Rims bryggverk
Moderatorer: martinb, Staffan Ulfberg, Webbgrupp
-
AndersBergman
- Delmäskare

- Inlägg: 14
- Blev medlem: söndag 2007-05-20 21:27
- Ort: Hässelby
Hej.
Roligt att det blev en lång och givande tråd om rimsbryggverk. Nu har jag kommit en bit på väg med mitt bryggverk. Tanken är att det ska bli snarlikt Braumeistern med skillnaden att jag använder utanpåliggande sköldar istället, det borde bli lättare att rengöra då. Vad jag har gjort är att jag tog en 270 liters rostfri varmvatten beredare och delade på mitten. Total volym i kärlet är alltså 135 liter. Utanpå sköldarna ska jag isolera med stenull och utanpå det ska det rostfria svepet sitta. Nu är frågan hur jag ska pumpa runt vörten. Braumeister pumpar ju runt vörten underifrån, men blir vörten lika blank då? eller är det en fördel att pumpa upp till toppen för att malten ska fungera som en filterbädd? Om man jämför med ett filter för vattenbehandling, så backspolar man det för att rengöra filterbädden. Det borde bli samma effekt om man pumpar vörten underifrån och att man får en grumligare vört.Och hur stor påverkan på ölen har det att få vörten blank eller inte? Smak och utseende mässigt. Jag bifogar lite bilder så att ni ser hur jag har tänkt mig.
Anders
Roligt att det blev en lång och givande tråd om rimsbryggverk. Nu har jag kommit en bit på väg med mitt bryggverk. Tanken är att det ska bli snarlikt Braumeistern med skillnaden att jag använder utanpåliggande sköldar istället, det borde bli lättare att rengöra då. Vad jag har gjort är att jag tog en 270 liters rostfri varmvatten beredare och delade på mitten. Total volym i kärlet är alltså 135 liter. Utanpå sköldarna ska jag isolera med stenull och utanpå det ska det rostfria svepet sitta. Nu är frågan hur jag ska pumpa runt vörten. Braumeister pumpar ju runt vörten underifrån, men blir vörten lika blank då? eller är det en fördel att pumpa upp till toppen för att malten ska fungera som en filterbädd? Om man jämför med ett filter för vattenbehandling, så backspolar man det för att rengöra filterbädden. Det borde bli samma effekt om man pumpar vörten underifrån och att man får en grumligare vört.Och hur stor påverkan på ölen har det att få vörten blank eller inte? Smak och utseende mässigt. Jag bifogar lite bilder så att ni ser hur jag har tänkt mig.
Anders
- Bilagor
-
- Rims
- Rims1.jpg (197.11 KiB) Visad 9407 gånger
-
- Rims4.jpg (136.41 KiB) Visad 9407 gånger
-
- Rims5.jpg (182.21 KiB) Visad 9409 gånger
-
matsochmaria
- Helmaltsbryggare

- Inlägg: 48
- Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50
- Ort: Uppsala
På någon amerikansk hembryggarsida såg jag för ett tag sen lösning som inte packade filterbäden.
Den vört som skulle värmas och recirkuleras fick självrinna till ett externt kärl med värmepatron. I "värmekärlet" satt två nivågivare. När vätskenivån nådde den övre givaren pumpades vörten tillbaka till mäskkärlet tills dess vätskenivån nådde den undre givaren.
Vad jag kan minnas hade den som konstruerade detta bryggverk haft problem med att just filterbädden packades för hårt när han pumpade ut vört direkt från mäskkärlet.
Att pumpa in vätskan underifrån borde väl inte vara något större problem.
Från var skall du pumpa ut vörten?
De stora bryggerierna har ju mäsken under omrörning under stora delar av mäskningen. Desutom pumpar man ju över allt till speciella lakkärl när mäskningen är klar. Det är först då man låter bädden sätta sig och bilda ett "filter"
/Mats
Den vört som skulle värmas och recirkuleras fick självrinna till ett externt kärl med värmepatron. I "värmekärlet" satt två nivågivare. När vätskenivån nådde den övre givaren pumpades vörten tillbaka till mäskkärlet tills dess vätskenivån nådde den undre givaren.
Vad jag kan minnas hade den som konstruerade detta bryggverk haft problem med att just filterbädden packades för hårt när han pumpade ut vört direkt från mäskkärlet.
Att pumpa in vätskan underifrån borde väl inte vara något större problem.
Från var skall du pumpa ut vörten?
De stora bryggerierna har ju mäsken under omrörning under stora delar av mäskningen. Desutom pumpar man ju över allt till speciella lakkärl när mäskningen är klar. Det är först då man låter bädden sätta sig och bilda ett "filter"
/Mats
Man pumpar ut vörten från toppen av mäsk/lakkärlet eller som i Braumeisterfallet från det yttre kärlet som vörten rinner ner till.matsochmaria skrev:Att pumpa in vätskan underifrån borde väl inte vara något större problem.
Från var skall du pumpa ut vörten?
De stora bryggerierna har ju mäsken under omrörning under stora delar av mäskningen. Desutom pumpar man ju över allt till speciella lakkärl när mäskningen är klar. Det är först då man låter bädden sätta sig och bilda ett "filter"
/Mats
Nej att pumpa in underifrån är ju inte problemet. Probelemet ligger mer i att när man börjar pumpa runt vörten så får man ju inte direkt en klar vört utan detta rinner då ner i yttre kärlet innan filterbädden blivit klar. Det är detta som jag ser som ett problem. Nästa problem ligger i att när man avslutar sin mäskning och då lakar ur (fortfarande Braumesiter fallet) det sista så höjer de upp mäsk/lakkärlet och det rinner då baklänges (som en normal lakning), då får man ju med en ny del som inte blivit filtrerad + eventuellt allt som redan pumpats runt baklänges.
Vörten i detta fall blir ju inte helt klar, men man slipper eventuella problem med en filterbädd som satt sig och avluftningen blir inget problem alls.
Alltså:
Fördel Barumesiter: Inga luftfickor; ingen filterbädd som sugs ihop.
Nackdel: Ingen klar vört; kan syresätta vörten då den rinner längs sidan.
Fördel RIMS: Helt klar vört.
Nackdel: Kan få en för hårt packad filterbädd; luft som sugs in i pumpen (kan dock lösas såsom Mats beskriver).
Skall bli kul att se slutresultatet, fler bilder. Beredaren var ju en bra start, men kan man köpa helt tomma beredare? Eller det är genom kontakter som du har. Kragen ovanpå är ju heller inget som gemene man har i sitt garage. Men visst, flott blir det. Lycka till.
// Kim
Snart så är partyt över - äntligen.
Har provat varianten med utanpåliggande värmeslingor som du har tänkt dig. Funkar istort bra men problemet för mig var att det var svårt att få aluminiumplattan som slingan är fäst i att ligga plant mot det rostfria kärlet, det ligger an på vissa punkter och då blir temperaturen så hög där att det gärna vill bränna. Jag gjorde om den så att jag hade fler skruv som tryckte fast den och provade med kopparpasta mellan och då blev det ganska bra men helt bra fick jag den inte. Mitt kärl var av tjockare plåt än ditt så det kommer kanske att fungera bättre för dig.
Snyggt arbete för övrigt.
Snyggt arbete för övrigt.
-
AndersBergman
- Delmäskare

- Inlägg: 14
- Blev medlem: söndag 2007-05-20 21:27
- Ort: Hässelby
Hej.
Varmvattenberedaren har jag fått gratis. Det underlättar att jobba som röris. Det är nämligen så att tillverkaren har problem med att ett rör i plast går sönder inuti beredaren och då är det bara att kasta alltihop. Dom rostfria arbetena har jag fått hjälp med av en kompis som är smed. Som sagt det är inget man fixar till hemma i garaget.
Jag tror att jag ska försöka med att pumpa upp vörten underifrån, så då är frågan. Hur stor skillnad blir det på det färdiga ölet? Jag menar det försvinner väl en del under koket och sen så sedimenterar det bort en hel del under jäsningen. På tal om värmesköldarna som jag har monterat så har jag satt värmeöverförande grafitplattor mellan kärlet och skölden. Enligt leverantören så ska dom ge en bättre värmeöverföring än kopparpasta. När jag monterade sköldarna så passade dom perfekt. Hoppas dom håller vad dom lovar.
Jag skulle behöva hjälp med att fixa till temperaturstyrningen, är det någon som har några bra ideer så är jag tacksam. Jag har tänkt att använda en stor kapsling och sätta in automatsäkringar plus reläer till värmesköldarna. Men jag har problem med att hitta en bra digitaltermostat för att ställa in tempen exakt.
Anders
Varmvattenberedaren har jag fått gratis. Det underlättar att jobba som röris. Det är nämligen så att tillverkaren har problem med att ett rör i plast går sönder inuti beredaren och då är det bara att kasta alltihop. Dom rostfria arbetena har jag fått hjälp med av en kompis som är smed. Som sagt det är inget man fixar till hemma i garaget.
Jag tror att jag ska försöka med att pumpa upp vörten underifrån, så då är frågan. Hur stor skillnad blir det på det färdiga ölet? Jag menar det försvinner väl en del under koket och sen så sedimenterar det bort en hel del under jäsningen. På tal om värmesköldarna som jag har monterat så har jag satt värmeöverförande grafitplattor mellan kärlet och skölden. Enligt leverantören så ska dom ge en bättre värmeöverföring än kopparpasta. När jag monterade sköldarna så passade dom perfekt. Hoppas dom håller vad dom lovar.
Jag skulle behöva hjälp med att fixa till temperaturstyrningen, är det någon som har några bra ideer så är jag tacksam. Jag har tänkt att använda en stor kapsling och sätta in automatsäkringar plus reläer till värmesköldarna. Men jag har problem med att hitta en bra digitaltermostat för att ställa in tempen exakt.
Anders
-
matsochmaria
- Helmaltsbryggare

- Inlägg: 48
- Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50
- Ort: Uppsala
Kolla in
Termostat UT 100, Universal
Artikelnummer 615910
på Conrad.se
Om den håller vad den lovar och du kan kapsla givaren på ett vettigt sätt bör du kunna (åtminstone precis där tempgivaren sitter) hålla temperaturen med 0.1 graders nogrannhet.
Du nämde inte att du skulle inkludera jordfelsbrytare i din installation.
Jag antar att det var för självklart för att nämnas.[/quote]
/Mats
Termostat UT 100, Universal
Artikelnummer 615910
på Conrad.se
Om den håller vad den lovar och du kan kapsla givaren på ett vettigt sätt bör du kunna (åtminstone precis där tempgivaren sitter) hålla temperaturen med 0.1 graders nogrannhet.
Du nämde inte att du skulle inkludera jordfelsbrytare i din installation.
Jag antar att det var för självklart för att nämnas.[/quote]
/Mats
-
AndersBergman
- Delmäskare

- Inlägg: 14
- Blev medlem: söndag 2007-05-20 21:27
- Ort: Hässelby
Hej.
Tack för hjälpen med regleringen. Jag ska gå in och kolla deras hemsida. Om jag inte fattar hur en pid regulator funkar så kanske jag kan få återkomma med lite dumma frågor. Självklart ska jag ha en jordfelsbrytare på bryggeriet. Det är ju kul att överleva första provbryggningen. Grafitplattorna till värmesköldarna finns att köpa på relek.se om du fortfarande har behov av det. Bifogar en bild på locket till bryggeriet, jag har tänkt att sätta på en slang och kanalfläkt på det. Eventuellt sätter jag på en vattenavskiljare för att bli av med vattnet innan det kommer in i fläkten.
Anders
Tack för hjälpen med regleringen. Jag ska gå in och kolla deras hemsida. Om jag inte fattar hur en pid regulator funkar så kanske jag kan få återkomma med lite dumma frågor. Självklart ska jag ha en jordfelsbrytare på bryggeriet. Det är ju kul att överleva första provbryggningen. Grafitplattorna till värmesköldarna finns att köpa på relek.se om du fortfarande har behov av det. Bifogar en bild på locket till bryggeriet, jag har tänkt att sätta på en slang och kanalfläkt på det. Eventuellt sätter jag på en vattenavskiljare för att bli av med vattnet innan det kommer in i fläkten.
Anders
- Bilagor
-
- Rims8.jpg (174.18 KiB) Visad 9328 gånger
Jag är imponerad av metallarbetet, snyggt. Om du ansluter med en större slang än din slanganslutning så kommer kondensvattnet som blir inte att bli något problem, d.vs. så den suger luft på sidan av din anslutning. Det kommer inte att bli så mycket kondens när du får in luft som inte är mättat med vattenånga och det vatten som bildas på slangens insida rinner då ut på lockets översida. Du behöver inte bekymra dig för vatten i fläkten, beroende på vad du tänkt dig för fläkt förstäs (en damsugarmotor kommer inte att överleva
) Kanalfläktar är byggda för att klara mättad luft.
En temostat tittar enbart på temperaturen, när sensorn nått inställt värde bryter den. När temperaturen sjunkit till ett värde så sluter den igen och mellanskillnaden kallas Hysteres. Hysteresen är sällan justerbar på en termostat. Problemet med en termostat är att den tar ingensomhelst hänsyn till trögheten som finns i systemet, när strömmen bryts så dröjer det ett tag innan det märks, temperatyren fortsätter att stiga ett tag till. En PID regulator tar hänsyn till alla kända faktorer som påverkar systemet. Dyrare reulatorer kan lära sig själv genom att man kör några sekvenser i "learning mode". Enklare regulatorer får man programera in dom faktorer man känner till, och det är väl det som är problemet med PID regulatorer, dom kan vara besvärliga att ställa in men när man väl har lyckats med det så håller det din temperatur så exakt det bara går.
En temostat tittar enbart på temperaturen, när sensorn nått inställt värde bryter den. När temperaturen sjunkit till ett värde så sluter den igen och mellanskillnaden kallas Hysteres. Hysteresen är sällan justerbar på en termostat. Problemet med en termostat är att den tar ingensomhelst hänsyn till trögheten som finns i systemet, när strömmen bryts så dröjer det ett tag innan det märks, temperatyren fortsätter att stiga ett tag till. En PID regulator tar hänsyn till alla kända faktorer som påverkar systemet. Dyrare reulatorer kan lära sig själv genom att man kör några sekvenser i "learning mode". Enklare regulatorer får man programera in dom faktorer man känner till, och det är väl det som är problemet med PID regulatorer, dom kan vara besvärliga att ställa in men när man väl har lyckats med det så håller det din temperatur så exakt det bara går.
-
AndersBergman
- Delmäskare

- Inlägg: 14
- Blev medlem: söndag 2007-05-20 21:27
- Ort: Hässelby
Jag har hittat en Pid regulator hos Conrad som har artikelnummer 198733
kan det vara något för mig tror du? Jag har tre reläer som jag har tänkt att styra mina värmesköldar med, alltså två sköldar per relä. Jag vill ha möjligheten att använda 2,4 eller 6 sköldar. Jag tror att det kan vara lättare att stanna vid rätt temp under mäskningen om jag inte krutar på med all effekt på en gång. Sen är det nog bra att kunna kontrollera effekten under koket också.
Jag såg att dom hade många termoelementgivare hos Conrad, några tips om vilken jag borde använda? Är det några problem med att ha för lång kabel till givaren? Jag har tänkt att hänga upp min kapsling på väggen i bra arbetshöjd och för att slippa ifrån slabbet, så det blir nog 2m kabel.
Anders
kan det vara något för mig tror du? Jag har tre reläer som jag har tänkt att styra mina värmesköldar med, alltså två sköldar per relä. Jag vill ha möjligheten att använda 2,4 eller 6 sköldar. Jag tror att det kan vara lättare att stanna vid rätt temp under mäskningen om jag inte krutar på med all effekt på en gång. Sen är det nog bra att kunna kontrollera effekten under koket också.
Jag såg att dom hade många termoelementgivare hos Conrad, några tips om vilken jag borde använda? Är det några problem med att ha för lång kabel till givaren? Jag har tänkt att hänga upp min kapsling på väggen i bra arbetshöjd och för att slippa ifrån slabbet, så det blir nog 2m kabel.
Anders
- Fredrik Nivert
- SHBF - Bryggkursledare
- Inlägg: 346
- Blev medlem: måndag 2006-10-23 16:18
- Ort: Göteborg, ASKIM
Tjusigt bygge!
Vad jag kan se har du 6 st värmesköldar. Vilken effekt är det på dem? Jag misstänker att du inte kommer kunna driva alla mha ett 230V 1-fasuttag. Ett 1-fasuttag säkrat med 10A ger maximalt 2300W. Hur tänker du lösa det i så fall?
Om du skall koppla till 3-fas istället blir styrningen lite mer komplicerad, för den enkla termostaten från Conrad.se funkar inte med trefas.
Vad jag kan se har du 6 st värmesköldar. Vilken effekt är det på dem? Jag misstänker att du inte kommer kunna driva alla mha ett 230V 1-fasuttag. Ett 1-fasuttag säkrat med 10A ger maximalt 2300W. Hur tänker du lösa det i så fall?
Om du skall koppla till 3-fas istället blir styrningen lite mer komplicerad, för den enkla termostaten från Conrad.se funkar inte med trefas.
En sån här anläggning kräver 3 fas och minst 16A säkring, ingen tvekan om det. 6 slingor går att kombinera på en rad olika sätt, 1-6 st inkopplade men man kan även seriekoppla dom två och två och då får man större värmeyta viket är bra. Själva inkopplingen av strömmen på slingorna måste skötas med kontaktorer (lite kraftigare reläer). Du har gott om utrymme under kärlet att gömma kontaktorerna. Var noga med jordningen av alla metalldelarna, skitviktigt, skulle en kabel lossna och stöta mot en metalldel så skall säkringen gå.
Ang regulatorn; Jag har svårt att rekomendera någon regulator, vet inte riktigt hur du tänkt dig konstuktionen och var du tänk sätta givaren i systemet. Givaren bör iallafall vara av typen "K", den funkar bäst för våra temperaturområden. Jag skulle rekommedera dig att vänta med att köpa reglerdonet tills du lärt känna ditt bryggverk. Bygg färdigt som du tänkt dig och provkör med bara vatten. Mät upp vattenmängden jättenoga och provkör varje effektläge separat, mät temperaturhöjningen och tiden, då kan du räkna ut vilken inmatat effekt du har tillgodo för varje effektläge. Mät även upp vilken temperaturojämnhet du har, hur väl hela vattenmängden höjs i temperatur. Vi pratar RIMS här vad jag förstår så flödet är viktigt, gissar att diametern på ditt kärl är runt 45-50 cm och du har tänkt brygga runt 100 liter, då gissar jag att ditt flöde ur maltbädden bör ligga på ca 2,5- 3 liter/min (siffrorna är nästan identiska med mitt byggverk, fast jag kör inte RIMS). Med ett så lågt flöde kan det vara fel att lägga på all effekt, det kan vara lämpligare att ta det lite vackert för att få en jämnare temperatur.
Nästa steg är att offra Malt och provköra i full skala, mäta temperaturen på så många ställen som möjligt och få en kännsla för hur jämnt värmen sprider sig. Nu får du troligen modifiera din konstruktion för att få jämn temperatur. Pumpen är en komponent som du säkert kommer att få exprimentera en del med. Och prova igen.....
Sen är du mogen för att börja fundera på styrdon, nu har du så mycket fakta att du kan maila tillverkaren och be om råd och du vet vart det är lämpligast att sätta givaren.
Gott Nytt HembryggarÅr alla hembryggare
/p
Ang regulatorn; Jag har svårt att rekomendera någon regulator, vet inte riktigt hur du tänkt dig konstuktionen och var du tänk sätta givaren i systemet. Givaren bör iallafall vara av typen "K", den funkar bäst för våra temperaturområden. Jag skulle rekommedera dig att vänta med att köpa reglerdonet tills du lärt känna ditt bryggverk. Bygg färdigt som du tänkt dig och provkör med bara vatten. Mät upp vattenmängden jättenoga och provkör varje effektläge separat, mät temperaturhöjningen och tiden, då kan du räkna ut vilken inmatat effekt du har tillgodo för varje effektläge. Mät även upp vilken temperaturojämnhet du har, hur väl hela vattenmängden höjs i temperatur. Vi pratar RIMS här vad jag förstår så flödet är viktigt, gissar att diametern på ditt kärl är runt 45-50 cm och du har tänkt brygga runt 100 liter, då gissar jag att ditt flöde ur maltbädden bör ligga på ca 2,5- 3 liter/min (siffrorna är nästan identiska med mitt byggverk, fast jag kör inte RIMS). Med ett så lågt flöde kan det vara fel att lägga på all effekt, det kan vara lämpligare att ta det lite vackert för att få en jämnare temperatur.
Nästa steg är att offra Malt och provköra i full skala, mäta temperaturen på så många ställen som möjligt och få en kännsla för hur jämnt värmen sprider sig. Nu får du troligen modifiera din konstruktion för att få jämn temperatur. Pumpen är en komponent som du säkert kommer att få exprimentera en del med. Och prova igen.....
Sen är du mogen för att börja fundera på styrdon, nu har du så mycket fakta att du kan maila tillverkaren och be om råd och du vet vart det är lämpligast att sätta givaren.
Gott Nytt HembryggarÅr alla hembryggare
/p
-
AndersBergman
- Delmäskare

- Inlägg: 14
- Blev medlem: söndag 2007-05-20 21:27
- Ort: Hässelby
Det blir en 3 fas anläggning. Jag kommer att använda 3st reläer för att styra sköldarna med. All elektronik monteras in i en kapsling som kommer att hänga på väggen en bit ifrån kokaren. Givaren har jag tänkt att placera i botten av kärlet. Jag har funderat lite över problemet hur jag ska pumpa runt vörten. Det blir nog så att under mäskningen så pumpar jag runt vörten underifrån. Då borde jag få en jämnare temperatur i hela mäsken, eftersom jag kan ha ett högre flöde än i ett vanligt rims system. Sen när jag har mäskat klart och ska höja tempen för att mäska ut så vänder jag på pumpriktningen för att använda maltbädden som ett filter. Hur lång tid jag behöver pumpa för att få en klar vört återstår att se. Jag kommer att ha två pumpar monterade. Den pumpen som används på slutet kommer även att användas efter vörtkoket för att pumpa vörten genom en plattvärmeväxlare.
Ok, intressant, det är mer att hämta vörten från toppen och pumpa ut den i botten har jag aldrig hört talas om förut, men det kanske fungerar. Jag antar att den pumpas in under silplåten, hur undviker man att få med maltskrot i pumpen? Åker det med Maltskrot från toppen så kommer ju den att fastna under silplåten, eller har jag missförstått konstruktionen?
-
AndersBergman
- Delmäskare

- Inlägg: 14
- Blev medlem: söndag 2007-05-20 21:27
- Ort: Hässelby
Konstruktionen blir densamma som Braumiestern använder, jag kommer att bygga ett innerkärl i rostfritt med ett filter i botten och ett till i ovankant. Sen när jag pumpar runt vörten så kommer vätskan att rinna över kanten på innerkärlet. I botten på bryggverket har jag två stycken muffar i svetsade. På mitten muffen kommer innerbehållaren att sitta fast med någon form av snabbkoppling. Vörten rinner över kanten och pumpas sen ut genom det andra hålet. Om det blir som jag tror så kommer jag att få en väldigt jämn temperatur på mäsken. Jag har varit runt och letat pumpar på nätet, och hittat en firma som heter Sikama som säljer magnetimpeller pumpar som verkar lovande. Deras hemsida är www.sikama.se
Jag har suttit och jämfört pid regulatorer på Conrads hemsida och jag håller på att bli tokig, alla verkar ha samma specar. Vet du vad som skiljer på dom?
Anders
Jag har suttit och jämfört pid regulatorer på Conrads hemsida och jag håller på att bli tokig, alla verkar ha samma specar. Vet du vad som skiljer på dom?
Anders