Rims bryggverk

[AndersBergman]

Jag funderar på att bygga ett nytt bryggverk. Eventuellt ska jag bygga med rims metoden med flera kärl, eller så ska jag försöka bygga något liknande som Braumeister verket som säljs på Humlegården. En fråga som jag har är följande. När man lakar vörten så säger alla att man ska recirkulera de första litrarna för att det ska bli en klar vört. Vad jag förstår så går inte det när man brygger med rims metoden. Kommer det att bli en kvalitets skillnad på ölet pga det? Om det inte blir någon skillnad så känns det som att det blir enklare att brygga, både vad gäller att kontrollera temperaturen vid mäskning och att slippa en massa slabb för övrigt.

Mvh.
Anders

[Kim]

Om jag nu inte fattat RIMS helt fel så cirkulerar man vörten under mäskningen. Detta innebär ju i princip en jättelång recirkuering av vörten då man tar ur vört i botten och återför sedan till toppen precis som en enkel recirkulering man gör inför lakningen.

RIMS i sig själv innebär inte fler kärl utan att man pumpar runt vörten från mäskkärlet in i en tub med en elpatron i (eller annan uppvärmning) och återför den till mäskkärlet. Genom styrning av pump så reglerar man flödet och eventuella temperaturstegringar, oftast använder man sig av styrelektroonik och datorer för att kontrollera detta och mäsktider.

Lycka till med ditt nya bryggverk.

// Kim

[lasseg]

Jo exakt... med RIMS så cirkuleras ju vörten under hela mäskningen och den bädd av korn som bildas i botten av mäskkärlet kommer ju fungera som filter.. precis som när du recirkulerar vid en "vanlig" mäskning. Så nej.. man kommer inte att recirkulera de första literna man lakar om man använder sig av RIMS, däremot kommer grynbädden redan vara packad och fungera som filter för din sötvört.. recirkulationen görs redan i början av mäskningen.

[Bosse Bergenståhl]

Så har inte en del av de beskrivningar jag sett av rimsbryggverk sett ut. De har cirkulerat mäsken med malten för att få rotation på malten och jämn värmespridning. Om man sätter en pump som suger genom lakbädden borde den packas väldigt hårt rätt snabbt. Så brukar i alla fall min lakbädd göra bara man öppnar kranen för mycket. Så ska man cirkulera i rimsen genom lakbädden ska man inte ta i för mycket när det gäller pumpen. Och då lär det ta tid att höja tempen...
Däremot är det viktigt att man inte får in luft i pumpen, då oxideras vörten. Normalt är det rätt liten risk för oxidation, men just när man pumpar eller häller med den varma vörten är risken rätt stor för oxidation. De varianter jag sett där man löst detta på ett trovärdigt sätt har innehållit pumpar med en magnetdriven impeller, då finns ingen axel där lufbubblor kan tränga in.

Tyvärr har jag inte hittat info om misslyckade rimsanläggningar. Men jag har inte sökt så noga, det finns kanske. Någon som vet? I alla händelser innebär en rims ganska stora investeringar. De flesta mäskscheman går utmärkt att klara med infusionsmäskning, så jag har själv slutat fundera på rims. Men berätta gärna hur det går om du slår till.



Bosse Bergenståhl

1 aug 2007 kl. 23.12 skrev lasseg:

Jo exakt... med RIMS så cirkuleras ju vörten under hela mäskningen och den bädd av korn som bildas i botten av mäskkärlet kommer ju fungera som filter.. precis som när du recirkulerar vid en "vanlig" mäskning. Så nej.. man kommer inte att recirkulera de första literna man lakar om man använder sig av RIMS, däremot kommer grynbädden redan vara packad och fungera som filter för din sötvört.. recirkulationen görs redan i början av mäskningen.

[Kim]

Precis som jag skrev: ...om jag inte fattat det fel...!

Så du (Bosse) menar att man pumpar runt hela sörjan (maltskrot och mäsk)? Ja jag måste villigt erkänna att jag bara tittat på det flyktigt så jag vet ej.

Men att en magnetdriven pump skulle innebära mindre syreinsläpp det köper jag nog inte.
Principen för en magnetdriven pump är att man med magnetism driver runt en impeller utan direkt kontakt (man behöver alltså ingen axel). Fördelen är att ingen axeltätning behövs som kan gå sönder och att ingen motor bränns om den fastnar. Nackdelen är att kraften man kan överföra blir mindre.
En tät packning släpper inte igenom syre (då skulle den läcka och snart upptäckas) utan det är att man suger in luft i systemet om tillfälle ges, exempel genom pumhusväggarna eller genom mäskbädden (vilket är lika stor chans med alla former av impellerpumpar oberoende drift).

// Kim

[Bosse Bergenståhl]

Ta det inte så att jag menar att en magnetimpeller skulle vara en nödvändighet. Men jag har sett en norsk hemsida med ett rimsverk där konstruktören ansåg att en magnetimpeller var nödvändig. Har också sett liknande amerikanska konstruktioner. Tyvärr har jag inte kvar länkarna. Den norska sajten är nog nedlagd eller flyttad, för min länk dit funkar inte längre. Mannen bakom den sajten menade i alla fall att han fick en härlig maltkaraktär på sina lageröl. Och det är just när man vill nå sådana resultat som det är någon vits med rims.
I alla de konstruktioner har man pumpat runt hela mäsken inklusive skrot och korn... Men inte vore det väl en stor vinst att slippa recirkulera...
Jag stannar mitt resonerande i alla händelser därvid att ett rimsverk verkar kunna bli en rätt dyr historia. Men samtidigt inser jag poängen. Det är en mycket bra idé bakom konstruktionen. Man eliminerar risken för fastbränning av mäsk på värmeelementen samtidigt som man snabbt kan tillföra värme till hela mäsken. Har man tillräckligt bra värme i värmeröret blir det ju som en dekoktionsmäskning. Själv har jag en större kugghjulspump. Den borde utan vidare klara att pumpa runt en lite lösare mäsk. Samtidigt lär man nog få ett rasande bra utbyte när man hela tiden geggar runt med mäsken. Å andra sidan borde risken för att allt för mycket löst stoff virvlat runt så lakbädden sätter sej extra lätt.



Bosse Bergenståhl

3 aug 2007 kl. 19.44 skrev Kim:

Precis som jag skrev: ...om jag inte fattat det fel...!


Så du (Bosse) menar att man pumpar runt hela sörjan (maltskrot och mäsk)? Ja jag måste villigt erkänna att jag bara tittat på det flyktigt så jag vet ej.


Men att en magnetdriven pump skulle innebära mindre syreinsläpp det köper jag nog inte.
Principen för en magnetdriven pump är att man med magnetism driver runt en impeller utan direkt kontakt (man behöver alltså ingen axel). Fördelen är att ingen axeltätning behövs som kan gå sönder och att ingen motor bränns om den fastnar. Nackdelen är att kraften man kan överföra blir mindre. 
En tät packning släpper inte igenom syre (då skulle den läcka och snart upptäckas) utan det är att man suger in luft i systemet om tillfälle ges, exempel genom pumhusväggarna eller genom mäskbädden (vilket är lika stor chans med alla former av impellerpumpar oberoende drift).


// Kim


------------------------
Om du läser detta en gång till har du läst det minst två gånger.

[Kim]

Ta det inte så att jag menar att en magnetimpeller skulle vara en nödvändighet. Men jag har sett en norsk hemsida med ett rimsverk där konstruktören ansåg att en magnetimpeller var nödvändig. Har också sett liknande amerikanska konstruktioner. Tyvärr har jag inte kvar länkarna. Den norska sajten är nog nedlagd eller flyttad, för min länk dit funkar inte längre. Mannen bakom den sajten menade i alla fall att han fick en härlig maltkaraktär på sina lageröl. Och det är just när man vill nå sådana resultat som det är någon vits med rims.
I alla de konstruktioner har man pumpat runt hela mäsken inklusive skrot och korn... Men inte vore det väl en stor vinst att slippa recirkulera...
Jag stannar mitt resonerande i alla händelser därvid att ett rimsverk verkar kunna bli en rätt dyr historia. Men samtidigt inser jag poängen. Det är en mycket bra idé bakom konstruktionen. Man eliminerar risken för fastbränning av mäsk på värmeelementen samtidigt som man snabbt kan tillföra värme till hela mäsken. Har man tillräckligt bra värme i värmeröret blir det ju som en dekoktionsmäskning. Själv har jag en större kugghjulspump. Den borde utan vidare klara att pumpa runt en lite lösare mäsk. Samtidigt lär man nog få ett rasande bra utbyte när man hela tiden geggar runt med mäsken. Å andra sidan borde risken för att allt för mycket löst stoff virvlat runt så lakbädden sätter sej extra lätt.



Bosse Bergenståhl

Tja inte trodde jag man pumpade runt hela sörjan, men frågan är hur man får tag i bottendelen av mäsken om man inte pumpar runt från botten tipp toppen? En alltför blaskig mäsk är ju eller inte bra. Om man bara pumpade från (låt oss säga halva mäskkärlet) så skulle ju bara halva mäsken få rätt temperatur.
Men jag håller med om att man säkert faktiskt kan få till en bra liknande dekoktionsmäskning (fast jag vidhåller min teori bakom en fejkdekokttion som jag spånat med Bosse om på veägen hem från sista SM).
RIMS känns dock mycket som en amerikansk noja där man är livrädd för elpatron jämfört med gasol (vilken är betydligt billgare där än här).

// Kim

PS! Vi tänkte dra upp till Kolmården och till STHLM nästa vecka så har ni något tips på bra/billigt/enkelt boende på dessa platser (2 + 2 barn) så är det tacksamt mottaget. D.S.

[Lindgren]

Kolmården? snubblade precis över denna.
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?a ... oplay=true

[a.holmstedt]

Kolmården och STHLM? Du glömde skriva Lövstabruk. För du kommer väl på sommarträffen i Lövstabruk den 11/8? Det finns ett barnens bruk där också så barnen kan roa sig. http://www.bokauppland.se/visa_info_gru ... lla&Sprak=
Mvh
Anders Holmstedt

PS! Vi tänkte dra upp till Kolmården och till STHLM nästa vecka så har ni något tips på bra/billigt/enkelt boende på dessa platser (2 + 2 barn) så är det tacksamt mottaget. D.S.[/quote]

[Salle]

Jag har tolkat det på dom RIMS:ar jag sett att man bara pumpar klarvätska dvs ingen malt ska med runt, då har man elpatronen i vörten så att man inte kan bränna malten.
Att man ska ha en pump med magnetdrivning är väl för att inte få med ev axelsmörjning i ölen.

Tillagt: Om man tittar på dom amerikanska Rimsarna så har dom ofta ett kopparrör som är böjt till en cirkel, det ligger horisontellt med lakbädden,det är även borrat en massa hål i på undersidan, för att få ut vörten över hela maltbädden, det är till detta kopparrör som dom pumpar vörten. (vet inte om det kallas vört i detta läge men jag orkar inte fundera mer på det nu)
Borttaget: skrivit tolkning 2 ggr, räcker med en.

Salle i Växjö

[Fredrik Nivert]

Jag har kikat på ganska många olika RIMS-system på nätet genom åren, och alla dessa bygger på att man cirkulerar klar vätska, för att undvika, precis som Salle skrev, att malten bränns i kammaren med elpatronen. Ytterligare en fördel är precis det att när mäskningen är klar har man redan en kristallklar vört, eftersom cirkulationen pågått under lång tid.

En variant för att slippa problemet med bränd vört vid elpatronen är att cirkulera vätskan som skall värmas genom en kopparspiral som är placerad i varmvattentanken för lakvattnet. Då finns ingen risk för bränning. Dessa system kallas HERMS "Heat Exchanged Recirculating Mash System"

En stegning av temperaturen i ett RIMS system tar sin tid som jag förstått det. Om mäsken innehåller säg 15 liter vätska, och man tar ut vätskan i botten med 0,5L/min tar det minst 30 minuter att nå den nya temperaturen. Jag vet inte riktigt vilken cirkulationshastighet de brukar köra med, men kör man för snabbt sätter sig mäsken och det blir stopp, och det är då man lätt bränner vörten om det passerar en elpatron.

[Dan Åkerlund]

Hej!

Som flera av er vet så är jag en tvättmaskinsbryggare! Fram till i juni så bryggde jag enligt RIMS-metoden, vilket i korthet, i mitt fall, gick ut på att jag i botten av lak-kärlet (som är en gammal tvättmaskin) har en perforerad plåt jag lagt in och under den en 2 kW elpatron och under den ett utlopp till en pump som re-cirkulerar vörten (som kan passera genom den perforerade bottenplåten) upp till ytan på lak-kärlet. Med full effekt tog det ca 30 - 40 minuter att höja temperaturen (50 titer vätska + 17 kg malt) från 62 till 69 grader - acceptabelt men inte mer. Det här har fungerat utmärkt i ca 50 (av 55) bryggningar.

Men vid ett par tillfällen så kom det in för mycket luft under den perforerade plåten och då blir elpatronen för varm… Det finns nya på återvinningen… Men man tröttnar till slut…

Det finns självklart massor (litervis om man kör 15 – 18 kg malt som jag brukar göra) av luft i lakbädden efter inmäskning, och det tar lång tid att få ut den, en till två timmar enligt min erfarenhet… Varje korn av malt innehåller en del luft och när man får ett undertryck under lakbädden drar man ner denna luft under den perforerade plåten (eller vad man nu har för lakfilter). Därför måste man ha en avluftningskran som evakuerar luften (när pumpen inte är påslagen). Om man glömmer detta så brinner elpatronen upp! Och jag har glömt det vid några tillfällen!

Efter försommarens bryggning, då den femte elpatronen brann upp, så bestämde jag mig för att bygga om mitt bryggverk. Kils bryggeri kör med ånga, mycket praktiskt (jag har själv sett hur fort de får upp temperaturen) och det imponerar, men jag har inte de säkringar som krävs i huset för att ens tänka på den lösningen. Nu har jag bryggt två gånger med min nya konstruktion och det fungerar bättre än tidigare tycker jag. Lösning:

Jag brygger vanligen ca 80 liter öl. I kok-kärlet (som också är en gammal tvättmaskin och rymmer 85 liter) kokar jag upp 70 - 80 liter vatten (för lakning) och i botten på detta kärl har jag en extra avtappning till en extra pump (en evakueringspump från en diskmasin – 90-talsmodellen!) och vattnet härifrån leder jag via en slang till en kopparspiral och sedan tillbaka via en slang till kok-kärlet. Med hjälp av kopparspiralen kan jag höja temperaturen i lakkärlet rätt snabbt, ungefär som med en stor doppvärmare. Kopparspiralen är ca fem meter 12mm kopparrör (i en spiral, ca 25 cm i diameter – sex varv) och det tar ca 10 minuter att höja temperaturen från 62 till 69 grader (om vattnet är kokhett i kokkärlet), och då rör jag om med spiralen i mäsk-kärlet. Biltemas blå slangar (grövsta varianten - innerdiameter ca 13 mm) för tryckluft fungerar bra, men det blir rätt varmt, så en handske är inte helt fel! Temperaturen i kokkärlet sjunker till ca 90 – 95 grader när man använder ”doppvärmaren”!

Hoppas ni förstod. Det blir lite omvänt mot HERMS – men samma fördelar. Tror dessutom att den här omrörningen också gör att jag lättare blir av med en del av den luft jag beskrev inledningsvis. Ingen fastbränning, inget problem med läckande eller fasttäppta pumpar. Bara vanligt vatten!


Ha det så bra!
/Dan Åkerlund i Karlstad

[Bosse Bergenståhl]

Jag har rejält långa kopparrör liggande. Ska testa detta till nästa bryggning. Verkar ju väldans enkelt, kan ju tillochmed funka med självfall...

[AndersBergman]

Hej.
Det var många bra svar angående min fråga om rims bryggverk. Min tanke är nog att försöka pumpa in vörten underifrån. Ungefär som man gör när man ska backspolar ett filter för vattenrening. Tanken är att jag ska få ett lagom tryck på vörten så att malt kornen lyfter, och att samtidigt vörten cirkulerar runt. Fördelen är, det är ingen möjlighet att det sätter igen. En möjlig nackdel borde vara att det inte blir någon filtereffekt i malt bädden. Om det är så, hur mycket påverkar det slutresultatet på ölet om vörten är grumlig? Kommer mycket av grumligheten att kokas bort i vörtkoket?

Hälsn. Anders

[pere]

Jag har länge funderat på att förenkla/förbättra mina mäskningar och har aldrig tidigare hört termen rims men funderat i likande tankar.

Borde det inte gå att få vörten till att självcirkulera genom att värma på vörten i ett rör som går genom hela lakbädden.
Som en perkulatorkaffekokare fungerar.
Då är det ju mindre risk att man drar på för mycket så det blir undertryck i bädden.

Hänger ni med ?
Om ingen tycker jag är helt ute och cyklar så kan man väl slakta en kaffekokare och testa.....