Sanering
Moderatorer: martinb, Staffan Ulfberg, Webbgrupp
Sanering
Tänkte brygga imorgon för andra gången någonsin. Det jag är mest osäker på är saneringsbiten. Tar tacksamt emot alla tips och råd angående sanering av utrustningen. Tänkte använda mig av jododor. Behöver man skölja utrustningen efter att ha använt jodofor? Hur länge ungefär håller sig utrustningen ren efter att man sanerat den?
Kan man skölja direkt med vatten från kranen eller bör man koka vattnet först?Jonas skrev:Använder man jodofor behöver man egentligen inte skölja med vatten, men det gör jag i alla fall..... Diska ur jäshinken med maskindiskmedel direkt när du har jäst färdigt och "sanera" den sen under nästa bryggning.
-
peter.lithner
- Helmaltsbryggare
- Inlägg: 40
- Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:51
Sanering
Hej Jonte
Det du skall brygga (mäska, koka, laka) i behöver "bara" diskas. Se till att inga diskmedelsrester finns kvar genom att skölja ordentligt.
Det du skall jäsa i måste du vara lite mer noggran med. Diska först noga, och skölj. Sedan kan du eventuellt sanera med t.ex en jodoforlösning. Andra använder klorin, och vissa använder kokande vatten. Det senare funkar kanske inte så bra i alla plastmaterial. Vissa nöjer sig med bara diskningen, och klarar sig bra. Jag har själv hoppat över desinficeringen ett antal gånger utan att kunna märka några problem. Ett bra tips kan nog vara att börja på ett hög nivå, och prova sig fram för att se om man kan klara sig med enklare metoder.
Enligt jodofors tillverkare skall man inte behöva skölja av jodofor-lösningen efter användning, förutsatt att man doserat enligt deras anvisningar. Personligen skulle jag ändå skölja eftersom det mesta vatten som finns i svenska kranar är så rent (fritt från bakterier och annat som skulle kunna kontaminera vörten) och för att jodofor luktar så mycket att jag skulle oroa mi gmer för att få det i ölet. Dessutom är ju jod väldigt giftigt i högre koncentrationer.
Lycka till,
/peter, lerum
Det du skall brygga (mäska, koka, laka) i behöver "bara" diskas. Se till att inga diskmedelsrester finns kvar genom att skölja ordentligt.
Det du skall jäsa i måste du vara lite mer noggran med. Diska först noga, och skölj. Sedan kan du eventuellt sanera med t.ex en jodoforlösning. Andra använder klorin, och vissa använder kokande vatten. Det senare funkar kanske inte så bra i alla plastmaterial. Vissa nöjer sig med bara diskningen, och klarar sig bra. Jag har själv hoppat över desinficeringen ett antal gånger utan att kunna märka några problem. Ett bra tips kan nog vara att börja på ett hög nivå, och prova sig fram för att se om man kan klara sig med enklare metoder.
Enligt jodofors tillverkare skall man inte behöva skölja av jodofor-lösningen efter användning, förutsatt att man doserat enligt deras anvisningar. Personligen skulle jag ändå skölja eftersom det mesta vatten som finns i svenska kranar är så rent (fritt från bakterier och annat som skulle kunna kontaminera vörten) och för att jodofor luktar så mycket att jag skulle oroa mi gmer för att få det i ölet. Dessutom är ju jod väldigt giftigt i högre koncentrationer.
Lycka till,
/peter, lerum
Hallå, Alkohol är att föredra när du te.x häller upp saker från flaskor, tex förkulturer och dyl., då för att decinficera öppningar, mynningar och sånt från flaskor och påsar m.m.hur skulle det fungera att sanera med sprit? vore inte det det optimala?
Jag brukar tex decinficera mina tappkranar på jäshinkarna eftersom man inte kan hålla sig att tappa ut ett litet smakprov då & då...
Mattias
Hört av Amerikan på ölhak i Sverige - Wow! You celebrate St. Patrick´s day in Europe too!!
bloke skrev:hur skulle det fungera att sanera med sprit? vore inte det det optimala? icke giftigt och gör inget om man inte sköljer bort allt.
nu tänker jag på denaturerad sprit på ca 40% alkohol. Bort sett från
priset skulle det väl vara den optimala saneraren av jäskärl och tillbehör eller hur?
Jag tror absolut inte du skall använda denatureserad sprit. Den ölen skulle jag för allt i värden inte vilja smaka.
Ta lite T-sprit på fingrana och låt det dunsta. Slicka sedan på fingrana och fråga dig om det är så du vill att din öl skall smaka.
Det finns en teori om 3 vågor av infektioner vid bryggning.
När man börjar brygga dom föresta 2 ggr så är allt rent och man får ingen infektion. Man tycker då att sin saneringsmetod är superb.
Efter 4 bryggningar så drabbas man av första vågen av infektion.
Då har organismer börjat bygga upp så dom kan infektera bryggden.
Man börjar då gör mer rent och vara mer nogran.
10-20 bryggningar drabas man av andra vågen.
Brygghuset har då utveklat en husorgananism som har byggt upp och blivit dominerande. Alla drabas av den även dom stora bryggerierna får en husorganism som måste hållas i chak.
Då börjar bryggaren ta reda på lite mer om sterialisering och använda bäter metoder och preparat.
Denna Infektion är lite lurig för den bygger upp sakta och bryggaren märker det ofta inte själv för han vänjer sig vid den smaken. Ofta en utomstående som får påpeka att det smaakar inte riktigt rätt.
efter 50 bryggningar kommer 3:e vågen av infekytion. Då har bryggaren börjat exprementera och använder nya saker och bryggmetoder som bygger upp nya organismstammar.
En metod att ha lite kontroll på det är att göra olika saker på olika ställen.
Förvara malten på ett ställe. Krossa på ett ställe. brygg på ett ställe. Jäs på ett ställe. lagra ölen på ett ställe. arbeta med jästen på ett ställe osv.
Nu kanske man inte har tillräkligt med rum för allt. Men håll i alla fall maltförvaringe och krossnigen borta från det andra arbetsställena.
Jag bor i lägenhet så det är inte hur mycket plats som hälst fast det är inte en av dom minsta lägenheterna.
Malten förvarar jag i en garderob. krossar gör jag i rummet utanför.
Brygger gör jag på köksbalkongen. Jästarbetet har jag i köket innanför.
Jäser och förvarar ölen gör jag i en frusbox på den övre balkongen.
Inte idealet men källarförådet är heklt fullt. Kanske skulle jag krossa igentligen i ett kälarutrymme som använs för lite lättare snikerier i källaren. Jäsningen av ale har jag ibland i en gästtoalett. Man får göra det besta av tillgängliga utrymmen helt enkelt.
Steialiserar brukar jag göra genom att slå i en skvätt jodofor sedan slå på kokande vatten från en vattenvärmare. Skaka runt och vänta lite sedan skaka igen 2 ggr till. sedan slår jag av det och sköljer med kokande vatten från vattenvärmaren igen. Ofta blir det tappa av och en ny liter kokande vatten och skaka runt. Man kan använda 1 tesked kalsticsoda i stället. Dom organismerna som överlever kalsticsodans ph kan inte leva i ölens ph. Men tänk på att Kalsticsoda är faligare än kraftiga syror så ta det försiktigt så det inte blir det minsta stänk. Det är lätt att t ex bli blind av calstic.
Hur länge en sterialisering är steril? i 100 år om det inte kontaniminiseras och då är det med en gång inte sterilt efter en kontenamination. Det effektivaste och enklaste sättet är att ha en rönken hemma då kan man få helt sterilt. Nu är det få som har det. Men det finns allt möjligt i luften hela tiden så fort man öppnar ett sterilt kärl så börjar kontanemitionen. Så gör en sterilisering aldeles före du skall använda det. Nu gör man sällan en sterilisering utan det är mest en sanering av oönskade saker man gör. Så jästen har lite övertag när den sätter i gång.
Steriliaserin använder manbara vid låntidsförvaring av jäst, om ens då, annat än en liten halvhjärtad sterialisering.
Dom 2 vanligaste sätten att sterilisera är
1) Tryckkokare 120 grader släpp ut lite ångan så hela kokaren blir full med ånga. låt stå så i 20 min vid 120 grader.
2) Eller Koka upp och låt svalna i 24 timmar
Koka upp igen och låt svalna i 24 timmar
Koka upp en 3:e gång och låt svalna i 24 timmar.
Efter den sk. 3 kok metoden skall det också var helt sterilt.
När man börjar brygga dom föresta 2 ggr så är allt rent och man får ingen infektion. Man tycker då att sin saneringsmetod är superb.
Efter 4 bryggningar så drabbas man av första vågen av infektion.
Då har organismer börjat bygga upp så dom kan infektera bryggden.
Man börjar då gör mer rent och vara mer nogran.
10-20 bryggningar drabas man av andra vågen.
Brygghuset har då utveklat en husorgananism som har byggt upp och blivit dominerande. Alla drabas av den även dom stora bryggerierna får en husorganism som måste hållas i chak.
Då börjar bryggaren ta reda på lite mer om sterialisering och använda bäter metoder och preparat.
Denna Infektion är lite lurig för den bygger upp sakta och bryggaren märker det ofta inte själv för han vänjer sig vid den smaken. Ofta en utomstående som får påpeka att det smaakar inte riktigt rätt.
efter 50 bryggningar kommer 3:e vågen av infekytion. Då har bryggaren börjat exprementera och använder nya saker och bryggmetoder som bygger upp nya organismstammar.
En metod att ha lite kontroll på det är att göra olika saker på olika ställen.
Förvara malten på ett ställe. Krossa på ett ställe. brygg på ett ställe. Jäs på ett ställe. lagra ölen på ett ställe. arbeta med jästen på ett ställe osv.
Nu kanske man inte har tillräkligt med rum för allt. Men håll i alla fall maltförvaringe och krossnigen borta från det andra arbetsställena.
Jag bor i lägenhet så det är inte hur mycket plats som hälst fast det är inte en av dom minsta lägenheterna.
Malten förvarar jag i en garderob. krossar gör jag i rummet utanför.
Brygger gör jag på köksbalkongen. Jästarbetet har jag i köket innanför.
Jäser och förvarar ölen gör jag i en frusbox på den övre balkongen.
Inte idealet men källarförådet är heklt fullt. Kanske skulle jag krossa igentligen i ett kälarutrymme som använs för lite lättare snikerier i källaren. Jäsningen av ale har jag ibland i en gästtoalett. Man får göra det besta av tillgängliga utrymmen helt enkelt.
Steialiserar brukar jag göra genom att slå i en skvätt jodofor sedan slå på kokande vatten från en vattenvärmare. Skaka runt och vänta lite sedan skaka igen 2 ggr till. sedan slår jag av det och sköljer med kokande vatten från vattenvärmaren igen. Ofta blir det tappa av och en ny liter kokande vatten och skaka runt. Man kan använda 1 tesked kalsticsoda i stället. Dom organismerna som överlever kalsticsodans ph kan inte leva i ölens ph. Men tänk på att Kalsticsoda är faligare än kraftiga syror så ta det försiktigt så det inte blir det minsta stänk. Det är lätt att t ex bli blind av calstic.
Hur länge en sterialisering är steril? i 100 år om det inte kontaniminiseras och då är det med en gång inte sterilt efter en kontenamination. Det effektivaste och enklaste sättet är att ha en rönken hemma då kan man få helt sterilt. Nu är det få som har det. Men det finns allt möjligt i luften hela tiden så fort man öppnar ett sterilt kärl så börjar kontanemitionen. Så gör en sterilisering aldeles före du skall använda det. Nu gör man sällan en sterilisering utan det är mest en sanering av oönskade saker man gör. Så jästen har lite övertag när den sätter i gång.
Steriliaserin använder manbara vid låntidsförvaring av jäst, om ens då, annat än en liten halvhjärtad sterialisering.
Dom 2 vanligaste sätten att sterilisera är
1) Tryckkokare 120 grader släpp ut lite ångan så hela kokaren blir full med ånga. låt stå så i 20 min vid 120 grader.
2) Eller Koka upp och låt svalna i 24 timmar
Koka upp igen och låt svalna i 24 timmar
Koka upp en 3:e gång och låt svalna i 24 timmar.
Efter den sk. 3 kok metoden skall det också var helt sterilt.