Ekspån

[Peter Högström]

Hej,

Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån man skall våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica eller jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så kommer här en fråga till bryggarsverige.

Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25 Liter?

Kollade oxå i receptdatabasen men hittade inte nått recept där någon använt ekspån.

Mvh,

Peter och Jessica

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.2800.1106" name=GENERATOR>
<STYLE></STYLE>
</HEAD>
<BODY bgColor=#ffffff>
<DIV><FONT size=2>Hej,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån
man skall våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica
eller jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så
kommer här en fråga till bryggarsverige.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25
Liter?</FONT></DIV>
<DIV> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Kollade oxå i receptdatabasen men hittade inte nått
recept där någon använt ekspån.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Mvh,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Peter och Jessica</FONT></DIV></BODY></HTML>

[beeman]

Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån man skall
våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica eller
jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så
kommer här en fråga till bryggarsverige.

Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25 Liter?

Inte så lätt att säga. Jag har använd ekspån vid vintillverkning för att
efterlikna fatlagring och kommit fram till att tiden och mängden styr
resultatet. Sen beror det ju på hur länge man tänkt lagra brygden. Min
Rioja smakade riktigt strävt i början men blev mjuk o go efter 2 år.

För att göra det ännu roligare så finns det olika ek, europeisk skeppas t
ex till Chile för fat till Cabernet Sauvignon, och amerikansk ek används i
Spanien till Rioja..... Ek har förmodligen lite olika innehåll av garvsyra
beroende var de växer. Jag har testat att gå ut i snickeriet och hyvla lite
spån och tycker det kan variera rätt mycket i smak.

Vill du bara ha garvsyran så går det att koka av och göra ett té som du
späder med under avsmakning. Att slänga en uppskattad mängd i koket verkar
lite vanskligt. Jag skulle nog tillsätta avkoket efter lakningen och
försöka smaka mig fram.

Vill du däremot att eken skall ligga med under jäsningen/lagringen för att
efterlikna fatlagring så skulle jag nog inte pytsa i mer än 10 g till 25
liter. Det var så länge sen jag höll på med vin att jag glömt bort hur
mycket jag använde. Det finns småpåsar att köpa till vinsatser, Jag tror
inte den eken får ligga med mer än några veckor, så jag skulle gissa att en
sån påse blir för mycket under längre tid. Men som alltid, provsmaka
regelbundet och fiska upp eken när du tycker det räcker.

P-O

[pt99jni]

Min bror köpte mycket ekspån och hällde i vid lagring i corneliusfat i ett par veckor, de fick en knappt kännbar smak ifrån det.
Så när jag provade i en ale körde jag i 2 påsar ekspån för vin i en månad i ett corneliusfat. Det smakar alldeles för mycket! Luktar gott men smakar bara som avslagen öl

// Kim
----- Original Message -----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Sent: Sunday, May 04, 2003 11:53 AM
Subject: Ekspån


*** Brev nr. 7883 till Bryggaren skickat av Peter Högström <peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

------------------------------------------------------------------------------


Hej,

Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån man skall våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica eller jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så kommer här en fråga till bryggarsverige.

Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25 Liter?

Kollade oxå i receptdatabasen men hittade inte nått recept där någon använt ekspån.

Mvh,

Peter och Jessica


------------------------------------------------------------------------------


Hej,

Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån man skall våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica eller jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så kommer här en fråga till bryggarsverige.

Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25 Liter?

Kollade oxå i receptdatabasen men hittade inte nått recept där någon använt ekspån.

Mvh,

Peter och Jessica

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.2800.1106" name=GENERATOR></HEAD>
<BODY bgColor=#ffffff>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Min bror köpte mycket ekspån och hällde i vid
lagring i corneliusfat i ett par veckor, de fick en knappt kännbar
smak ifrån det. </FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>Så när jag provade i en ale körde jag i 2
påsar ekspån för vin i en månad i ett corneliusfat. Det smakar alldeles för
mycket! Luktar gott men smakar bara som avslagen
öl :-(</FONT></DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT face=Arial size=2>// Kim</FONT></DIV>
<BLOCKQUOTE dir=ltr
style="PADDING-RIGHT: 0px; PADDING-LEFT: 5px; MARGIN-LEFT: 5px; BORDER-LEFT: #000000 2px solid; MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV style="FONT: 10pt arial">----- Original Message ----- </DIV>
<DIV
style="BACKGROUND: #e4e4e4; FONT: 10pt arial; font-color: black"><B>From:</B>
<A title=bryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A> </DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>To:</B> <A
title=Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse">Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Sent:</B> Sunday, May 04, 2003 11:53 AM</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Subject:</B> Ekspån</DIV>
<DIV><BR></DIV>*** Brev nr. 7883 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<<A href="mailto:peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse">peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse</A>>
***<BR><BR>>>> Brev till bryggaren:   <A
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A> 
<<<<BR>>>> avsluta prenumeration: <A
href="mailto:request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse">request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A> 
<<<<BR><BR>
<P>
<HR>

<P></P>Hej,<BR><BR>Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket
ekspån man skall våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken
Jessica eller jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan
vara så kommer här en fråga till bryggarsverige.<BR><BR>Alltså, hur mycket
ekspån är lämpligt till en bacth om 25 Liter?<BR><BR>Kollade oxå i
receptdatabasen men hittade inte nått recept där någon använt
ekspån.<BR><BR>Mvh,<BR><BR>Peter och Jessica
<P>
<HR>

<P></P>
<META content="MSHTML 6.00.2800.1106" name=GENERATOR>
<STYLE></STYLE>

<DIV><FONT size=2>Hej,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån
man skall våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica
eller jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så
kommer här en fråga till bryggarsverige.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25
Liter?</FONT></DIV>
<DIV> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Kollade oxå i receptdatabasen men hittade inte nått
recept där någon använt ekspån.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Mvh,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Peter och Jessica</FONT></DIV></BLOCKQUOTE></BODY></HTML>

[assistredo]

I en artikel i Zymurgy sept/okt 2002 med rubriken " Getting Good and Sour:
Conditioning Wood Barrels for Sour Beer Production" nämner man
hembryggaralternativet med ekspån. Man talar betonar dock mer spånens roll
som "hem" för kusarna Brettanomyces och Lactobacillus och talar om att
minska ekkaraktären genom att dels koka spånen i vatten (flera gånger) dels
även att laka ur med öl eller vin innan tillsättningen till brygden.
Mängderna det rörde sig om var att gott och väl täcka botten på
jäs-/lagringskärlet och tiden i ett fall upp till 18 månader.

Här talade man också om att exempelvis Brettanomyces gillar syre mera vilket
inte Lactobacillus och Pediococcus gör. Brettarna höll därför till i
ytterkanten av fatet och dom andra längre in. Brettarna kunde knapra
dextriner och göra ättiksyra av glykos. Pediococcus kunde göra mjölksyra
utan att göra kolsyra och även göra diacetyl. Brettarna tål alkohol och
humle bättre än dom andra osv..

Intressant mikrobiologi - inga monokulturer här inte.

Björn Petersson, Linköping
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 4 maj 2003 11:54
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Ekspån


*** Brev nr. 7883 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

[bluesjohan]

Hej!
Jag är tveksam till att använda ekspån. Jag har för mig att de ekfat som
används vid jäsning och lagring av lambic och liknande är gamla och väl
använda, dvs att tanniner (och andra smakämnen) som en gång fanns för länge
sen har försvunnit. Varken lambic eller ouid bruin har ju någon tydlig
'fatkaraktär' heller om man jämför med fatlagrat vin (som oftast lagras på
relativt nya fat).
Jäsning och lagring av lambic på ekfat har nog snarare funktionen av att i
lagom takt läcka in syre till ölet än att bidra med smakkomponenter.
mvh
Johan
Göteborg


At 11:53 2003-05-04 +0200, you wrote:

*** Brev nr. 7883 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

Hej,

Sitter här och spånar i vårt bryggarkök på hur mycket ekspån man skall
våga tippa i en lambic eller en ouid bruin. Och då varken Jessica eller
jag har en susning om hur pass potenta dessa små rackare kan vara så
kommer här en fråga till bryggarsverige.

Alltså, hur mycket ekspån är lämpligt till en bacth om 25 Liter?

Kollade oxå i receptdatabasen men hittade inte nått recept där någon
använt ekspån.

Mvh,
Peter och Jessica

[Peter Högström]

Tack för alla kloka inlägg i ämnet.

Vår uppfattning om bra lambicer, geuze och ouide bruin (Rodenbach) är att dom alltid har en viss trätorr ton i sig som tillsammans med syran och allt bus kusarna hittat på bidrar till den komplexa smaken. Vi har provat att göra några lambicer men saknat den där träiga känslan.

Nån fatkaraktär är vi definitivt inte ute efter, undrar hur Riojans lambicvariant med vaniljinslag skulle smaka?!? Säkert intressant men föga eftersträvansvärt. Däremot är även jag övertygad om att en av anledningarna till att träfat funkar så bra till lambic är att dom läcker igenom en viss mängd syre under lagringstiden. Men jag är även övertygad om att även om faten är gamla och använda så bidrar dom i sig med en del smakämnen typ tanniner och hartser. Så eftersom vi avsåg att låta spånen ligga med under hela jäsningsprocessen så vill vi försöka hitta en balans där vi får viss karaktär men ingen vanlij! Kanske avkokning ett par varv skulle vara en bra idé men då häller vi nog bort teét och slänger ner de vaniljavskiljda spånen!

Kul den där tanken att ekspånen skulle vara boplats för kusarna och att olika sorter bor på olika platser i ölet. Dom teorier jag hört hittils har gjort gällande att de olika bekteriestammarna är aktiva vid olika perioder under dom 12 - 24 månaderna som det tar att jäsa.

Vad gäller jämförelserna med vin så är jag lite tveksam i och med att syftet skiljer sig åt rätt rejält.

mvh,

Peter

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.2800.1106" name=GENERATOR>
<STYLE></STYLE>
</HEAD>
<BODY bgColor=#ffffff>
<DIV><FONT size=2>Tack för alla kloka inlägg i ämnet.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Vår uppfattning om bra lambicer, geuze och ouide bruin
(Rodenbach) är att dom alltid har en viss trätorr ton i sig som tillsammans
med syran och allt bus kusarna hittat på bidrar till den komplexa smaken. Vi har
provat att göra några lambicer men saknat den där träiga känslan. </FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Nån fatkaraktär är vi definitivt inte ute efter, undrar hur
Riojans lambicvariant med vaniljinslag skulle smaka?!? Säkert intressant men
föga eftersträvansvärt. Däremot är även jag övertygad om att en av
anledningarna till att träfat funkar så bra till lambic är att dom
läcker</FONT><FONT size=2> igenom en viss mängd syre under lagringstiden.
Men jag är även övertygad om att även om faten är gamla och använda så bidrar
dom i sig med en del smakämnen typ tanniner och
hartser. Så eftersom vi avsåg att låta spånen ligga med under
hela jäsningsprocessen så vill vi försöka hitta en balans där vi får viss
karaktär men ingen vanlij! Kanske avkokning ett par varv skulle vara en bra idé
men då häller vi nog bort teét och slänger ner de vaniljavskiljda
spånen!</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Kul den där tanken att ekspånen skulle vara boplats för
kusarna och att olika sorter bor på olika platser i ölet. Dom teorier jag hört
hittils har gjort gällande att de olika bekteriestammarna är aktiva vid olika
perioder under dom 12 - 24 månaderna som det tar att jäsa.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Vad gäller jämförelserna med vin så är jag lite tveksam i och
med att syftet skiljer sig åt rätt rejält.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>mvh,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Peter</FONT></DIV></BODY></HTML>

[assistredo]

Det är nog rätt både när det gäller rums- och tidsaspekten för de olika
kusarnas verksamhet (det gäller tydligen också i vilket land och vilken ort
det pågår). Frågan är hur man ska få till en lagom balanserad syretillförsel
när man inte har ett träfat.

Ättikan bildas ju främst som nedbrytning av alkohol vid tillgång av syre
medan mjölksyrejäsningen främst är en anaerob process d.v.s. utan syre. När
jag jäser surkål blir det först en mera livlig jäsning där det bl.a. bildas
"toppjäst" på ytan av jästsvampar men när syret tar slut, vilket sker rätt
snabbt, tar mjölksyrebakterierna över. Här vill man hålla syret borta så
mycket som möjligt. Jag har särskilda stengodskrukor där locket vilar i en
ränna med vatten som fungerar som ett vattenlås.

Jag exprimenterade en gång med att endast strö rågmjöl på ytan av vörten.
Det blev en jäsning som tydligt försigick i olika steg. Märkligt nog blev
det ingen syrlig produkt, vilket jag förväntat mig (surdeg) utan
jästsvamparna tog tydligen makten med hjälp av sitt biologiskt-kemiska
stridsmedel.

Vi bryggare brukar ju vilja ju ha kontroll över processerna men att få
kontroll över den heterogena lambic-gerillan verkar vara en utmaning.

Det fanns dock en mycket lyckad gueze på SM. Det var väl en Jakob Carlström,
tror jag, som bryggt den.

Björn Petersson

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 6 maj 2003 05:54
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Ekspån


*** Brev nr. 7906 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***

[bosse.bergenstaahl]

Den 03-05-07 20.53, skrev "bryggarenPÅmollehemPUNKTse" <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>:

*** Brev nr. 7925 till Bryggaren skickat av Björn Petersson
<assistredoPÅswipnetPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Det är nog rätt både när det gäller rums- och tidsaspekten för de olika
kusarnas verksamhet (det gäller tydligen också i vilket land och vilken ort
det pågår). Frågan är hur man ska få till en lagom balanserad syretillförsel
när man inte har ett träfat.

Ättikan bildas ju främst som nedbrytning av alkohol vid tillgång av syre
medan mjölksyrejäsningen främst är en anaerob process d.v.s. utan syre. När
jag jäser surkål blir det först en mera livlig jäsning där det bl.a. bildas
"toppjäst" på ytan av jästsvampar men när syret tar slut, vilket sker rätt
snabbt, tar mjölksyrebakterierna över. Här vill man hålla syret borta så
mycket som möjligt. Jag har särskilda stengodskrukor där locket vilar i en
ränna med vatten som fungerar som ett vattenlås.

Har du något bra recept på surkål? Denna fantastiska delikatess!

Jag exprimenterade en gång med att endast strö rågmjöl på ytan av vörten.
Det blev en jäsning som tydligt försigick i olika steg. Märkligt nog blev
det ingen syrlig produkt, vilket jag förväntat mig (surdeg) utan
jästsvamparna tog tydligen makten med hjälp av sitt biologiskt-kemiska
stridsmedel.

Hade du tillsatt jäst då? När jag gör surdeg till surdegsbröd brukar även de
initiala surdegsförkulturerna jäsa p g a vildjästen i mjölet. Om jag
förstått saken rätt med mjölksyrabakterier finns de i tusentals olika
varianter. Just de varianter som gör lambic sur måste ju inte vara de som
gör surdeg sur. Definitivt inte de som gör mjölk till fil eller youghurt.
Vad lever de där kusarna på? Är det dextriner eller proteiner de förmår
bryta ned? Mjölksyrabakterier finns ju även i kött, det är de som gör
biffarna möra och de kära isterbanden så härligt syrliga.

Vi bryggare brukar ju vilja ju ha kontroll över processerna men att få
kontroll över den heterogena lambic-gerillan verkar vara en utmaning.

Det fanns dock en mycket lyckad gueze på SM. Det var väl en Jakob Carlström,
tror jag, som bryggt den.

Björn Petersson

Har själv ett par fat med ett intressant försök till Strong Ale som av allt
att döma är infekterat med mjölksyrabakterier. De har stått ett bra tag nu
sedan jag smakade av dem senast. Frågan är hur länge man ska ha tålamod.
Faten börjar behövas till annat.

[jakob]

Jag har använt ekspån när jag har bryggt lambic. Då kokade jag dem flera
gånger i rikligt med vatten före tillsats. I början blir kokvattnet
mörkbrunt och fullt av garvsyra. Sedan minskar mängden avgivna ämnen.

Syftet med ekspånen var att kunna lyfta över dem till nästa batch
lambic, för att se om de mikrober som flyttat in i eken kan ge en bra
jäsning med de tre huvudkomponenterna saccharomyces cerevisiae,
brettanomyces och pediococcus. Av olika skäl blev detta experiment inte
genomfört. Jag noterade ingen ekkaraktär i lambiken som som jäste med
spån.

Jakob Carlström

-----Original Message-----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Sent: den 7 maj 2003 20:54
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: SV: Ekspån

*** Brev nr. 7925 till Bryggaren skickat av Björn Petersson
<assistredoPÅswipnetPUNKTse> ***

Det är nog rätt både när det gäller rums- och tidsaspekten för de olika
kusarnas verksamhet (det gäller tydligen också i vilket land och vilken
ort
det pågår). Frågan är hur man ska få till en lagom balanserad
syretillförsel
när man inte har ett träfat.

Ättikan bildas ju främst som nedbrytning av alkohol vid tillgång av syre
medan mjölksyrejäsningen främst är en anaerob process d.v.s. utan syre.
När
jag jäser surkål blir det först en mera livlig jäsning där det bl.a.
bildas
"toppjäst" på ytan av jästsvampar men när syret tar slut, vilket sker
rätt
snabbt, tar mjölksyrebakterierna över. Här vill man hålla syret borta så
mycket som möjligt. Jag har särskilda stengodskrukor där locket vilar i
en
ränna med vatten som fungerar som ett vattenlås.

Jag exprimenterade en gång med att endast strö rågmjöl på ytan av
vörten.
Det blev en jäsning som tydligt försigick i olika steg. Märkligt nog
blev
det ingen syrlig produkt, vilket jag förväntat mig (surdeg) utan
jästsvamparna tog tydligen makten med hjälp av sitt biologiskt-kemiska
stridsmedel.

Vi bryggare brukar ju vilja ju ha kontroll över processerna men att få
kontroll över den heterogena lambic-gerillan verkar vara en utmaning.

Det fanns dock en mycket lyckad gueze på SM. Det var väl en Jakob
Carlström,
tror jag, som bryggt den.

Björn Petersson

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 6 maj 2003 05:54
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Ekspån


*** Brev nr. 7906 till Bryggaren skickat av Peter Högström
<peterPUNKThogstromPÅhomePUNKTse> ***