Corneliusfat Syrafasta

[bryggaren]

Är det inte skillnad på "syra-fast" och att tåla basiska lösningar?

Dvs det finns ämnen som tål syra men inte basiska lösningar.

Aluminium är ett sådant ämne.

Det finns säkerligen sk rostfritt stål som är likadant.

Svetsfogar kan också vara känsligare om materialet man svetsat med inte håller samma klass som den övriga plåten.



Någon metallurg kanske kan utveckla det hela mer.



Kenneth

Hej Bryggarvänner!

Jag ville bara informera om ett litet misstag jag råkade göra när jag
rengjorde några Corneliusfat.

När faten väl var rengjorda med kaustiksoda och ursköljda, tänkte jag
miljömedveten som man är att man kunde ju spara lösningen i ett fat
till nästa rengöring och så blev det.

Nu kan ni väll gissa vad resultatet av detta blev?

Jo! till min förtjusning visade sig det att svetsfogarna i fatet
tydligen inte är syra fasta, utan hade ätits upp av den basiska
lösningen.

Är det någon anna som varit med om detta??

Med vänlig hälsning
Torbjörn Johansson


</part>
</part>
</multicontent>

[bryggaren]

Den 04-06-01 20.25, skrev "bryggarenPÅmollehemPUNKTse" <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>:

*** Brev nr. 9280 till Bryggaren skickat av kennethPUNKTjohanssonPÅsmarttrustPUNKTcom
***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Är det inte skillnad på "syra-fast" och att tåla basiska lösningar?

Dvs det finns ämnen som tål syra men inte basiska lösningar.

Aluminium är ett sådant ämne.

Det finns säkerligen sk rostfritt stål som är likadant.

Svetsfogar kan också vara känsligare om materialet man svetsat med inte håller
samma klass som den övriga plåten.



Någon metallurg kanske kan utveckla det hela mer.



Kenneth

Hej Bryggarvänner!

Eftersom ingen mettalurg har svarat kan jag i alla fall meddela att detta
har diskuterats tidigare på bryggaren, just att basiska lösningar angriper
just våra kära fat. Bland annat har många dålig erfarenhet av klorinlösning
i faten.

I samband med en diskussion om bra, billiga och smidiga steriliseringsmedel
tipsade Peter H om möjligheten att hälla i ca 5 liter kokande vatten i
fatet, stänga till locket och skaka om rejält. Efter fem minuter trycker man
på en ölkoppling med en bit slang på och om fatet är tätt så sprutar det
kokheta vattnet ut. Slår säkert ut det allra mesta i baggeväg.

Enda haken är att kokhett vatten ur risksynpunkt bedöms som lika farligt som
koncentrerad sodalösning, alltså mycket farligt. Men funkar gör det, och
faten blir härligt fräscha efteråt utan några farliga eller illasmakande
rester kvar i faten.

Bosse Bergenståhl

Jag ville bara informera om ett litet misstag jag råkade göra när jag

rengjorde några Corneliusfat.

När faten väl var rengjorda med kaustiksoda och ursköljda, tänkte jag

miljömedveten som man är att man kunde ju spara lösningen i ett fat

till nästa rengöring och så blev det.

Nu kan ni väll gissa vad resultatet av detta blev?

Jo! till min förtjusning visade sig det att svetsfogarna i fatet

tydligen inte är syra fasta, utan hade ätits upp av den basiska

lösningen.

Är det någon anna som varit med om detta??

Med vänlig hälsning

Torbjörn Johansson

</part>

</part>

</multicontent>

[bryggaren]

Har någon några förslag på hur jag reparerar fogarna?
Jag har provat att silverloda dom på utsidan det verkar ok.

Torbjörn Johansson



-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 4 juni 2004 05:04
Till: PrenumeranterPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse; BryggarenPÅwoosterPUNKTsduPUNKTse
Ämne: Re: Corneliusfat Syrafasta

*** Brev nr. 9283 till Bryggaren skickat av Bosse Bergenståhl
<bossePUNKTbergenstaahlPÅlundPUNKTmailPUNKTteliaPUNKTcom> ***

Den 04-06-01 20.25, skrev "bryggarenPÅmollehemPUNKTse"
<bryggarenPÅmollehemPUNKTse>:

*** Brev nr. 9280 till Bryggaren skickat av

kennethPUNKTjohanssonPÅsmarttrustPUNKTcom

***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Är det inte skillnad på "syra-fast" och att tåla basiska lösningar?

Dvs det finns ämnen som tål syra men inte basiska lösningar.

Aluminium är ett sådant ämne.

Det finns säkerligen sk rostfritt stål som är likadant.

Svetsfogar kan också vara känsligare om materialet man svetsat med

inte håller

samma klass som den övriga plåten.



Någon metallurg kanske kan utveckla det hela mer.



Kenneth

Hej Bryggarvänner!

Eftersom ingen mettalurg har svarat kan jag i alla fall meddela att
detta
har diskuterats tidigare på bryggaren, just att basiska lösningar
angriper
just våra kära fat. Bland annat har många dålig erfarenhet av
klorinlösning
i faten.

I samband med en diskussion om bra, billiga och smidiga
steriliseringsmedel
tipsade Peter H om möjligheten att hälla i ca 5 liter kokande vatten i
fatet, stänga till locket och skaka om rejält. Efter fem minuter trycker
man
på en ölkoppling med en bit slang på och om fatet är tätt så sprutar det
kokheta vattnet ut. Slår säkert ut det allra mesta i baggeväg.

Enda haken är att kokhett vatten ur risksynpunkt bedöms som lika farligt
som
koncentrerad sodalösning, alltså mycket farligt. Men funkar gör det, och
faten blir härligt fräscha efteråt utan några farliga eller illasmakande
rester kvar i faten.

Bosse Bergenståhl

Jag ville bara informera om ett litet misstag jag råkade göra när jag

rengjorde några Corneliusfat.

När faten väl var rengjorda med kaustiksoda och ursköljda, tänkte jag

miljömedveten som man är att man kunde ju spara lösningen i ett

fat

till nästa rengöring och så blev det.

Nu kan ni väll gissa vad resultatet av detta blev?

Jo! till min förtjusning visade sig det att svetsfogarna i fatet

tydligen inte är syra fasta, utan hade ätits upp av den basiska

lösningen.

Är det någon anna som varit med om detta??

Med vänlig hälsning

Torbjörn Johansson

</part>

</part>

</multicontent>

[bryggaren]

Att inte svetsfogarna skulle vara syrafasta motsäger inte din lilla olycka.
Man brukar allti ha lite bättre kvalité i svetsen än i övriga materialet.
Troligen är det inte svetsfogen som läcker utan materialet närmast ( jag
antar du inte analyserat vilket med mikroskop). Vid svetsning upphettas
materialet och smälter närmast svetsen. När det stelnar igen så får det lite
sämre struktur med större kristaller. Det gör att materialet närmast svetsen
är lite sämre än i övrigt.

Jag antar även att fast du skriver att du rengjort med kaustiksoda så är det
en utspädd blandning du använt. Vid rumstemperatur är det stelnat och
transporteras vid 60 grader för att vara så flytande att det går att pumpa.
Det är frätande på syrafast men inte i någon högre grad. Men när man sedan
rengör sådana tankar måste man så fort som möjligt passera ett gap av
utspädningen där basen är mycket aggressiv mot det rostfria stålet. Samma
fenomen har du på syror t ex svavelsyra som inte är så aggressiv när den är
koncentrerad men mycket frätande när den blir utspädd.

När man rengör från sådana ämnen så är det mycket vatten som gäller så det
starkt frätande gapet passeras så snabbt som möjligt.

När man använder utspädd kaustiksoda som rengöring och decifikonsmedel är
det under en mycket kort exponeringstid ( man skall inte låta det stå i
fatet och rören för säkerhetsskull). Sedan skall man skölja rikligt och noga
för att få bort alla rester av kaustiksoda ( nu är den väldigt lättlöslig i
vatten och alltså mycket lätt att skölja bort).

Vill man vara miljö vänlig kan man ha i lite klorin så blir det vanlig
koksalt ( som man för övrigt kan tillverka kaustiksoda från) eller ha i lite
olja så blir det tvål ( varför inte lite olivolja så kan du överraska frugan
med en egentillverkad olivtvål)

Jag tror inte cornelius faten är en kvalité som man kallar syrafasta. Det
fin det ingen anledning dom skulle vara bara för att transportera
läskkoncentrat. Nu är ju syrafasta mer en jargong ord för att benämna olika
rostfria kvalitéer som är lite mer motståndskraftiga mot syror än dom
billigaste sorterna. Sedan har varje tillverkare av stålet sina egna
standarder som man kan beställa eller så kan man beställa efter sin egna
specifikationer där man specificerar vilka och procentsatser av olika ämnen
som man vill ha i stålet (nu pratar vi om dyrt dyrt som ingen vanlig
industri ger sig in på).

Nåt som inte alla har klart för sig är att rostfritt rostar som fan i
saltvatten. Rostfritt klarar helt enkelt inte saltvatten. I en tjock plåt
blir det oftast ett ytterst litet ingångs hål ( det är ju den oxiderade
ytskiktet som har den största motståndet) sedan under blir det en stort
hålrum. Plåten i sig har dålig motståndskraft det är oxiden som skyddar
plåten. Om man har bearbetat plåten skall man se till att det bildas ett
oxiderat ytskikt så fort som möjligt ( ibland bättrar man på oxidskiktet
ibland för det inte skall vara några håll i det) genom att man betar det
(skapar ett passivskikt).

Det var en person som sa att kaustiksoda är lika farligt som 100 gradigt
vatten. Det stämmer inte alls, kaustiksoda är betydligt farligare. Farligare
än en stark syra. En syra kan du skölja bort för den bränner på ytan. En bas
tränger in på djupet och ger djupa skador långt ner i vävnaderna. Om du får
kaustiksoda på huden ta t ex. ättiksprit och skölj med, som neutraliserar.
Sedan rikligt med vatten och i väg till ett sjukhus. Använd skyddsutrustning
speciellt för ögonen för det tränger in och kan förstöra synen.

Slutsats vid rengöring med kaustiksoda:

Tvätta snabbt med kaustiksoda och skölj väl, med en gång efter.

Samma procedur vid saltlösningar.

[bryggaren]

Ånga är annars väldigt bekvämt att använda för att göra rent faten, man
matar in den via gasventilen och får ut vatten/ånga i ölventilen.

//Johan H

Hej Bryggarvänner!

Eftersom ingen mettalurg har svarat kan jag i alla fall meddela att detta
har diskuterats tidigare på bryggaren, just att basiska lösningar angriper
just våra kära fat. Bland annat har många dålig erfarenhet av klorinlösning
i faten.

I samband med en diskussion om bra, billiga och smidiga steriliseringsmedel
tipsade Peter H om möjligheten att hälla i ca 5 liter kokande vatten i
fatet, stänga till locket och skaka om rejält. Efter fem minuter trycker man
på en ölkoppling med en bit slang på och om fatet är tätt så sprutar det
kokheta vattnet ut. Slår säkert ut det allra mesta i baggeväg.

Enda haken är att kokhett vatten ur risksynpunkt bedöms som lika farligt som
koncentrerad sodalösning, alltså mycket farligt. Men funkar gör det, och
faten blir härligt fräscha efteråt utan några farliga eller illasmakande
rester kvar i faten.

Bosse Bergenståhl