Hej,
jag har tidigare gjort liknande försök med att koka humle-thé för ett halvår sen. Då gjorde jag ett försök med EKG och skulle enligt beräkningarna uppnå IBU=180. Det borde inte gå med resonomanget om för liten buffertkapacitet i vattnet. Jag spädde och jämförde med humlethé som var kokad till IBU=18 och jag uppfattade det som att när jag spätt 180-IBU théet 10 gånger så kändes det lika beskt som 18-IBU théet. Så min fråga blir då alltså, går det som jag tror att koka 180-IBU humlethé?
Jag använde Görvälns utmärkta mälarvatten.
PeO
Jag har inga seriösa svar på frågan, men jag skulle gissa att det nog går att koka 180-IBU humleté, men då grejen är att de isomeriserade alfasyrorna har en begränsade löslighet i vatten, och denna begränsade löslighet dessutom sannolikt är pH beroende (bland annat) så måste man nog ha koll på pH't i téet för att veta var gränsen går.
Såvitt jag vet så brukar man anse mellan tummen och pekfingret att maximal löslighet i normal vört-pH (5.2-5.5?) är kring ~ 100 ppm/IBU.
Men pratar man om ett humleté som har pH 7, så tror jag man hamnar på helt andra siffror, betydligt högre. I det läget är nog inte 180 omöjligt. Men eftersom normal vört inte har så högt pH, och det dessutom inte skulle vara så lyckat att koka vört med pH 7, så är det svårt att hitta rapporter om detta. Ingen skulle väl normalt komma på tanken att höja vörtens pH för att få ut mer beska, även om det kanske fungerar.
Om man går på Kenneth's uppskattningar att 1 liter te utspätt i 20 liter öl ga 5-10 IBU, så indikerar det 100-200 IBU i téet. Jag gissar att vid det högre pH som troligen var fallet med kranvattnet så är det fullt möjligt, hade téet gjorts på 1 liter pH justerad vört istället för kranvatten hade jag varit lite förbryllad över det.
Uppsalas vatten har enligt vattenrapporten jag har en alkalinitet på ca 4.4 mEq/l, och troligen ett mjukt vatten åtminstone? 1 mEq/l? Om jag inte nu räknat fel så bör det enligt en överslagsräkning gott och väl räcka för att hålla pH över normal vört pH vid långt över 100 IBU.
Isåfall kanske det kan förklara att humlete med högt pH (kranvatten) fungerar. Men frågan är då om inte man får en massa skräpiga smaker också? Eller kanske inte? Kanske har tanninerna också begränsad löslighet och missgynnas av pH ökningen relativt alfasyrorna? Det vore ju isåfall ganska så intressant!
Om någon annan testar mer kring det här vore det spännande att höra mer. Själv gillar jag idén med té, rent generellt, om den inte har några baksidor såsom extra astringens eller så.
/Fredrik
Det skenbart höga utbytet är lite förbryllande för mig. pH borde sjunka rätt fort i kranvattnet eftersom humlen är sur, annars skulle det höga pH värdet mycket väl kunna förklara ett högt utbyte. Hmmm kanske tål att räknas lite på också.