att tillsätta nytt socker kommer jäsningen igång igen. Då behöver ölet lagras ytterligare när det väl nått god kolsyrenivå, gärna svalt. Ju starkare desto längre. De lager jag bryggt har vunnit väldigt mycket om de funnits kvar så länge som två månader efter tappning. Just dålig doft har ofta försvunnit ganska snabbt.
En annan risk, som jag tidigare haft bekymmer med, men som mest rör maltbryggare, är att om man kokar vörten för dåligt får man otäcka bismaker från maltråvaran. En av poängerna med kokningen av vörten är just som Kenneth beskriver att man fäller ut proteiner. Dessa smakar väldigt illa om de finns kvar i vörten. Och när de väl inte smakas i vörten känner man dem i doften. Men eftersom du och dina kompisar bryggt med sats är detta ytters
osannolik, en ölsats består ju (förhoppningsvis) till största delen av reducerad vört, alltså vört som kokats samman så mycket att 20 liter får plats i en femlitersburk.
En annan reflektion: de proteinfällningar som bottensatsen bland annat kan bestå av fungerar delvis som jästnäring. Man ska alltså inte frukta bottensatsen allt för ´mycket. Synnerligen intensiva diskussioner har försigått här på bryggaren om vad man ska ha med av förkulturerna. Det enda som gett mig något är poängen av att driva fram stora jästgivor. Gör så här: börja med att odla upp jästen i kanske 5 dl rätt svag vört, ca 1040 og. När den jäser
som bäst, tillsätt nykokt avsvalnad vört, kanske ett par dl. En från början kanske rätt mesig jäst visar nu sitt rätta ansikte! Jäsandet brakar igång med en jäkla fart. Matar man på på detta vis några omgångar har man ganska snabbt drivit fram en rejäl förkultur, en bottensats om kanske 500 ml på 2 liter lösning har i alla fall jag fått fram. Då räcker det lätt till att snabbt få igång 50 liter vört som smakar rent! Dessutom har denna metod den
stora fördelen att man lättare kan styra in jästen till den dag man verkligen vill brygga - kör man med helmalt är detta ju ett rätt omfattande projekt.
40 minuters kylning på 20 liter tycker jag verkar rätt snabbt.
Kul att första ölen smakar gott. Låt den mogna ett tag på flaska. Det är inte säkert, men ganska sannolikt att den otäcka doften försvinner. Nyjäst jäst producerar många illaluktande svavelföreningar som ganska snabbt bryts ned i ölet.
I alla händelser - kul med fler entusiastiska och engagerade nybörjare...
Bosse Bergenståhl
*** Brev nr. 6971 till Bryggaren skickat av Jonas Söderholm <jonasPÅrockonPUNKTnu> ***
Angående lukten så är det märkliga(?) att det inte luktade illa innan vi
tappade ölet på flaskor.
Lukten påminner mycket om när man öppnar påsen med humlekottar, lite
unket alltså.
Kanske gör det lite lättare att identifiera vad som kan vara fel.
En annan fundering är bätträffande jäsningen av förkulturen.
Vi gör denna i en tvåliters e-kolv. På hemsidan står det att man ska
täppa igen öppningen med bomull. Förutom att det blir mycket bomull så
blir det lätt så att den löses upp, och med lite otur kan den ramla ner
i vörten. Borde finnas ett bättre (säkrare) sätt, eller?
Hejsan hembryggare!
Har precis blivit klar med min första hembrygd. Jag försökte följa
"satsbrygningsreceptet" från www.shbf.se.
Har dock några frågor:
1. I förkulturen fick vi ganska mycket bottensats (torkat maltextrakt).
Innebär det att vi kokade vörten för kort tid eller ska det vara
bottensats. Ska den i så fall med när man tillsätter förkulturen till ölet.
Svar: Bottensatsen från förkulturen är bara lite koagulerade proteiner och jäst. Jag har alltid skickat med det utan att det påverkat ölet (tror jag).
2. Vi hade en 20 liters kastrull till vörtkokningen. Det tog därför lång
tid att kyla ner den, ca 40 min. Är det ovanligt lång tid? Ska man koka
lite mindre vört för att kunna kyla ner snabbare?
Svar: 40 minuter är tillräckligt snabbt. Inga problem
3. Varför måste man kyla ned vörten till 25 grader när man ändå
tillsätter kallt vatten direkt efteråt?
Svar: Jag rekommenderar inte att tillsätta kallt kranvatten till varm vört. Jag har gjort det några gånger och tycker att jag alltid fått otrevliga medicinala bismaker. Jag misstänker att det bildas mystiska klorföreningar. Destillerat/avjoniserat vatten eller vatten utan klor skulle kanske fungera. Jag kokar alltid upp vattnet jag ska späda med (och kyler det innan jag späder ut vörten). Omständigt tykcer en del, jag tycker jag får bättre öl.
4. Vid tappning på flaskor använde vi en hävert. För att få upp nått öl
så sög vi upp det första med munnen. Verkar ju inte särskilt
bakteriefritt, minst sagt. Är det någon som har något bra tips hur man
gör iställer för den orala vägen?
Svar: Jag fyller häverten med vatten, stänger igen den, sätter ner den snabbt i jäshinken, öppnar häverten och det börjar rinna av sig själv. De första 1-2 decilitrarna hälls bort. Efter att jag börjat med denna procedur har jag inte haft en feljäsning. Innan dess hände det då och då vilket jag misstänker kan ha med sugtekniken att göra.
5. I den lokala hembryggareaffären, som för övrigt är riktigt dålig, har
dom något som heter bryggsocker. Ger detta bättre resultat, har någon
några erfarenheter av detta?
Svar: Bryggsocker kan användas i mindre mängder. För mycket socker ger dock tunna, trista öl. Jag rekommenderar varmt min artikel "Lite socker i botten" i Hembryggaren 3/2001 för hur man kan använda socker i öl. Överhuvudtaget så rekommenderar jag alla nybryggare att läsa mer bra brygglitteratur.
6. Ölen blev till slut riktigt god ändå. Förutom att den luktar unket,
ungefär som när man öppnade påsen med humlekottar. Kan de bero på att vi
hade en för grov sil när vi silade vörten. Blir det bättre med pellets
och en tygsil istället?
Svar: Unken lukt kan bero på ett antal orsaker. Oxidation, jäsbiprodukter, eller bakterieangrepp är några orsaker. Det är svårt att säga exakt vad i ert fall utan att själv lukta på den. Det kan möjligen bero på att några humlekottar legat med under jäsningen, men jag är tveksam.
Ölet (en London Ale III) blev iaf mil bättre än de bedrövliga
ölsatsbrygdena vi gjort innan.
Vore mycket tacksam för svar, så blir det förhoppningsvis ännu bättre
nästa gång!
MVH Jonas