korrisionsbeständigheten än A2 pga
andra halter av
legeringsämnen, och brukar kallas för syrafast.
För mer information se MNC handbok nr 4, Rostfria stål
mvh
Jimmy Edberg
http://cntrlpc8.tsl.uu.se/homebrewing/
bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse wrote:
*** Brev nr. 3968 till Bryggaren skickat av micaelPÅkemiPUNKTuuPUNKTse ***
Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
On Mon, 17 Apr 2000, you wrote:
%_*** Brev nr. 3948 till Bryggaren skickat av
"CARLSSONSVANTE"<carlssonPUNKTsvantePÅteliaPUNKTcom> ***
Hypokloriten är väldigt aggressiv, speciellt om den är varm.
I pricip skall det gå att förvara hypokloriten i rostfritt, men jag
har inte kontrollerat under längre tid. Vid varmt tillstånd kryper den in i
den rostfria ytan.
/Svante C
Skulle vara intressant att veta varifrån/hur du fått denna erfarenhet.
Hypoklorit (ClO-) är också enligt mina källor "aggressivt", eller som
jag skulle
säga "ett starkt oxidationsmedel". Därför skulle hypoklorit i princip kunna
oxidera de metaller som finns i det rostfria stålet, ex.vis oxidera järn
som
då leder till rost. Men är det inte just för att vara motståndskraftig mot
oxidation (eller korrosion) som ROSTFRITT stål tillverkas ?
Om hypoklorit-lösningen är varm så ökar oxidationsförmågan (vilket gäller
generellt), men hypoklorit sönderdelas ju då också fortare till
klorid-joner
och syrgas. Huruvida detta totalt sett leder till högre aggressivitet eller
inte torde bero ganska mycket på koncentrationen av hypoklorit i lösningen.
Svårt att säga på förhand tycker jag...
/Micael Baudin