OG

[Guest]

Hej,
när mäter man OG? Är det i anslutning till lakningen så att man vet när man
lakat färdigt eller är det efter kokningen (som väl borde påverka densiteten
eftersom en del vatten kokar bort). Sedan undrar jag om man skall koka med
eller utan lock.

Mvh
Anders Rundström
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

[sigdarve]

Hej,
när mäter man OG? Är det i anslutning till lakningen så att man vet när man
lakat färdigt eller är det efter kokningen (som väl borde påverka
densiteten
eftersom en del vatten kokar bort). Sedan undrar jag om man skall koka med
eller utan lock.

Hej!
OG är det värde du har på den kylda stamvörten innan du tillsätter jästen,
alla andra mät-tillfällen kan uttryckas som SG (strenge-gravity)eller FG,
det värde du har när stamvörten jäst ut. SG kan vara lämligt att mäta när du
lakar, när vörten har ett SG på 1010 då är det dags att sluta laka, är du
riktigt mån om dropparna kan du gå ner till 1007, fast då bör du ha koll på
pH, som inte bör överstiga 5.9. Det bästa är att koka utan lock, minst 1,5
timme, då minimerar du risken att få oönskade smak och doftämnen i ölet. Om
du har svårt att få vörten att koka utan lock, så får du väl ha locket lite
på glänt.
/Anders Hjorth
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

[jakobc]

Ursäkta, men jag kan inte låta bli att påpeka att SG rätt uttydes
"specific gravity", på svenska specifik vikt, täthet eller i modern
språkdräkt densitet.

Vidare är OG "original gravity", FG "final gravity" och BG "bankgiro".


Jakob

*** Brev nr. 3745 till Bryggaren skickat av "AndersHjorth"<sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Hej!
OG är det värde du har på den kylda stamvörten innan du tillsätter jästen,
alla andra mät-tillfällen kan uttryckas som SG (strenge-gravity)eller FG,

<klipp>

[sigdarve]

Ursäkta, men jag kan inte låta bli att påpeka att SG rätt uttydes
"specific gravity", på svenska specifik vikt, täthet eller i modern
språkdräkt densitet.

Ursäkten godtages, och jag tar tillbaka allt, och påstår att jag råkade ut
för en akut expressiv afasi! Naturligtvis betyder SG, specific gravity, och
ingenting annat!
/Anders

PS.Om man vill ha kryddnejlika-arom/bouquet i ett veteöl, kommer då den
aromen/bouqueten från vetemaltet eller från jästen, eller från båda två i
samarbete? Vad jag menar är, om du brygger en Belgisk Wit och har en rast
vid 40 grader, kommer då det ölet att få kryddnejlikaarom, även om jag jäser
det med en jäst från en belgisk wit, typ Hoegaarden? Är det OK med
kryddnejlika i en belgisk wit?
DS.
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

[carlsson.svante]

OG är det värde på vörtens densitet vid "anställning" med andra ord när man tillsätter jästen..
/Svante

OG = Orginal Gravity
SG = Specific Gravity
FG = Final Gravity
____________________
AG = Aktiengesellschaft (bolagsform)
BG = Bank Giro (betalningssystem)
CG = Carl (XVI) Gustaf (Bernadotte)
DG = Den Gamle (Titta i Jan Guillious Hamiltonböcker)
EG = Europeiska Gemenskapen (numera EU)
FG = Final Gravity (slutförjäsning)
GG = Galne Gunnar (Lågprisvaruhus)
Hg = Kvicksilver (grundämne)
IG = Icke Godkänt (betyg)
kg = Kilogram (massaenhet)
LG = Långsamtgående (traktorer och arbetsredskap)
mg = Milligram (massaenhet)
ng = ett bakre nasalljud som uttalas med tungroten mot mjuka gommen
OG = Orginal Gravity (stamvört)
PG = Post Giro (betalningssystem)
QG = Queen Gay (manlig homosexuell diva)
SG = Specific Gravity
UG = Uganda (land i Afrika)
VG = Väl Godkänt (betyg)
XG = ex girlfriend
-----------------------------------------------------
Kolla min hemsida och skriv i gästboken
http://w1.261.telia.com/~u26111825/

----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet>
Sent: Sunday, April 02, 2000 4:10 PM
Subject: Re: OG


Ursäkta, men jag kan inte låta bli att påpeka att SG rätt uttydes
"specific gravity", på svenska specifik vikt, täthet eller i modern
språkdräkt densitet.

Vidare är OG "original gravity", FG "final gravity" och BG "bankgiro".


Jakob

*** Brev nr. 3745 till Bryggaren skickat av "AndersHjorth"<sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Hej!
OG är det värde du har på den kylda stamvörten innan du tillsätter jästen,
alla andra mät-tillfällen kan uttryckas som SG (strenge-gravity)eller FG,

<klipp>


Hej,
när mäter man OG? Är det i anslutning till lakningen så att man vet när man
lakat färdigt eller är det efter kokningen (som väl borde påverka densiteten
eftersom en del vatten kokar bort). Sedan undrar jag om man skall koka med
eller utan lock.

Mvh
Anders Rundström
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

[Fredrik.Stahl]

PS.Om man vill ha kryddnejlika-arom/bouquet i ett veteöl, kommer då den
aromen/bouqueten från vetemaltet eller från jästen, eller från båda två i
samarbete? Vad jag menar är, om du brygger en Belgisk Wit och har en rast
vid 40 grader, kommer då det ölet att få kryddnejlikaarom, även om jag jäser
det med en jäst från en belgisk wit, typ Hoegaarden? Är det OK med
kryddnejlika i en belgisk wit?
DS.

Jag har sparat ett gammalt inlägg i HBD (nr. 2209) där Andy Walsh skriver
lite om detta. Kryddnejlikearomen kommer från en fenol som heter
4-vinylguiacol (4VG). Vissa jästsorter har förmågan att bilda 4VG utifrån
"ferulsyra" eller vad det nu kan heta på svenska ("ferulic acid" på
engelska). Det beror tydligen på om de har rätt gen för det. Jäst som
används till Bayersk veteöl har denna gen,men även en del alejäster.

Ferulsyran kommer från malten, och enzymerna som skapar den (eller löser ut
den) fungerar optimalt vid 44 grader C och pH 5.8. De denatureras snabbt om
temperaturen är över 45 C. Alltså kan man styra nejlikesmaken genom att 1)
göra en rast vid 44 C, och 2) välja rätt jäst. Jag brukar göra en rast vid
44 C när jag gör bayersk weissbier (med Wyeast 3068 Weihenstephan).

Så allt verkar hänga på jästen. Jag har aldrig bryggt en belgisk wit så jag
vet inte vad du kan förvänta dig, men det finns säkert andra på listan som
kan dela med sig av sina erfarenheter.

Lite annat intressant: 4VG oxiderar lätt till mindre smakrika föreningar.
Den minskar också under lagringen, Walsh skriver att halveringstiden är 60
dagar vid 18 C, eller 28 dagar vid 37 C. Jag tycker mig märka att
nejlikesmaken avtar under lagringen, så det verkar stämma.

En annan intressant fråga är om man kan få nejlikesmak i en ale om man
använder en rast vid 40 C. Jag brukar göra detta med alla mina ales, men
jag har inte känt av någon nejlika. Antagligen är det så att inga av mina
alejäster har 4VG-genen.

Enligt Walsh så spelar det ingen roll vad man har för malt. Det skulle
alltså gå att få fram nejlikearomen även i en öl bryggd enbart på kornmalt.
Kanske ett intressant experiment?

/Fredrik Ståhl

[Guest]

Hej igen alla bryggare,
efter dagen bryggning undrar jag hur man bär sig åt för att få den OG som
står i t e x ett recept. Det verkar så gott som omöjligt att pricka´, låt
oss säga OG 1045, med tanke på att maltkvalité kan skifta, massor av vatten
kokar bort o s v. Såvida man inte skall späda, den i mitt fall efter kokning
starka vörten (OG 1078), med kokat vatten vilket jag gjorde. Är det så det
är tänkt man skall göra?

Mvh
Anders Rundström

From: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Subject: SV: OG
Date: Sun, 02 Apr 2000 21:10:12 +0100

*** Brev nr. 3750 till Bryggaren skickat av
"CARLSSONSVANTE"<carlssonPUNKTsvantePÅteliaPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<

OG är det värde på vörtens densitet vid "anställning" med andra ord när man
tillsätter jästen..
/Svante

OG = Orginal Gravity
SG = Specific Gravity
FG = Final Gravity
____________________
AG = Aktiengesellschaft (bolagsform)
BG = Bank Giro (betalningssystem)
CG = Carl (XVI) Gustaf (Bernadotte)
DG = Den Gamle (Titta i Jan Guillious Hamiltonböcker)
EG = Europeiska Gemenskapen (numera EU)
FG = Final Gravity (slutförjäsning)
GG = Galne Gunnar (Lågprisvaruhus)
Hg = Kvicksilver (grundämne)
IG = Icke Godkänt (betyg)
kg = Kilogram (massaenhet)
LG = Långsamtgående (traktorer och arbetsredskap)
mg = Milligram (massaenhet)
ng = ett bakre nasalljud som uttalas med tungroten mot mjuka gommen
OG = Orginal Gravity (stamvört)
PG = Post Giro (betalningssystem)
QG = Queen Gay (manlig homosexuell diva)
SG = Specific Gravity
UG = Uganda (land i Afrika)
VG = Väl Godkänt (betyg)
XG = ex girlfriend
-----------------------------------------------------
Kolla min hemsida och skriv i gästboken
http://w1.261.telia.com/~u26111825/

----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet>
Sent: Sunday, April 02, 2000 4:10 PM
Subject: Re: OG


*** Brev nr. 3746 till Bryggaren skickat av
JakobCarlstrom<jakobcPÅdocsPUNKTuuPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<

Ursäkta, men jag kan inte låta bli att påpeka att SG rätt uttydes
"specific gravity", på svenska specifik vikt, täthet eller i modern
språkdräkt densitet.

Vidare är OG "original gravity", FG "final gravity" och BG "bankgiro".


Jakob

*** Brev nr. 3745 till Bryggaren skickat av

"AndersHjorth"<sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Hej!
OG är det värde du har på den kylda stamvörten innan du tillsätter

jästen,

alla andra mät-tillfällen kan uttryckas som SG (strenge-gravity)eller

FG,
<klipp>


*** Brev nr. 3744 till Bryggaren skickat av
"AndersStenbock"<a_stenbockPÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<

Hej,
när mäter man OG? Är det i anslutning till lakningen så att man vet när man
lakat färdigt eller är det efter kokningen (som väl borde påverka
densiteten
eftersom en del vatten kokar bort). Sedan undrar jag om man skall koka med
eller utan lock.

Mvh
Anders Rundström
______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

[Fredrik.Stahl]

Hej igen alla bryggare,
efter dagen bryggning undrar jag hur man bär sig åt för att få den OG som
står i t e x ett recept. Det verkar så gott som omöjligt att pricka´, låt
oss säga OG 1045, med tanke på att maltkvalité kan skifta, massor av vatten
kokar bort o s v. Såvida man inte skall späda, den i mitt fall efter kokning
starka vörten (OG 1078), med kokat vatten vilket jag gjorde. Är det så det
är tänkt man skall göra?
Mvh
Anders Rundström

Jag får nästan alltid önskad OG +- 2 Öchsle. Det handlar om att känna till
sin process verkningsgrad. Variationerna hos malten ger förstås en viss
skillnad, men jag kan inte tänka mig att det handlar om mer än någon
Öchslegrad. Det är ju en enorm skillnad mellan 78 och 45!

(Ibland om jag brygger en öl med en för mig ovan metod, så brukar jag sikta
lite över önskat OG eftersom det är lättare att späda än att koka bort.)

/Fredrik Ståhl

[jakobc]

Hej igen alla bryggare,
efter dagen bryggning undrar jag hur man bär sig åt för att få den OG som
står i t e x ett recept. Det verkar så gott som omöjligt att pricka´, låt
oss säga OG 1045, med tanke på att maltkvalité kan skifta, massor av vatten
kokar bort o s v. Såvida man inte skall späda, den i mitt fall efter kokning
starka vörten (OG 1078), med kokat vatten vilket jag gjorde. Är det så det
är tänkt man skall göra?
Mvh
Anders Rundström

Det är inget fel i att behöva späda en del efter koket. Det viktigaste är
att du får ungefär rätt OG efter spädning till önskad volym. Om detta inte
går blir antingen OG eller BU (och humlesmak och -arom) för högt eller för
lågt jämfört med planenerat. Då får du kompromissa. Antagligen blir ölet
gott ändå!

Om man ska späda efter kokning är det enklare och bättre att späda med
kallvatten efter kylningen. Då behöver man inte kyla lika långt, och man
får extra syre på köpet. (Undantag: om man brygger på snuskvatten med
bakterier i, men vem gör det?. Den försiktige kan spola ur kranen en stund
innan spädvattnet tas.)

Jakob

[a_stenbock]

Hej,
anledningen till att min vört blev så koncentrerad beror förmodligen på att
ungefär hälften av vörten kokade bort (90 min kokning enl. recept). Hur styr
man vilket OG man får om man inte späder med vatten efter koket? Om man inte
skall späda måste man ju i så fall börja med densitet på ungefär 1020 innan
kokningen om man skall uppnå OG på 1045 vilket var fallet i mitt recept. Det
krävs ju enorma kokningskärl för att göra en 20 literssats, en 60
litersgryta borde vara lagom om man räknar med 50% avkokning.

Mvh
Anders Rundström, förvillad hembryggare

From: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Subject: Re: SV: OG
Date: Mon, 03 Apr 2000 11:10:09 +0100

*** Brev nr. 3759 till Bryggaren skickat av
FredrikStahl<FredrikPUNKTStahlPÅmathPUNKTumuPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<

Hej igen alla bryggare,
efter dagen bryggning undrar jag hur man bär sig åt för att få den OG som
står i t e x ett recept. Det verkar så gott som omöjligt att pricka´, låt
oss säga OG 1045, med tanke på att maltkvalité kan skifta, massor av

vatten

kokar bort o s v. Såvida man inte skall späda, den i mitt fall efter

kokning

starka vörten (OG 1078), med kokat vatten vilket jag gjorde. Är det så

det

är tänkt man skall göra?
Mvh
Anders Rundström

Jag får nästan alltid önskad OG +- 2 Öchsle. Det handlar om att känna till
sin process verkningsgrad. Variationerna hos malten ger förstås en viss
skillnad, men jag kan inte tänka mig att det handlar om mer än någon
Öchslegrad. Det är ju en enorm skillnad mellan 78 och 45!

(Ibland om jag brygger en öl med en för mig ovan metod, så brukar jag sikta
lite över önskat OG eftersom det är lättare att späda än att koka bort.)

/Fredrik Ståhl

______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

[Anders.Bostrom]

Var lugn - normalfallet är att späda. Jag ligger själv på ungefär dina siffror vad gäller
bortkokning...
Alternativet blir att kondensera kokångorna och leda tillbaka till kärlet.
mvh
/anders

*** Brev nr. 3761 till Bryggaren skickat av "AndersStenbock"<a_stenbockPÅhotmailPUNKTcom> ***
Hej,
anledningen till att min vört blev så koncentrerad beror förmodligen på att
ungefär hälften av vörten kokade bort (90 min kokning enl. recept). Hur styr
man vilket OG man får om man inte späder med vatten efter koket? Om man inte
skall späda måste man ju i så fall börja med densitet på ungefär 1020 innan
kokningen om man skall uppnå OG på 1045 vilket var fallet i mitt recept. Det
krävs ju enorma kokningskärl för att göra en 20 literssats, en 60
litersgryta borde vara lagom om man räknar med 50% avkokning.
Mvh
Anders Rundström, förvillad hembryggare

--
---------------------------------------------------------
Anders Boström Convertum AB
phone: +46 (0)46 286 57 10 Ideon Research Park
mobile: +46 (0)705 28 57 12 S-223 70 LUND
fax: +46 (0)46 286 57 19 Sweden
---------------------------------------------------------

[EX12.GUSTAVS]

--- Inkommet från EX12.GUSTAVS +46 31 668474 00-04-03 13:47 ------

"...om man brygger på snuskvatten med
bakterier i, men vem gör det?"

I början av min bryggarkarriär följde jag de instruktioner jag fick av
bryggbutiken: Koka ölsatsen i tre liter vatten, femton minuter. Slå vörten i
jäshinken och fyll på med kallvatten ur dushkranen.
Efter sex försök att göra något som liknade öl, var jag nära att ge upp! Som tur
var blev jag kontaktad av bryggarpionjären Tommy Sandström som övertalade mig att
brygga helmäskade öl.

Senare kom jag till insikt om att det inte är så bra att använda kallt vatten
från självgrävd brunn utan att koka det först!

Behöver jag säga att personalen i bryggbutiken var fullständigt oförstående till
att mitt öl blev infekterat?

För övrigt kan jag tillägga att de första ölen inte alls påminde om Lambik.
Snarare doftade dom som ett utedass!

/Stefan

---------------------------------------------------------------------------------

From: bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet
Date: Mon, 3 Apr 2000 13:10:11 +0100
Subject: Re: SV: OG

Hej igen alla bryggare,
efter dagen bryggning undrar jag hur man bär sig åt för att få den OG som
står i t e x ett recept. Det verkar så gott som omöjligt att pricka´, låt
oss säga OG 1045, med tanke på att maltkvalité kan skifta, massor av vatten
kokar bort o s v. Såvida man inte skall späda, den i mitt fall efter kokning
starka vörten (OG 1078), med kokat vatten vilket jag gjorde. Är det så det
är tänkt man skall göra?
Mvh
Anders Rundström

Det är inget fel i att behöva späda en del efter koket. Det viktigaste är
att du får ungefär rätt OG efter spädning till önskad volym. Om detta inte
går blir antingen OG eller BU (och humlesmak och -arom) för högt eller för
lågt jämfört med planenerat. Då får du kompromissa. Antagligen blir ölet
gott ändå!

Om man ska späda efter kokning är det enklare och bättre att späda med
kallvatten efter kylningen. Då behöver man inte kyla lika långt, och man
får extra syre på köpet. (Undantag: om man brygger på snuskvatten med
bakterier i, men vem gör det?. Den försiktige kan spola ur kranen en stund
innan spädvattnet tas.)

Jakob

---- 00-04-03 13:47 ---- Sänt till ------------------------------------------
-> bryggaren(a)shbf.mollehem.se

[Fredrik.Stahl]

Hej,
anledningen till att min vört blev så koncentrerad beror förmodligen på att
ungefär hälften av vörten kokade bort (90 min kokning enl. recept). Hur styr
man vilket OG man får om man inte späder med vatten efter koket? Om man inte
skall späda måste man ju i så fall börja med densitet på ungefär 1020 innan
kokningen om man skall uppnå OG på 1045 vilket var fallet i mitt recept. Det
krävs ju enorma kokningskärl för att göra en 20 literssats, en 60
litersgryta borde vara lagom om man räknar med 50% avkokning.

Mvh
Anders Rundström, förvillad hembryggare

Oj! För mig brukar det dunsta mellan 4 och 5 liter under ett kok på 90 min.
Det finns i alla fall två anledningar till att det inte blir mer. För det
första använder jag ett elektriskt element på ca. 2.5 kW, det blir ett
"rullande" kok men det kan säkert koka häftigare om man värmer med mer
effekt. För det andra så är kokkärlet en gammal mjölkkruka och den har ju
en avsmalnande öppning, som säkert gör att en del ånga kondenseras och
rinner tillbaka.

Jag har märkt att hur mycket som dunstar varierar en del, jag antar att det
beror på temperatur och luftfuktighet (jag brukar ställa ut kärlet på
altanen för att slippa all ånga inomhus).

Som Jakob skrev så är det förstås inte nåt fel att späda med vatten
efteråt. Det kan nog vara rätt praktiskt ibland, eftersom man kan påskynda
kylningen och inte behöver så stora kokkärl.

/Fredrik Ståhl

[freddan_se]

Jag trodde att kryddnejlikearomen kom från att man
blandade i just kryddnejlika i slutet av
humlekokningen
/Fredrik N
--- bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse skrev:

*** Brev nr. 3747 till Bryggaren skickat av
"AndersHjorth"<sigdarvePÅhotmailPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren:

bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<

avsluta prenumeration:

request-bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse <<<

Ursäkta, men jag kan inte låta bli att påpeka att

SG rätt uttydes

"specific gravity", på svenska specifik vikt,

täthet eller i modern

språkdräkt densitet.

Ursäkten godtages, och jag tar tillbaka allt, och
påstår att jag råkade ut
för en akut expressiv afasi! Naturligtvis betyder
SG, specific gravity, och
ingenting annat!
/Anders

PS.Om man vill ha kryddnejlika-arom/bouquet i ett
veteöl, kommer då den
aromen/bouqueten från vetemaltet eller från jästen,
eller från båda två i
samarbete? Vad jag menar är, om du brygger en
Belgisk Wit och har en rast
vid 40 grader, kommer då det ölet att få
kryddnejlikaarom, även om jag jäser
det med en jäst från en belgisk wit, typ Hoegaarden?
Är det OK med
kryddnejlika i en belgisk wit?
DS.

______________________________________________________

Get Your Private, Free Email at
http://www.hotmail.com

_____________________________________________________
Do You Yahoo!?
Ditt_namnPÅyahooPUNKTse - skaffa en gratis mailadress på http://mail.yahoo.se

[carlsson.svante]

Jag brukar alltid göra vörten för star och sedan späda den med is som jag frysit in i olika storlekar(volymer) gjord på kokat vatten. När jag sedan har kokat vörten väger jag den för att se hur mycket jag skall späda den. Och plockar fram den isbit som ligger närmast den uträknade spädningsvolymen. Har du det svårt att pricka önskad stamvört prova denna formel:
Vs=Vk*(SG-1000)/4)*(1,00004+0,00381*((SG-1000)/4)+0,0000148*((SG-1000)/4)*((SG-1000)/4))/((OG-1000)/4)/(1,00004+0,00381*((OG-1000)/4)+0,0000148*((OG-1000)/4)*((OG-1000)/4))-Vk
Där Vs=spädningsvolym
Vk=Volym efter kokning
SG= Densitet efter kokning
OG=Önskad densitet
(Den använder jag och har hittills inte missat)
/Svante C
-----------------------------------------------------
Kolla min hemsida och skriv i gästboken
http://w1.261.telia.com/~u26111825/

----- Original Message -----
From: <bryggarenPÅshbfPUNKTmollehemPUNKTse>
To: <Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmn10PUNKTswipPUNKTnet>
Sent: Monday, April 03, 2000 12:10 AM
Subject: Re: SV: OG


Hej igen alla bryggare,
efter dagen bryggning undrar jag hur man bär sig åt för att få den OG som
står i t e x ett recept. Det verkar så gott som omöjligt att pricka´, låt
oss säga OG 1045, med tanke på att maltkvalité kan skifta, massor av vatten
kokar bort o s v. Såvida man inte skall späda, den i mitt fall efter kokning
starka vörten (OG 1078), med kokat vatten vilket jag gjorde. Är det så det
är tänkt man skall göra?

Mvh
Anders Rundström