Björn Erlendsson <bjornPUNKTerlendssonPÅispPUNKThisPUNKTse> ***
1) Jag skulle vilja kunna pumpa min ”vätska” (vört och mäsk) och har tittat
på olika pumpar. Jag har i andra sammanhang använt pumpar från tvättmaskiner
och diskmaskiner och skulle nog kunna använda en sån, men dessa har en
tråkig nackdel, nämligen att dom suger inte upp vätskan utan måste ha flöde
till sig. Det går såklart att lösa genom att se till att pumpen placeras
nedanför botten på det kärl den ska pumpa ifrån och att kärlet har ventil
strax ovanför botten.
Det är det vanliga även vid tömning utan pump.
Men trots att det skulle gå att lösa så skulle det ändå vara trevligt att ha
pump som kan suga upp vätska för att förr eller senare kommer man att behöva
det.
Varför skulle man behöva det? Det får du förklara.
Frågan är då. Är det någon som har tips om ifrån vilken typ av ”apparat”
eller maskin man kan ”knycka” begagnad pump som klarar sånt??
Det allra effektivaste är utan tvekan en skruvpump. Det finns i bl.
a. kompressorer, Men där är problemet att dom smörjs med en liten fin
oljedimma. Även om det inte behövs vid körning av en vätska så är
konstruktionen så att det kanske blir en liten oljeinblandning och även om
man använder vegetabilie olja så är inte det något positivt vid ölbryggning.
Ett mindre effektiv variant på sugande pumpar är kolvpumpar. Finns i
lågkapasetets kompressorer med samma nackdelar.
(snälla inte börja prata om magnetpumpar och icke magnetpumpar, jag vet
skillnaden men bryr mig inte riktigt om vilken typ jag använder. Jag
förmodar dock att det borde vara någon typ av impellerpump)
Impellerpumpar är nog dom sämsta pumparna och kan knappast sägas
tillhöra dom sugande pumparna. Gummiinpeller tål inte att gå torrt heller.
Dock kan det finnas en poäng i det om du skall pumpa mäsk med den för den
klarat grova medier bättre. En centrifugal pump klarar att suga en viss del
också men den måste vara full med vätska i starten och den stoppar när det
kommer gas i den. Det finns anordningar som kringgår detta men då är vi inne
på lite mer avancerade konstruktioner. Om du får tag i en centrufugalpump
som klarat värme kan du sätta den inne i kärlet nära botten. Du kan ju också
göra kärlet som en tryckkärl och låta vätskal trycka upp sig själv vid
kokning, bara stännga till atmosfären och låta vattenångorna trycka ut, som
en kaffekokare.
2) Jag fick tag på ett par begagnade 45-50 liters kärl som redan är
anpassade till att användas för vörtkokning och mäskning. Det jag undrar
ang. dom är att de ventiler som finns på dom är ganska långt ifrån botten
(7-10 cm) vilket jag tycker lite högt. Frågan är då: Finns det någon
anledning för att ha ventilerna mer en 1-2 cm från kärlets botten??
Du kan ju alltid förlänga röret så det kommer närmare botten.
VB: fraga om pumpar och annan utrustning
Moderatorer: Anders Boström, Webbgrupp
VB: fraga om pumpar och annan utrustning
Bosse Bergenståhl <bossePUNKTbergenstaahlPÅlundPUNKTmailPUNKTteliaPUNKTcom> ***
Komplicerad och sammansatt fråga om jag förstår saken rätt. Mäsk är svårt
att pumpa om jag förstått det hela rätt. Man vill inte blanda in vare sig
luft eller fett och inte heller mala ned skaldelarna.
Själv har jag köpt en beg rostfri pump på en skrot för 250 kr. Då ingick en
ståtlig trefasmotor med en massa reglermojänger. Reglermojängerna lät jag
bli, men insåg efter att jag pratat med en elektriker lite senare att det
borde jag inte gjort om jag ville reglera effekten till motorn. Mycket dyra
grejor att köpa nya. I alla händelser funkar motorn inte.
I stället insåg jag att kraftöverföringen till pumpen gick att koppla till
min varvtalsreglerade och nedväxlade borrmaskin. Funkar bra på det viset.
Lätt att reglera hur mycket man pumpar och lätt att montera och inte
oöverkomligt ekonomiskt. Kraftöverföringen sker via något som jag tror
kallas "maskinkoppling". En metallgrej med en bajonettliknande koppling som
kopplas till en nylonmuff som i sin tur kopplas till själva drivaxeln från
borren. Kan vinklas en tio grader hit och dit och det innebär i praktiken
att jag kunnat bygga ett stativ av brädor från en gammal sänggavel. Härligt!
Visste den skulle komma till någon nytta efter att barnen blivit till!
Pumpen då! En kugghjulspump. Drivaxeln driver ett ca 2 tum brett kugghjul
typ 1,5 tum i diameter. Det hjulet driver ett likadant kugghjul. Kuggarna är
kraftigt koniska. Tillverkaren av denna pump är brittisk och tillverkar
fortfarande liknande pumpar och ägs numera av Alfa Laval. Ska klara mycket
grova delar i vätska och de suger kraftigt. Kopplingarna till pumpen är till
entumsrör. Haken med just min pump är att den läcker en del sedan jag
rengjort den.
Vid kylning av 80 liter vört med motströmskylare läcker den kanske en
halvliter till en liter. Kanske kan man få den att vara tätare, men det
känns lite knepigt. I alla händelser så använder jag pumpen till att pressa
vört genom kylanordningen för att påskynda kylningen. Kanske något som kan
ifrågasättas. Kugghjulen mal definitvt sönder saker som kommer in i dem t ex
varmdruv.
Skulle antagligen verka tämligen förödande på malt i en mäsk. Annars är det
en väldigt effektiv pump. Kan tydligen om jag förstått saken rätt baxa upp
åtskilliga bars tryck om man gasar på. De kugghjulspumpar som Alfa har på
sin hemsida just nu är väldigt lika den jag har och de kan åstadkomma upp
till 15 bars tryck. Det är jäkligt mycket med de rördimensioner jag har till
min pump. Med det läckande jag har skulle säkert hela tvättstugan bli
impregnerad med vört...
Jag tror att denna typ av pumpar i stort sett bara används inom livsmedel
och massaindustri och att de på grund av hög teknisk komplexitet och
begränsad marknad är jäkligt dyra att köpa nya. Kolla in skrotar
specialiserade på rostfritt.
Bosse Bergenståhl
Det är alltså en skruvpump. Är skruvarna väldigt korta kan man förstås kalla
dom kugghjul. Längre skruvar brukar vara svagt vridna för att få en mjukare
och tystare gång. Dom finns uppåt 2000 m3/h och dom kan ge tryck på många
hundra bar. Kapaciteten bror på storleken av skruvarna och trycket på
tätheten mellan skruvarna.
Man skall tänka på att aldrig strypa på vresig sugsida eller trycksida. Man
reglerar med varvtalet. Sedan skall det vara en överströmningsventil om det
blir stopp på trycksidan, men det kan lösas med ett elektriskt
överbelastningsskydd som det troligen var på den pumpen. Pumpen slutar
nämligen inte trycka/suga för det blir ett stopp som en centrifugalpump,
utan kör vidare till något brister ( motorn eller rören).
Dom finns allmänt lite varstans och används till t ex. Melass/honung,
tjockolja, asfalt, hydraler, kompressorer, mm. Dom är dyra pumpar och man
använder billigare typer av pumpar om man kan. Har man kört socker genom dom
som melass och honung skall man köra efter med vatten för att inte förstöra
tätningarna. Tätningarna skall bytas om dom är dåliga (eller så låter man
det läcka) men dom kan vara dyra så fråga efter priset först ( det finns
några olika typer av tätningar så ta reda på vilken sort du vill ha)
Mekaniska tätningar till en 500 m3/h pump kan gå på 40 000:-. Svårigheten är
att hitta en tillräckligt liten och till rätt pris som du lyckades göra.
Med vänlig hälsning GE
Komplicerad och sammansatt fråga om jag förstår saken rätt. Mäsk är svårt
att pumpa om jag förstått det hela rätt. Man vill inte blanda in vare sig
luft eller fett och inte heller mala ned skaldelarna.
Själv har jag köpt en beg rostfri pump på en skrot för 250 kr. Då ingick en
ståtlig trefasmotor med en massa reglermojänger. Reglermojängerna lät jag
bli, men insåg efter att jag pratat med en elektriker lite senare att det
borde jag inte gjort om jag ville reglera effekten till motorn. Mycket dyra
grejor att köpa nya. I alla händelser funkar motorn inte.
I stället insåg jag att kraftöverföringen till pumpen gick att koppla till
min varvtalsreglerade och nedväxlade borrmaskin. Funkar bra på det viset.
Lätt att reglera hur mycket man pumpar och lätt att montera och inte
oöverkomligt ekonomiskt. Kraftöverföringen sker via något som jag tror
kallas "maskinkoppling". En metallgrej med en bajonettliknande koppling som
kopplas till en nylonmuff som i sin tur kopplas till själva drivaxeln från
borren. Kan vinklas en tio grader hit och dit och det innebär i praktiken
att jag kunnat bygga ett stativ av brädor från en gammal sänggavel. Härligt!
Visste den skulle komma till någon nytta efter att barnen blivit till!
Pumpen då! En kugghjulspump. Drivaxeln driver ett ca 2 tum brett kugghjul
typ 1,5 tum i diameter. Det hjulet driver ett likadant kugghjul. Kuggarna är
kraftigt koniska. Tillverkaren av denna pump är brittisk och tillverkar
fortfarande liknande pumpar och ägs numera av Alfa Laval. Ska klara mycket
grova delar i vätska och de suger kraftigt. Kopplingarna till pumpen är till
entumsrör. Haken med just min pump är att den läcker en del sedan jag
rengjort den.
Vid kylning av 80 liter vört med motströmskylare läcker den kanske en
halvliter till en liter. Kanske kan man få den att vara tätare, men det
känns lite knepigt. I alla händelser så använder jag pumpen till att pressa
vört genom kylanordningen för att påskynda kylningen. Kanske något som kan
ifrågasättas. Kugghjulen mal definitvt sönder saker som kommer in i dem t ex
varmdruv.
Skulle antagligen verka tämligen förödande på malt i en mäsk. Annars är det
en väldigt effektiv pump. Kan tydligen om jag förstått saken rätt baxa upp
åtskilliga bars tryck om man gasar på. De kugghjulspumpar som Alfa har på
sin hemsida just nu är väldigt lika den jag har och de kan åstadkomma upp
till 15 bars tryck. Det är jäkligt mycket med de rördimensioner jag har till
min pump. Med det läckande jag har skulle säkert hela tvättstugan bli
impregnerad med vört...
Jag tror att denna typ av pumpar i stort sett bara används inom livsmedel
och massaindustri och att de på grund av hög teknisk komplexitet och
begränsad marknad är jäkligt dyra att köpa nya. Kolla in skrotar
specialiserade på rostfritt.
Bosse Bergenståhl
Det är alltså en skruvpump. Är skruvarna väldigt korta kan man förstås kalla
dom kugghjul. Längre skruvar brukar vara svagt vridna för att få en mjukare
och tystare gång. Dom finns uppåt 2000 m3/h och dom kan ge tryck på många
hundra bar. Kapaciteten bror på storleken av skruvarna och trycket på
tätheten mellan skruvarna.
Man skall tänka på att aldrig strypa på vresig sugsida eller trycksida. Man
reglerar med varvtalet. Sedan skall det vara en överströmningsventil om det
blir stopp på trycksidan, men det kan lösas med ett elektriskt
överbelastningsskydd som det troligen var på den pumpen. Pumpen slutar
nämligen inte trycka/suga för det blir ett stopp som en centrifugalpump,
utan kör vidare till något brister ( motorn eller rören).
Dom finns allmänt lite varstans och används till t ex. Melass/honung,
tjockolja, asfalt, hydraler, kompressorer, mm. Dom är dyra pumpar och man
använder billigare typer av pumpar om man kan. Har man kört socker genom dom
som melass och honung skall man köra efter med vatten för att inte förstöra
tätningarna. Tätningarna skall bytas om dom är dåliga (eller så låter man
det läcka) men dom kan vara dyra så fråga efter priset först ( det finns
några olika typer av tätningar så ta reda på vilken sort du vill ha)
Mekaniska tätningar till en 500 m3/h pump kan gå på 40 000:-. Svårigheten är
att hitta en tillräckligt liten och till rätt pris som du lyckades göra.
Med vänlig hälsning GE
