Bryggaren - forum för öl och bryggning

Jag har förstås ett nät i bottnen av kokkärlet och vad jag förstår av
Torsten, Anders och Ståhls svar fastnar varmdruven i humlebädden utanför
nätet. Jag använder helst kottar men när det inte finns får jag ta puckar.
Pellets känns fel. Kalldruven ska alltså sedimentera efter kylningen och
rinner genom "humlefiltret" utan att filtreras, så dekantering är det enda
rätta om man vill bli av med det.
Efter att ha läst svaren kommer jag fram till att jag skulle kunna sätta i
ett rör som passar precis i avtappningshålet och sticker upp en centimeter
eller så. Ovanpå det en rostfri sil som ligger an mot kokkärlets botten
och bildar ett halvklot över hålet med det istuckna röret. På det sättet
skulle jag få en stor effektiv genomrinningsyta och slippa att ta vörten
från bottnen. (Jag vill inte dekantera.) Har jag fattat rätt?

Jag är fortfarande fundersam på det där med aromhumlet. Den sätts ju till
i slutet av koket för att de flyktiga aromämnena ska stanna kvar, och jag
sliter med kylningen för att det ska gå så fort som möjligt av den
anledningen. Å andra sidan går ju de första tjugo graderna ganska fort och
det kanske är det viktigaste m.a.p. aromhumlet. Jag får väl gå över till
torrhumlig (märkligt ord det där) för att slippa bekymra mig. Att
aromhumlet skulle bli smakhumle i en het vört har jag inte tänkt på, men
det måste det väl bli? Det som bekymrat mig är att aromhumlet skulle sluta
vara aromhumle.

Vid mina första ölsatsförsök hittade jag en artikel på nätet "Basic Guide
to Brewing Kit Beers" där den okände författaren säger: "Do not add cool
water! ... This is the simplest way to ruin your beer and is how most off
flavours in beer kits arise. Cold water coming into contact with bioling
beer results in oxidation of the beer and result in a typical 'homebrew'
type aftertaste." Vad vet jag, men jag vågar inte späda med kallt vatten.

...och jo herr Ståhl, jag älskar Tjeckisk pilsner liksom boken om Svejk
vilken jag just läst för andra gången, konstigt nog utan att asocciera
till min namnförkortning. Kanske ska börja använda det som pseudonym. Och
nä: jag gillar inte heller att krångla till det. Men en snygg genomtänkt
mekanisk lösning är aldrig fel.

I väntan på Kölsch
/Sverk.


Sverker Ahrent
sverkerPUNKTahrentPÅhsPUNKTmahPUNKTse
0414-722 52
0704-66 85 00

-----Ursprungligt meddelande-----

Vid mina första ölsatsförsök hittade jag en artikel på nätet "Basic Guide
to Brewing Kit Beers" där den okände författaren säger: "Do not add cool
water! ... This is the simplest way to ruin your beer and is how most off
flavours in beer kits arise. Cold water coming into contact with bioling
beer results in oxidation of the beer and result in a typical 'homebrew'
type aftertaste." Vad vet jag, men jag vågar inte späda med kallt vatten.


Hej!
Ja det där låter ju lite lattjo. Det syre som skulle kunna leda till oxidation kan ju inte vara annat än bra för jästen. Och slurp så var det borta. Den största risken är väl att det kommer med bakterier i det opastöriserade vattnet.
I koppen: te. Jag jobbar ftf.
Halle

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD W3 HTML//EN">
<HTML>
<HEAD>

<META content=text/html;charset=iso-8859-1 http-equiv=Content-Type>
<META content='"MSHTML 4.72.3616.1301"' name=GENERATOR>
</HEAD>
<BODY>
<DIV> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>-----Ursprungligt
meddelande-----<BR></FONT><BR><FONT size=1>Vid mina första
ölsatsförsök hittade jag en artikel på nätet
"Basic Guide<BR>to Brewing Kit Beers" där den okände
författaren säger: "Do not add cool<BR>water! ... This is the
simplest way to ruin your beer and is how most off<BR>flavours in beer kits
arise. Cold water coming into contact with bioling<BR>beer results in oxidation
of the beer and result in a typical 'homebrew'<BR>type aftertaste." Vad vet
jag, men jag vågar inte späda med kallt vatten. </FONT><BR></DIV>
<DIV> </DIV>
<DIV>Hej!</DIV>
<DIV>Ja det där låter ju lite lattjo. Det syre som skulle kunna leda
till oxidation kan ju inte vara annat än bra för jästen. Och
slurp så var det borta. Den största risken är väl att det
kommer med bakterier i det opastöriserade vattnet.</DIV>
<DIV>I koppen: te. Jag jobbar ftf.</DIV>
<DIV>Halle</DIV></BODY></HTML>

Hej!
Ja det där låter ju lite lattjo. Det syre som skulle kunna leda till
oxidation kan ju inte vara annat än bra för jästen. Och slurp så var det
borta. Den största risken är väl att det kommer med bakterier i det
opastöriserade vattnet.
I koppen: te. Jag jobbar ftf.
Halle

Njae, det spelar faktiskt roll _när_ man syresätter vörten. Om man gör det
när vörten fortfarande är het (därav namnet HSA - "Hot Side Aeration") så
kan man oxidera saker i vörten, eftersom vörten är het och jästen inte
tillsätts än på ett tag. HSA har diskuterats häftigt på amerikanska
hembryggarlistan HBD, jag tror definitivt att HSA kan vara ett problem om
man plaskar jättemycket med den heta vörten, men inte om man tar det lugnt.

Oxidation av vörten ger bland annat sämre hållbarhet, och efter ett tag kan
ölet börja smaka "pappigt". Jag tycker mig känna den smaken i vissa öl på
systemet som stått lite för länge (oftast i ales, det kanske finns en
koppling till brittisk bryggteknik där?).

Ett annat tillfälle där det definitivt inte är bra med syresättning är när
man tappar den färdigjästa ölen på flaskor eller fat. I det fallet finns
det tydliga experimentella fakta om att syresättning försämrar
hållbarheten. Sambandet mellan HSA och hållbarhet är inte lika väl
etablerat.

/Fredrik Ståhl

Fredrik skriver:

Oxidation av vörten ger bland annat sämre hållbarhet, och efter ett tag kan
ölet börja smaka "pappigt".

Hej!
Enligt Fix så beror pappighet på oxidering av alkoholer, inte av vörten,
(var det så du menade Fredrik?) så här skriver han.


It is my belief that the paper/cardboard flavors cited by Steve Smith in
HBD#1315 arise exclusively from direct oxidation of alcohols from either
headspace air or O2 pickup in fermented beer processing. The most relevant
aldehyde is trans-2-nonenal, and it is quite different (structurally and in
flavoring) from the aldehydes formed in the indirect oxidation associated
with HSA.

Innebär det att det färdiga ölet har sämre skydd, och därför oxideras
alkoholer lättare? Kan HSA i sig ge bismak, eller försämrar en oxidation av
vörten bara hållbarheten hos ett öl? Fast en sådan här sak måste det väl
kunna gå att ta reda på, varför lyssnar vi hembryggare bara(?) på Noonan,
Fix etc, är de dom enda vi hb har att tillgå? Det finns väl ändå ett facit
någonstans i stället för att bara spekulera. De stora bryggerijättarna i
Tyskland med sina utbildade och erfarna bryggmästare måste väl veta hur det
ligger till med allt, eller? Sitter bryggmästarna där med någon hemlig bok
som vi hembryggare aldrig får ta del av. Är Noonan och Fix de enda som vi
hembryggare har att lära av?

/Anders

42 år, 184cm, 94kg,(1985=72kg)farmaceut, sambo(Kerstin), saluki(Homsan),
Mazda (vill eg. ha en BMW), sommarstuga på Gotland (Sigdarve1:7, någon som
vill hyra?).
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

Hej!
HSA gör väl att ämnen från malten, som lösts i vörten, senare ger en viss pappighet/unkenhet eller gammal känsla i munnen. Oxidation i ett senare skede är väl vad Fix pratar om? (Alkoholen finns ju inte, vad jag vet, i vörten när den är varm). Bara en gissning...
Totte.

Fredrik skriver:

Oxidation av vörten ger bland annat sämre hållbarhet, och efter ett tag kan
ölet börja smaka "pappigt".

Hej!
Enligt Fix så beror pappighet på oxidering av alkoholer, inte av vörten,
(var det så du menade Fredrik?) så här skriver han.


It is my belief that the paper/cardboard flavors cited by Steve Smith in
HBD#1315 arise exclusively from direct oxidation of alcohols from either
headspace air or O2 pickup in fermented beer processing. The most relevant
aldehyde is trans-2-nonenal, and it is quite different (structurally and in
flavoring) from the aldehydes formed in the indirect oxidation associated
with HSA.

Innebär det att det färdiga ölet har sämre skydd, och därför oxideras
alkoholer lättare? Kan HSA i sig ge bismak, eller försämrar en oxidation av
vörten bara hållbarheten hos ett öl? Fast en sådan här sak måste det väl
kunna gå att ta reda på, varför lyssnar vi hembryggare bara(?) på Noonan,
Fix etc, är de dom enda vi hb har att tillgå? Det finns väl ändå ett facit
någonstans i stället för att bara spekulera. De stora bryggerijättarna i
Tyskland med sina utbildade och erfarna bryggmästare måste väl veta hur det
ligger till med allt, eller? Sitter bryggmästarna där med någon hemlig bok
som vi hembryggare aldrig får ta del av. Är Noonan och Fix de enda som vi
hembryggare har att lära av?

/Anders

42 år, 184cm, 94kg,(1985=72kg)farmaceut, sambo(Kerstin), saluki(Homsan),
Mazda (vill eg. ha en BMW), sommarstuga på Gotland (Sigdarve1:7, någon som
vill hyra?).
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

_________________________________________________________
FreeBox - The World's Finest Web Mail Solution
Get your own FREE email account at http://www.freebox.com

Enligt Fix så beror pappighet på oxidering av alkoholer, inte av vörten,
(var det så du menade Fredrik?) så här skriver han.

Du har rätt, jag har blandat ihop saker lite.

It is my belief that the paper/cardboard flavors cited by Steve Smith in
HBD#1315 arise exclusively from direct oxidation of alcohols from either
headspace air or O2 pickup in fermented beer processing. The most relevant
aldehyde is trans-2-nonenal, and it is quite different (structurally and in
flavoring) from the aldehydes formed in the indirect oxidation associated
with HSA.

Innebär det att det färdiga ölet har sämre skydd, och därför oxideras
alkoholer lättare? Kan HSA i sig ge bismak, eller försämrar en oxidation av
vörten bara hållbarheten hos ett öl? Fast en sådan här sak måste det väl
kunna gå att ta reda på, varför lyssnar vi hembryggare bara(?) på Noonan,
Fix etc, är de dom enda vi hb har att tillgå? Det finns väl ändå ett facit
någonstans i stället för att bara spekulera. De stora bryggerijättarna i
Tyskland med sina utbildade och erfarna bryggmästare måste väl veta hur det
ligger till med allt, eller? Sitter bryggmästarna där med någon hemlig bok
som vi hembryggare aldrig får ta del av. Är Noonan och Fix de enda som vi
hembryggare har att lära av?

Titta i Homebrew Digest, där har detta debatterats i åratal. Mitt intryck
är att det inte finns några entydiga resultat om HSA även i den
professionella bryggforskningen. Fast jag har förstås inte läst några
riktiga forskningsartiklar om det.

Även professionella bryggare verkar ha olika åsikter om HSA, att döma av
skillnaderna mellan professionella bryggerier. Jag väljer att ta HSA med en
nypa salt.

/Fredrik Ståhl