Smak- och aromhumle

Johan Håkansson · Inlägg av **Johan Håkansson** » måndag 2003-11-03 01:00

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok
utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden
smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.
Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så
att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en
aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz
alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur
mycket smak- och
aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att
mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den
kommer ifrån.

/Johan Håkansson

<html xmlns:o="urn:schemas-microsoft-com

office" xmlns:w="urn:schemas-microsoft-com

word" xmlns="http://www.w3.org/TR/REC-html40">

<head>
<META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">

<meta name=ProgId content=Word.Document>
<meta name=Generator content="Microsoft Word 10">
<meta name=Originator content="Microsoft Word 10">
<link rel=File-List href="cid:filelistPUNKTxmlPÅ01C3A230PUNKT8E54FC10">

<style>

</style>

</head>

<body lang=SV link=blue vlink=purple style='tab-interval:65.2pt'>

<div class=Section1>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>När
man beräknar hur mycket <span class=SpellE>beskahumle</span> man ska tillsätta
sitt kok <o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><span
class=GramE><font size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;
font-family:"Courier New"'>utgår</span></font></span><font size=2
face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>
man ju från humlets <span class=SpellE>alfasyra-värde</span>. Men vid beräkning
av mängden <o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>smak-
och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.<o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>Ska
man använda <span class=SpellE>alfasyravärdet</span> även för beräkning av arom
och smak, så <o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>att
man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en <o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><span
class=SpellE><span class=GramE><font size=2 face="Courier New"><span
style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>aromhumlegiva</span></font></span></span><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>
bestående av 75 g <span class=SpellE>Saaz</span> <span class=SpellE>alfasyra</span>
4% med 100 g <span class=SpellE>Saaz</span> <o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><span
class=SpellE><span class=GramE><font size=2 face="Courier New"><span
style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>alfasyra</span></font></span></span><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>
3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur mycket smak- och<o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><span
class=GramE><font size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;
font-family:"Courier New"'>aromämnen</span></font></span><font size=2
face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>
som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att<o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><span
class=GramE><font size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;
font-family:"Courier New"'>mängden</span></font></span><font size=2
face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'>
aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den kommer ifrån.<o:p></o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal style='mso-layout-grid-align:none;text-autospace:none'><font
size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;font-family:"Courier New"'><o:p> </o:p></span></font></p>

<p class=MsoNormal><font size=2 face="Courier New"><span style='font-size:10.0pt;
font-family:"Courier New"'>/Johan Håkansson</span></font><font size=2
face=Arial><span style='font-size:10.0pt;font-family:Arial'><o:p></o:p></span></font></p>

</div>

</body>

</html>

Peter Högström · Inlägg av **Peter Högström** » måndag 2003-11-03 01:00

Hej hopp Johan,

Well när man börjar prata smak och arom är det ju i de flesta fall inte utvinnandet av alfasyran som är intressant utan att utvinna smak och aromämnen. Själva har Jessica och jag sedan några år tillbaka börjat glida mer och mer åt att minska bittergivan för att istället kunna öka på smak och aromhumlen, i varje fall för vissa ölsorter. I ett fall har vi t.o.m. struntat i bittergivan och bara kört smak/arom. Detta är ju inget bryggerier har råd med men det har vi hembryggare så då kan vi ju göra det, eller torrhumla vilket får nästan samma effekt förutom att det blir lite mer grön och gräsig doft vilket i och för sig jag gillar i rätt öltyp, bara det inte går till överdrift.

Hur som helst så finns det ju ingen vedertagen måttstock på hur man mäter sin smak och aromgiva vad jag vet. Att använda % alfasyra som mått tycker jag är förkastligt. Vi använder oss istället av gram humle / liter öl som mått. En annan viktig del i detta resonemang är hur pass stor del av humlegivan som görs i respektive bitter, smak och aromgivan.

När det gäller pilsner och ale har vi på senare år använt mellan 10 - 15% av den totala mängden humle i bittergivan och mellan 4 - 7,5 g humle/ liter lite beroende på öltyp.Tittar man å andra sidan på den munchener helles vi gjorde i år blev det dock bara 1 g/L och 47% av humlen i bittergiva. Ett annat exempel är klassisk stout som ju företrädesvis skall ha beska. Där har vi använt 25 - 40% av humlen i bittergiva och ca 2-3g/L.

Så summa sumarum så funkar g/L för oss i kombination med hur pass stor del av humlegivan som görs i respektive bitter, smak och aromgivan. Sen beror det ju på öltyp var på skalan man lägger sig och om man tänkt torrhumla eller inte.

mvh,

Peter Högström

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Skickat: den 3 november 2003 17:52
Ämne: Smak- och aromhumle

*** Brev nr. 8487 till Bryggaren skickat av Johan Håkansson <jhPÅminpostPUNKTnu> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

------------------------------------------------------------------------------

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok
utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden
smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.
Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så
att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en
aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz
alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur
mycket smak- och
aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att
mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den
kommer ifrån.

/Johan Håkansson

------------------------------------------------------------------------------

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok

utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden

smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.

Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så

att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en

aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz

alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur mycket smak- och

aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att

mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den kommer ifrån.

/Johan Håkansson

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML xmlns:o = "urn:schemas-microsoft-com

office" xmlns:w =
"urn:schemas-microsoft-com

word"><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.2800.1264" name=GENERATOR></HEAD>
<BODY lang=SV style="tab-interval: 65.2pt" vLink=purple link=blue
bgColor=#ffffff>
<DIV><FONT size=2>Hej hopp Johan,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Well när man börjar prata smak och arom är det ju i de flesta
fall inte utvinnandet av alfasyran som är intressant utan att utvinna smak och
aromämnen. Själva har Jessica och jag sedan några år tillbaka börjat glida mer
och mer åt att minska bittergivan för att istället kunna öka på smak och
aromhumlen, i varje fall för vissa ölsorter. I ett fall har vi t.o.m.
struntat i bittergivan och bara kört smak/arom. Detta är ju inget bryggerier har
råd med men det har vi hembryggare så då kan vi ju göra det, eller torrhumla
vilket får nästan samma effekt förutom att det blir lite mer grön och gräsig
doft vilket i och för sig jag gillar i rätt öltyp, bara det inte går till
överdrift.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Hur som helst så finns det ju ingen vedertagen måttstock på
hur man mäter sin smak och aromgiva vad jag vet. Att använda % alfasyra som mått
tycker jag är förkastligt. Vi använder oss istället av gram humle / liter öl som
mått. En annan viktig del i detta resonemang är hur pass stor del av humlegivan
som görs i respektive bitter, smak och aromgivan.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>När det gäller pilsner och ale har vi på senare
år använt mellan 10 - 15% av den totala mängden humle i bittergivan och
mellan 4 - 7,5 g humle/ liter lite beroende på öltyp.Tittar man å andra sidan på
den</FONT><FONT size=2> munchener helles vi gjorde i år blev det dock bara
1 g/L och 47% av humlen i bittergiva. Ett annat exempel</FONT><FONT
size=2> är klassisk stout som ju företrädesvis skall ha beska. Där har
vi använt 25 - 40% av humlen i bittergiva och ca 2-3g/L.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Så summa sumarum så funkar g/L för oss i kombination med hur
pass stor del av humlegivan som görs i respektive bitter, smak och aromgivan.
Sen beror det ju på öltyp var på skalan man lägger sig och om man
tänkt torrhumla eller inte.</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>mvh,</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<DIV><FONT size=2>Peter Högström</FONT></DIV>
<DIV><FONT
size=2>
</FONT></DIV>
<DIV><FONT size=2></FONT> </DIV>
<BLOCKQUOTE dir=ltr
style="PADDING-RIGHT: 0px; PADDING-LEFT: 5px; MARGIN-LEFT: 5px; BORDER-LEFT: #000000 2px solid; MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV style="FONT: 10pt arial">----- Ursprungligt meddelande ----- </DIV>
<DIV
style="BACKGROUND: #e4e4e4; FONT: 10pt arial; font-color: black"><B>Från:</B>
<A title=bryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A> </DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Till:</B> <A
title=Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse">Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Skickat:</B> den 3 november 2003 17:52</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Ämne:</B> Smak- och aromhumle</DIV>
<DIV><BR></DIV>*** Brev nr. 8487 till Bryggaren skickat av Johan Håkansson
<<A href="mailto:jhPÅminpostPUNKTnu">jhPÅminpostPUNKTnu</A>>
***<BR><BR>>>> Brev till bryggaren: <A
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
<<<<BR>>>> avsluta prenumeration: <A
href="mailto:request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse">request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
<<<<BR><BR>
<P>
<HR>

<P></P>När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok
<BR>utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden
<BR>smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går
tillväga.<BR>Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och
smak, så <BR>att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter
exempelvis en <BR>aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g
Saaz <BR>alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på
hur<BR>mycket smak- och<BR>aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär
ju inte vara så att<BR>mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett
vilken skörd den<BR>kommer ifrån.<BR> <BR>/Johan Håkansson<BR>
<P>
<HR>

<P></P>
<META content=Word.Document name=ProgId>
<META content="Microsoft Word 10" name=Generator>
<META content="Microsoft Word 10" name=Originator><LINK
href="cid:filelistPUNKTxmlPÅ01C3A230PUNKT8E54FC10" rel=File-List>
<STYLE>@page Section1 {size: 595.3pt 841.9pt; margin: 70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin: 35.4pt; mso-footer-margin: 35.4pt; mso-paper-source: 0; }
P.MsoNormal {
FONT-SIZE: 12pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; FONT-FAMILY: "Times New Roman"; mso-style-parent: ""; mso-pagination: widow-orphan; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"
}
LI.MsoNormal {
FONT-SIZE: 12pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; FONT-FAMILY: "Times New Roman"; mso-style-parent: ""; mso-pagination: widow-orphan; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"
}
DIV.MsoNormal {
FONT-SIZE: 12pt; MARGIN: 0cm 0cm 0pt; FONT-FAMILY: "Times New Roman"; mso-style-parent: ""; mso-pagination: widow-orphan; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"
}
A:link {
COLOR: blue; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
SPAN.MsoHyperlink {
COLOR: blue; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
A:visited {
COLOR: purple; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
SPAN.MsoHyperlinkFollowed {
COLOR: purple; TEXT-DECORATION: underline; text-underline: single
}
SPAN.E-postmall17 {
COLOR: windowtext; FONT-FAMILY: Arial; mso-style-type: personal-compose; mso-style-noshow: yes; mso-ansi-font-size: 10.0pt; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-font-family: Arial; mso-hansi-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Arial
}
SPAN.SpellE {
mso-style-name: ""; mso-spl-e: yes
}
SPAN.GramE {
mso-style-name: ""; mso-gram-e: yes
}
DIV.Section1 {
page: Section1
}
</STYLE>

<DIV class=Section1>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">När man beräknar hur
mycket <SPAN class=SpellE>beskahumle</SPAN> man ska tillsätta sitt kok
<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><SPAN class=GramE><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">utgår</SPAN></FONT></SPAN><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'"> man ju från humlets <SPAN
class=SpellE>alfasyra-värde</SPAN>. Men vid beräkning av mängden
<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">smak- och aromhumle är det
inte lika självklart hur man går tillväga.<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">Ska man använda <SPAN
class=SpellE>alfasyravärdet</SPAN> även för beräkning av arom och smak, så
<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">att man, för att uppnå
samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en <o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><SPAN
class=SpellE><SPAN class=GramE><FONT face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">aromhumlegiva</SPAN></FONT></SPAN></SPAN><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'"> bestående av 75 g <SPAN
class=SpellE>Saaz</SPAN> <SPAN class=SpellE>alfasyra</SPAN> 4% med 100 g <SPAN
class=SpellE>Saaz</SPAN> <o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><SPAN
class=SpellE><SPAN class=GramE><FONT face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">alfasyra</SPAN></FONT></SPAN></SPAN><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'"> 3%? (75x4 = 100x3) Finns
det kanske andra värdemätare på hur mycket smak-
och<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><SPAN class=GramE><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">aromämnen</SPAN></FONT></SPAN><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'"> som humle från olika
skördar ger? Det lär ju inte vara så att<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><SPAN class=GramE><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">mängden</SPAN></FONT></SPAN><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'"> aromämnen i en humlesort
är konstant, oavsett vilken skörd den kommer
ifrån.<o:p></o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal style="mso-layout-grid-align: none"><FONT
face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'"><o:p> </o:p></SPAN></FONT></P>
<P class=MsoNormal><FONT face="Courier New" size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: 'Courier New'">/Johan
Håkansson</SPAN></FONT><FONT face=Arial size=2><SPAN
style="FONT-SIZE: 10pt; FONT-FAMILY: Arial"><o:p></o:p></SPAN></FONT></P></DIV></BLOCKQUOTE></BODY></HTML>

torsten.hannerfeldt · måndag 2003-11-03 01:00

Hej!
Mycket av smaken från humlet kommer från humleoljor som också skiljer sig
mellan skördeåren. Jag tror däremot inte att man som hembryggare kan beräkna
hur mycket smak och arom en viss skörd ger i förhållande till en annan i ett
öl. Det är för många andra parametrar som inverkar. Har man bryggt ett gott
öl med en viss smakgiva så blir det nog lika gott även nästa år trots ny
humleskörd.

Totte

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 3 november 2003 17:53
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Smak- och aromhumle

*** Brev nr. 8487 till Bryggaren skickat av Johan Håkansson <jhPÅminpostPUNKTnu>
***

erik.ronnqvist · Inlägg av **erik.ronnqvist** » tisdag 2003-11-04 01:00

Jag vill minnas att det i en bok i Classic Beer Style Series är just
alfasyrahalten som används för att beräkna hur mycket smak- och
aromhumle som ska i, förutom till att beräkna beskan alltså. Minns inte
på rak arm vilken bok det är men jag tror att det är den om Kölsch. Nu
känns det ju inte helt självklart att halterna av arom- och smakämnen i
humle följer alfasyran, men författaren till boken menar att det
åtminstone är ett mycket bättre mått än gram/liter. Å andra sidan så
finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna vara på det viset.
Jag kommer inte riktigt ihåg resonemanget bakom, men kan kolla upp det
om någon skulle vara intresserad.

/Erik Rönnqvist

bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8487 till Bryggaren skickat av Johan Håkansson <jhPÅminpostPUNKTnu> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

------------------------------------------------------------------------

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok
utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden
smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.
Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så
att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en
aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz
alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur
mycket smak- och
aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att
mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den
kommer ifrån.

/Johan Håkansson

------------------------------------------------------------------------

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok

utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden

smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.

Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så

att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en

aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz

alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur
mycket smak- och

aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att

mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den
kommer ifrån.

/Johan Håkansson

--
Erik Rönnqvist

__________ Innovativ Vision AB __________
Attorpsgatan 7, SE-582 73 Linköping, Sweden
email: erikPUNKTronnqvistPÅivabPUNKTse
Phone: +46-13-460 5132
Fax: +46-13-460 5199
http://www.ivab.se

robertbush · Inlägg av **robertbush** » onsdag 2003-11-05 01:00

Kan ge ett exempel: Jag bryggde ett öl som heter Hummer, för första gången
2001, där alfasyran var 5,7% i Cascade-humlen jag använde. Året därpå var
det ny skörd och alfasyran 7%. För att inte få ett öl som skiljde sig i
beska från året innan så var jag ju tvungen att räkna om för den nya
alfasyrahalten. Detta ledde till ett öl som förvisso hade lika bra bett i
beskan men tappade en hel del i den utpräglade Cascade-smaken/doften.
I år (alfasyra 6,9%) kompenserade jag detta genom att flytta över en del
från första och andra humlegivan till den sista (tredje). Ingen analys av
beskan gjordes men enligt beräkningar (²på pappret²) så ska det vara samma
och jag uppfattar beskan som likvärdig den från 2001 men det är ju såklart
svårt att minnas. Arom och smak framträdde i högre grad, såsom avsett.

Robert Bush

*** Brev nr. 8487 till Bryggaren skickat av Johan Håkansson
<jhPÅminpostPUNKTnu> ***

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok
utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden
smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.
Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så
att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en
aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz
alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur
mycket smak- och
aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att
mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den
kommer ifrån.

/Johan Håkansson

När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok

utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden

smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.

Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så

att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en

aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz

alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur mycket
smak- och

aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att

mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den kommer
ifrån.

/Johan Håkansson

<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Re: Smak- och aromhumle</TITLE>
</HEAD>
<BODY>
<FONT FACE="Verdana">Kan ge ett exempel: Jag bryggde ett öl som heter Hummer, för första gången 2001, där alfasyran var 5,7% i Cascade-humlen jag använde. Året därpå var det ny skörd och alfasyran 7%. För att inte få ett öl som skiljde sig i beska från året innan så var jag ju tvungen att räkna om för den nya alfasyrahalten. Detta ledde till ett öl som förvisso hade lika bra bett i beskan men tappade en hel del i den utpräglade Cascade-smaken/doften.<BR>
I år (alfasyra 6,9%) kompenserade jag detta genom att flytta över en del från första och andra humlegivan till den sista (tredje). Ingen analys av beskan gjordes men enligt beräkningar (”på pappret”) så ska det vara samma och jag uppfattar beskan som likvärdig den från 2001 men det är ju såklart svårt att minnas. Arom och smak framträdde i högre grad, såsom avsett.<BR>
<BR>
Robert Bush<BR>
<BR>
</FONT><FONT FACE="Monaco"><TT>*** Brev nr. 8487 till Bryggaren skickat av Johan Håkansson <jhPÅminpostPUNKTnu> ***<BR>
</TT></FONT><BLOCKQUOTE><FONT FACE="Monaco"><TT><BR>
>>> Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<<BR>
>>> avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<<BR>
<BR>
<BR>
<HR ALIGN=CENTER SIZE="3" WIDTH="95%">När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok <BR>
utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden <BR>
smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.<BR>
Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så <BR>
att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en <BR>
aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz <BR>
alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur<BR>
mycket smak- och<BR>
aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att<BR>
mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den<BR>
kommer ifrån.<BR>
<BR>
/Johan Håkansson<BR>
<BR>
<HR ALIGN=CENTER SIZE="3" WIDTH="95%"></TT></FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">När man beräknar hur mycket beskahumle man ska tillsätta sitt kok <BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">utgår man ju från humlets alfasyra-värde. Men vid beräkning av mängden <BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">smak- och aromhumle är det inte lika självklart hur man går tillväga.<BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">Ska man använda alfasyravärdet även för beräkning av arom och smak, så <BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">att man, för att uppnå samma arom i två brygder, ersätter exempelvis en <BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">aromhumlegiva bestående av 75 g Saaz alfasyra 4% med 100 g Saaz <BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">alfasyra 3%? (75x4 = 100x3) Finns det kanske andra värdemätare på hur mycket smak- och<BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">aromämnen som humle från olika skördar ger? Det lär ju inte vara så att<BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">mängden aromämnen i en humlesort är konstant, oavsett vilken skörd den kommer ifrån.<BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New"> <BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT><FONT SIZE="2"><FONT FACE="Courier New">/Johan Håkansson<BR>
</FONT></FONT><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT></BLOCKQUOTE><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT>
</BODY>
</HTML>

Kenneth · Inlägg av **Kenneth** » onsdag 2003-11-05 01:00

Hi Hopheads!

Jag sitter och läser i den utmärkta boken "An Analysis of Brewing
Techniques" av framlidne George J Fix och hans fru Laurie A Fix.
Enligt kapitlet om humle så gäller följande: (om man tror på Fix)
Bortsett från den smak av beska som alfasyran ger så får man inte några
andra smaker och eller dofter av alfasyran.
Dessa aromer kommer istället från lättflyktiga oljor som finns i
humlet. Enligt Fix är det mängden och kvalitén på dessa oljor som ger
smaker och dofter från humlet. Det finns enligt uppgift oljor som är
obehagliga (så kallade "monoterpenes" på engelska) och behagliga oljor
("sesquiterpenes"). Kvoten (sesquiterpenes/monoterpenes) mellan dessa
avgör humlets kvalitéer med avseende på smak och doft. En hög kvot ger
bra smak och aromkvalitéer.

Högalfa humle har i regel en låg kvotmellan dessa oljor, varför de är
olämpliga till smak och doft. Ädla (sk nobla) sorter har en hög kvot
och är därför lämpliga till smak, arom och doft.

Det finns även andra faktorer som spelar in men jag hänvisar den
vetgirige till boken. Det skulle bli alltför långt inlägg annars.

Med detta som information så anser jag att det är mer korrekt att räkna
gram/liter för att uppnå en viss smak och doft än att räkna på
centigram alfasyra. Dessutom har valet av humlesort en mycket större
betydelse för arom än vad valet av humlesort har för beskan.
Huruvida mängden oljor varierar i samma grad som alfasyran framgår
inte. Men eftersom lågalfasorter har bättre smak och aromegenskaper så
kan man kanske ha en regel:
- "låg alfasyra -> höga värden av väldoftande oljor"
- "hög alfasyra -> låga värden av väldoftande oljor"

Det finns säkerligen undantag...

mvh Kenneth Johansson

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8490 till Bryggaren skickat av Erik Rönnqvist
<erikPUNKTronnqvistPÅivabPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Jag vill minnas att det i en bok i Classic Beer Style Series är just
alfasyrahalten som används för att beräkna hur mycket smak- och
aromhumle som ska i, förutom till att beräkna beskan alltså. Minns
inte
på rak arm vilken bok det är men jag tror att det är den om Kölsch.
Nu
känns det ju inte helt självklart att halterna av arom- och smakämnen
i
humle följer alfasyran, men författaren till boken menar att det
åtminstone är ett mycket bättre mått än gram/liter. Å andra sidan så
finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna vara på det
viset.
Jag kommer inte riktigt ihåg resonemanget bakom, men kan kolla upp
det
om någon skulle vara intresserad.

/Erik Rönnqvist

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree

berith · Inlägg av **berith** » onsdag 2003-11-05 01:00

Hej!
Jag har vid flera tillfällen tyckt att olika sorters humle ger olika sorters bitterbeska,
upplevelsen har varit stark och övertygande. Jag känner att en del humle ger en trivsamt stadig
beska, medans andra ger en ettrigare bitsk beska. När jag vid ett tillfälle frågade om detta (det
var vid ett besök på Fuller's, han som svarade var "projektbryggmästare", tror jag att det hette,
och ansvarig för tillsyn av hela bryggprocessen, utrustning och råvaror) så fick jag svaret att "det
är självklart, det vet väl alla". Nå, min upplevelse kvarstår - självklart "smakar" bitterheten
olika i olika öl och det beror alltså inte bara på resten av ölet utan också på humlet i sig.
....sedan kan man säkert spekulera i flera dagar och flera mäjl och svar och Re: om detta. ....idag
har jag druckit en god och trivsamt besk real ale med fin aromhumle på Bishop's i Örebro - Greene
King 1799, tror jag att den hette - hiiimlla trevliit, hörniii!
Regniga hälsningar från en lerig Närke-slätt
Berith Karlsson

bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8497 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson <kenneth_m_johanssonPÅyahooPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hi Hopheads!

Jag sitter och läser i den utmärkta boken "An Analysis of Brewing
Techniques" av framlidne George J Fix och hans fru Laurie A Fix.
Enligt kapitlet om humle så gäller följande: (om man tror på Fix)
Bortsett från den smak av beska som alfasyran ger så får man inte några
andra smaker och eller dofter av alfasyran.
Dessa aromer kommer istället från lättflyktiga oljor som finns i
humlet. Enligt Fix är det mängden och kvalitén på dessa oljor som ger
smaker och dofter från humlet. Det finns enligt uppgift oljor som är
obehagliga (så kallade "monoterpenes" på engelska) och behagliga oljor
("sesquiterpenes"). Kvoten (sesquiterpenes/monoterpenes) mellan dessa
avgör humlets kvalitéer med avseende på smak och doft. En hög kvot ger
bra smak och aromkvalitéer.

Högalfa humle har i regel en låg kvotmellan dessa oljor, varför de är
olämpliga till smak och doft. Ädla (sk nobla) sorter har en hög kvot
och är därför lämpliga till smak, arom och doft.

Det finns även andra faktorer som spelar in men jag hänvisar den
vetgirige till boken. Det skulle bli alltför långt inlägg annars.

Med detta som information så anser jag att det är mer korrekt att räkna
gram/liter för att uppnå en viss smak och doft än att räkna på
centigram alfasyra. Dessutom har valet av humlesort en mycket större
betydelse för arom än vad valet av humlesort har för beskan.
Huruvida mängden oljor varierar i samma grad som alfasyran framgår
inte. Men eftersom lågalfasorter har bättre smak och aromegenskaper så
kan man kanske ha en regel:
- "låg alfasyra -> höga värden av väldoftande oljor"
- "hög alfasyra -> låga värden av väldoftande oljor"

Det finns säkerligen undantag...

mvh Kenneth Johansson

erik.ronnqvist · Inlägg av **erik.ronnqvist** » fredag 2003-11-07 01:00

Jag håller med, det är ju knappast alfasyran som ger smak och doft av
humle. Antagandet som görs är väl snarare att för en och samma sorts
humle så är halten av aromämnen ungefärligen proportionell mot halten
alfasyra. Om så är fallet så skulle gram alfasyra/liter öl vara ett rätt
bra mått även för smak- och aromgivor.
Om det verkligen är så att de halterna förljer varandra någorlunda har
jag ingen aning om, men det vore intressant att veta. Någon som vet mer?
I boken Kölsch av Eric Warner används mängd alfasyra som mått även för
smak- och aromgivor. Jag har vid en snabb genomläsning inte hittat något
direkt påstående om att halterna av aromämnen är proportionell mot
alfasyrahalten, men tycker mig ana ett liknande resonemang om man läser
lite mellan raderna och tittar på recepten.

Ha det

/Erik Rönnqvist

bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8497 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson <kenneth_m_johanssonPÅyahooPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Hi Hopheads!

Jag sitter och läser i den utmärkta boken "An Analysis of Brewing
Techniques" av framlidne George J Fix och hans fru Laurie A Fix.
Enligt kapitlet om humle så gäller följande: (om man tror på Fix)
Bortsett från den smak av beska som alfasyran ger så får man inte några
andra smaker och eller dofter av alfasyran.
Dessa aromer kommer istället från lättflyktiga oljor som finns i
humlet. Enligt Fix är det mängden och kvalitén på dessa oljor som ger
smaker och dofter från humlet. Det finns enligt uppgift oljor som är
obehagliga (så kallade "monoterpenes" på engelska) och behagliga oljor
("sesquiterpenes"). Kvoten (sesquiterpenes/monoterpenes) mellan dessa
avgör humlets kvalitéer med avseende på smak och doft. En hög kvot ger
bra smak och aromkvalitéer.

Högalfa humle har i regel en låg kvotmellan dessa oljor, varför de är
olämpliga till smak och doft. Ädla (sk nobla) sorter har en hög kvot
och är därför lämpliga till smak, arom och doft.

Det finns även andra faktorer som spelar in men jag hänvisar den
vetgirige till boken. Det skulle bli alltför långt inlägg annars.

Med detta som information så anser jag att det är mer korrekt att räkna
gram/liter för att uppnå en viss smak och doft än att räkna på
centigram alfasyra. Dessutom har valet av humlesort en mycket större
betydelse för arom än vad valet av humlesort har för beskan.
Huruvida mängden oljor varierar i samma grad som alfasyran framgår
inte. Men eftersom lågalfasorter har bättre smak och aromegenskaper så
kan man kanske ha en regel:
- "låg alfasyra -> höga värden av väldoftande oljor"
- "hög alfasyra -> låga värden av väldoftande oljor"

Det finns säkerligen undantag...

mvh Kenneth Johansson

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8490 till Bryggaren skickat av Erik Rönnqvist
<erikPUNKTronnqvistPÅivabPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Jag vill minnas att det i en bok i Classic Beer Style Series är just
alfasyrahalten som används för att beräkna hur mycket smak- och
aromhumle som ska i, förutom till att beräkna beskan alltså. Minns
inte
på rak arm vilken bok det är men jag tror att det är den om Kölsch.
Nu
känns det ju inte helt självklart att halterna av arom- och smakämnen
i
humle följer alfasyran, men författaren till boken menar att det
åtminstone är ett mycket bättre mått än gram/liter. Å andra sidan så
finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna vara på det
viset.
Jag kommer inte riktigt ihåg resonemanget bakom, men kan kolla upp
det
om någon skulle vara intresserad.

/Erik Rönnqvist

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree

torsten.hannerfeldt · fredag 2003-11-07 01:00

Hej!
Alfasyran isomiseras vid vörtkoket och ger det beska iso-alfasyra.
Humleoljorna oxideras, vill jag minnas, och ger upphov till smak och arom i
ölet.

Olika humlesorter har olika mängd av både alfasyra och humleoljor. En sort
kan ha hög alfasyrahalt och låga nivåer av humleoljor, en annan det omvända
eller hög/låg nivå av båda.

Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när även alfasyrahalten är
låg. Korrigerar man sin beska för alfasyrahalten så kan man nog korrigera
för smak och aromgivan också.

I min artikelserie om all världens humle har jag angivit det ungefärliga
innehållet av humleoljor för de olika sorterna. Det kanske kan vara en
vägledning.

Totte

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 7 november 2003 08:53
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Re: Smak- och aromhumle

*** Brev nr. 8499 till Bryggaren skickat av Erik Rönnqvist
<erikPUNKTronnqvistPÅivabPUNKTse> ***

Jag håller med, det är ju knappast alfasyran som ger smak och doft av
humle. Antagandet som görs är väl snarare att för en och samma sorts
humle så är halten av aromämnen ungefärligen proportionell mot halten
alfasyra. Om så är fallet så skulle gram alfasyra/liter öl vara ett rätt
bra mått även för smak- och aromgivor.
Om det verkligen är så att de halterna förljer varandra någorlunda har
jag ingen aning om, men det vore intressant att veta. Någon som vet mer?
I boken Kölsch av Eric Warner används mängd alfasyra som mått även för
smak- och aromgivor. Jag har vid en snabb genomläsning inte hittat något
direkt påstående om att halterna av aromämnen är proportionell mot
alfasyrahalten, men tycker mig ana ett liknande resonemang om man läser
lite mellan raderna och tittar på recepten.

Ha det

/Erik Rönnqvist

bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8497 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson
<kenneth_m_johanssonPÅyahooPUNKTcom> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Hi Hopheads!

Jag sitter och läser i den utmärkta boken "An Analysis of Brewing
Techniques" av framlidne George J Fix och hans fru Laurie A Fix.
Enligt kapitlet om humle så gäller följande: (om man tror på Fix)
Bortsett från den smak av beska som alfasyran ger så får man inte
några andra smaker och eller dofter av alfasyran. Dessa aromer kommer
istället från lättflyktiga oljor som finns i humlet. Enligt Fix är det
mängden och kvalitén på dessa oljor som ger smaker och dofter från
humlet. Det finns enligt uppgift oljor som är obehagliga (så kallade
"monoterpenes" på engelska) och behagliga oljor ("sesquiterpenes").
Kvoten (sesquiterpenes/monoterpenes) mellan dessa avgör humlets
kvalitéer med avseende på smak och doft. En hög kvot ger bra smak och
aromkvalitéer.

Högalfa humle har i regel en låg kvotmellan dessa oljor, varför de är
olämpliga till smak och doft. Ädla (sk nobla) sorter har en hög kvot
och är därför lämpliga till smak, arom och doft.

Det finns även andra faktorer som spelar in men jag hänvisar den
vetgirige till boken. Det skulle bli alltför långt inlägg annars.

Med detta som information så anser jag att det är mer korrekt att
räkna gram/liter för att uppnå en viss smak och doft än att räkna på
centigram alfasyra. Dessutom har valet av humlesort en mycket större
betydelse för arom än vad valet av humlesort har för beskan. Huruvida
mängden oljor varierar i samma grad som alfasyran framgår inte. Men
eftersom lågalfasorter har bättre smak och aromegenskaper så kan man
kanske ha en regel:
- "låg alfasyra -> höga värden av väldoftande oljor"
- "hög alfasyra -> låga värden av väldoftande oljor"

Det finns säkerligen undantag...

mvh Kenneth Johansson

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8490 till Bryggaren skickat av Erik Rönnqvist
<erikPUNKTronnqvistPÅivabPUNKTse> ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Jag vill minnas att det i en bok i Classic Beer Style Series är just
alfasyrahalten som används för att beräkna hur mycket smak- och
aromhumle som ska i, förutom till att beräkna beskan alltså. Minns
inte
på rak arm vilken bok det är men jag tror att det är den om Kölsch.
Nu
känns det ju inte helt självklart att halterna av arom- och smakämnen
i
humle följer alfasyran, men författaren till boken menar att det
åtminstone är ett mycket bättre mått än gram/liter. Å andra sidan så
finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna vara på det
viset.
Jag kommer inte riktigt ihåg resonemanget bakom, men kan kolla upp
det
om någon skulle vara intresserad.

/Erik Rönnqvist

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree

Kenneth · Inlägg av **Kenneth** » fredag 2003-11-07 01:00

Hej Totte!
Vilka belägg har du för ditt påstående nedan?
Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra korrelerar,om det
finns någon relation överhuvudtaget.

/Kenneth

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten Hannerfeldt"
<torstenPUNKThannerfeldtPÅhomePUNKTse> ***
Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när även
alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska för alfasyrahalten så

kan man nog korrigera för smak och aromgivan också.

Totte

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree

beeman · Inlägg av **beeman** » fredag 2003-11-07 01:00

Jag återkommer till boken Designing Great Beers av Ray Daniels. Där finns
ett kapitel med 9 tabeller för humleoljor hos de flesta humlesorter vi
använder och hur de påverkar smaken på ölet. Och minst lika mycket info om
beskan i ett annat kapitel av boken.

Det finns bl a en tabell över hur en testpanel uppfattat olika smaker hos 8
vanliga humlesorter. Hallertauer och Saaz har de högsta värdena på smak i
de flesta fall. Vissa humlesorter förlorar smak pga ålder, hos andra ökar
smaken vid lagring av humlet!

Han slutar kapitlet med; För att vara realistisk, små bryggerier har få
verktyg att förutsäga mängden smak de får i det färdiga ölet. Varken
alfasyra eller mängden oljor i förhållande till vikten har visat sig ge nån
kontroll. Med en kromatograf skulle det gå, men få av oss har en sån i
källaren.... Det enda sättet att vara säker är att använda extrakt i stället.

--
P-O

Salle · Inlägg av **Salle** » fredag 2003-11-07 01:00

<html><br>*** Brev nr. 8504 till Bryggaren skickat av "Bengt Sahlin" <salle60PÅhotmailPUNKTcom> ***<p>>>> Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<<br>>>> avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<<p><div style='background-color:'><DIV>
<P>Det är väl en del av grejen att ölet smakar olika från gång till gång...tänk vad trist det hade blivit om vi alla hade bryggt samma smak, sort och färg, alla kan ju inte göra guinness stout.

Men tänk på det, jordgubbarna smakar oxå olika från år till år. Ändå äter vi dem med gott mod varje midsommar...</P>
<P>Salle i Växjö</P>
<P> <BR></P></DIV><BR><BR><BR>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>>From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
<DIV></DIV>>Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
<DIV></DIV>>To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
<DIV></DIV>>Subject: Re: SV: Smak- och aromhumle
<DIV></DIV>>Date: Fri, 7 Nov 2003 20:52:44 +0100
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>*** Brev nr. 8502 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson <KENNETH_M_JOHANSSONPÅYAHOOPUNKTCOM>***
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>> >>> Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
<DIV></DIV>> >>> avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>Hej Totte!
<DIV></DIV>>Vilka belägg har du för ditt påstående nedan?
<DIV></DIV>>Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra korrelerar,om det
<DIV></DIV>>finns någon relation överhuvudtaget.
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>/Kenneth
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:
<DIV></DIV>> > *** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten Hannerfeldt"
<DIV></DIV>> > <TORSTENPUNKTHANNERFELDTPÅHOMEPUNKTSE>***
<DIV></DIV>> > Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när även
<DIV></DIV>> > alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska för alfasyrahalten så
<DIV></DIV>>kan man nog korrigera för smak och aromgivan också.
<DIV></DIV>> >
<DIV></DIV>> > Totte
<DIV></DIV>> >
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>__________________________________
<DIV></DIV>>Do you Yahoo!?
<DIV></DIV>>Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
<DIV></DIV>>http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree
<DIV></DIV></div><br clear=all><hr>Hitta din drömresa på MSN Resor <a href="http://g.msn.com/8HMBSVSE/2743??PS=">Klicka här </a> </html>

torsten.hannerfeldt · lördag 2003-11-08 01:00

Min tankegång bygger på att det är moder natur som skapar ett antal
egenskaper för humlen och att dåliga skördeår, som ger lägre alfasyrahalt,
antagligen också ger lägre nivå på humleoljorna (och andra ämnen). Optimala
förhållanden av värme, sol och vatten ger en mer utvecklad humle med högre
alfasyrahalt.

Humlegården skrev i sitt senaste utskick att alfasyrahalten blir väldigt
mycket lägre i årets skörd i Tyskland och Tjeckien pga. sommarens väder.

Att det skulle finnas någon relation mellan alfasyra och nivå humleoljor vet
jag inte. Jag skriver att det kan variera mycket mellan olika sorter.
Däremot vet man av erfarenhet att en och samma sort ligger i ett visst spann
både vad gäller alfasyra och humleoljor.

Totte

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: bryggarenPÅmollehemPUNKTse [mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse]
Skickat: den 7 november 2003 20:53
Till: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Ämne: Re: SV: Smak- och aromhumle

*** Brev nr. 8502 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson
<kenneth_m_johanssonPÅyahooPUNKTcom> ***

Hej Totte!
Vilka belägg har du för ditt påstående nedan?
Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra korrelerar,om det finns
någon relation överhuvudtaget.

/Kenneth

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:

*** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten Hannerfeldt"
<torstenPUNKThannerfeldtPÅhomePUNKTse> *** Antagligen är nivåerna av humleoljor
lägre ett år när även alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska
för alfasyrahalten så

kan man nog korrigera för smak och aromgivan också.

Totte

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree

bosse.bergenstaahl · lördag 2003-11-08 01:00

Någonstans känns det som att man kan överföra sin erfarenhet från kaffe,
the, kryddor och andra smakrika och ålderskänsliga livsmedel till humle och
malt. Fräscha råvaror smakar helt enkelt fräscht! Beskan från alfasyrorna i
humlen har jag förstått det som står för sig själva i smakbilden. Arom och
smak är mer sortspecifikt. Och då har i alla fall jag genom bara sunt
förnuft dragit slutsatsen att smak och arom är helt sortberoende och inte
beroende av beskan. Av egen erfarenhet har jag märkt att Saaz och tyska
³nobla²sorter snabbt och lättt skadas av lagring i aromavseende (kryddighet,
karaktär) medan amerikansk cascade och så klarar sig bättre (citrus och
grapighet, kanske cederträtoner). Fler med samma erfarenhet? Eller beror min
erfarenhet på att jag slarvat med förvaringen av humlen? Har haft alla
rester i glasburk med plåtlock hårt åtskruvade i frysen så packat det går.
OBS, det jag framför nu är rena hugskott, men tänkt som tankebollar. Leder
de vidare leder de till ny kunskap. Annars skippar vi denna tråd.

Bosse Bergenståhl

Den 03-11-07 23.53, skrev "bryggarenPÅmollehemPUNKTse" <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>:

*** Brev nr. 8504 till Bryggaren skickat av "Bengt Sahlin" ***

Det är väl en del av grejen att ölet smakar olika från gång till gång...tänk
vad trist det hade blivit om vi alla hade bryggt samma smak, sort och färg,
alla kan ju inte göra guinness stout. Men tänk på det, jordgubbarna smakar
oxå olika från år till år. Ändå äter vi dem med gott mod varje midsommar...

Salle i Växjö

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: SV: Smak- och aromhumle
Date: Fri, 7 Nov 2003 20:52:44 +0100

*** Brev nr. 8502 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson ***

Hej Totte!
Vilka belägg har du för ditt påstående nedan?
Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra korrelerar,om det
finns någon relation överhuvudtaget.

/Kenneth

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:
*** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten Hannerfeldt"
***
Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när även
alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska för alfasyrahalten så
kan man nog korrigera för smak och aromgivan också.
Totte

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree
Hitta din drömresa på MSN Resor Klicka här
<http://g.msn.com/8HMBSVSE/2743??PS=>

<HTML>
<HEAD>
<TITLE>Re: SV: Smak- och aromhumle</TITLE>
</HEAD>
<BODY>
<FONT FACE="Verdana">Någonstans känns det som att man kan överföra sin erfarenhet från kaffe, the, kryddor och andra smakrika och ålderskänsliga livsmedel till humle och malt. Fräscha råvaror smakar helt enkelt fräscht! Beskan från alfasyrorna i humlen har jag förstått det som står för sig själva i smakbilden. Arom och smak är mer sortspecifikt. Och då har i alla fall jag genom bara sunt förnuft dragit slutsatsen att smak och arom är helt sortberoende och inte beroende av beskan. Av egen erfarenhet har jag märkt att Saaz och tyska “nobla”sorter snabbt och lättt skadas av lagring i aromavseende (kryddighet, karaktär) medan amerikansk cascade och så klarar sig bättre (citrus och grapighet, kanske cederträtoner). Fler med samma erfarenhet? Eller beror min erfarenhet på att jag slarvat med förvaringen av humlen? Har haft alla rester i glasburk med plåtlock hårt åtskruvade i frysen så packat det går.<BR>
OBS, det jag framför nu är rena hugskott, men tänkt som tankebollar. Leder de vidare leder de till ny kunskap. Annars skippar vi denna tråd.<BR>
<BR>
Bosse Bergenståhl<BR>
<BR>
<BR>
<BR>
Den 03-11-07 23.53, skrev "bryggarenPÅmollehemPUNKTse" <bryggarenPÅmollehemPUNKTse>:<BR>
<BR>
</FONT><BLOCKQUOTE><FONT FACE="Verdana"><BR>
<BR>
>>> Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<<BR>
>>> avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<<BR>
<BR>
Det är väl en del av grejen att ölet smakar olika från gång till gång...tänk vad trist det hade blivit om vi alla hade bryggt samma smak, sort och färg, alla kan ju inte göra guinness stout.

Men tänk på det, jordgubbarna smakar oxå olika från år till år. Ändå äter vi dem med gott mod varje midsommar...<BR>
<BR>
Salle i Växjö<BR>
<BR>
<BR>
<BR>
<BR>
<BR>
>From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <BR>
>Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <BR>
>To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse <BR>
>Subject: Re: SV: Smak- och aromhumle <BR>
>Date: Fri, 7 Nov 2003 20:52:44 +0100 <BR>
> <BR>
>*** Brev nr. 8502 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson *** <BR>
> <BR>
> >>> Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<< <BR>
> >>> avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<< <BR>
> <BR>
>Hej Totte! <BR>
>Vilka belägg har du för ditt påstående nedan? <BR>
>Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra korrelerar,om det <BR>
>finns någon relation överhuvudtaget. <BR>
> <BR>
>/Kenneth <BR>
> <BR>
>--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote: <BR>
> > *** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten Hannerfeldt" <BR>
> > *** <BR>
> > Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när även <BR>
> > alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska för alfasyrahalten så <BR>
>kan man nog korrigera för smak och aromgivan också. <BR>
> > <BR>
> > Totte <BR>
> > <BR>
> <BR>
> <BR>
>__________________________________ <BR>
>Do you Yahoo!? <BR>
>Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard <BR>
>http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree <BR>
<BR>
<HR ALIGN=CENTER SIZE="3" WIDTH="100%">Hitta din drömresa på MSN Resor Klicka här <http://g.msn.com/8HMBSVSE/2743??PS=> <BR>
</FONT></BLOCKQUOTE><FONT FACE="Verdana"><BR>
</FONT>
</BODY>
</HTML>

yow477s · Inlägg av **yow477s** » lördag 2003-11-08 01:00

----- Original Message -----
From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Sent: Friday, November 07, 2003 11:53 PM
Subject: Re: SV: Smak- och aromhumle

*** Brev nr. 8504 till Bryggaren skickat av "Bengt Sahlin" ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<

Det är väl en del av grejen att ölet smakar olika från gång till gång...tänk vad trist det hade blivit om vi alla hade bryggt samma smak, sort och färg, alla kan ju inte göra guinness stout.

Men tänk på det, jordgubbarna smakar oxå olika från år till år. Ändå äter vi dem med gott mod varje midsommar...

Salle i Växjö

Hej Salle

Håller absolut inte med dej. Meningen med att försöka brygga ett öl från det ena månaden till den nästa är väl att komma ungefär detsamma i smaken. Håller med dej när jag ändrar bryggningen t.ex. angående humlen. Får jag en superbrygd det ena året så vill jag väl ha den samma nästa gång även om jordgubben smakar bra.

Bo

From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: Re: SV: Smak- och aromhumle
Date: Fri, 7 Nov 2003 20:52:44 +0100

*** Brev nr. 8502 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson ***

Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
avsluta prenumeration: request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
Hej Totte!
Vilka belägg har du för ditt påstående nedan?
Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra korrelerar,om det
finns någon relation överhuvudtaget.

/Kenneth

--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:
*** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten Hannerfeldt"
***
Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när även
alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska för alfasyrahalten så
kan man nog korrigera för smak och aromgivan också.
Totte

__________________________________
Do you Yahoo!?
Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree

------------------------------------------------------------------------------
Hitta din drömresa på MSN Resor Klicka här

<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN">
<HTML><HEAD>
<META http-equiv=Content-Type content="text/html; charset=iso-8859-1">
<META content="MSHTML 6.00.2800.1264" name=GENERATOR>
<STYLE></STYLE>
</HEAD>
<BODY bgColor=#ffffff>
<DIV><FONT face=Arial size=2></FONT> </DIV>
<BLOCKQUOTE
style="PADDING-RIGHT: 0px; PADDING-LEFT: 5px; MARGIN-LEFT: 5px; BORDER-LEFT: #000000 2px solid; MARGIN-RIGHT: 0px">
<DIV style="FONT: 10pt arial">----- Original Message ----- </DIV>
<DIV
style="BACKGROUND: #e4e4e4; FONT: 10pt arial; font-color: black"><B>From:</B>
<A title=bryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A> </DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>To:</B> <A
title=Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
href="mailto:Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse">Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Sent:</B> Friday, November 07, 2003 11:53
PM</DIV>
<DIV style="FONT: 10pt arial"><B>Subject:</B> Re: SV: Smak- och
aromhumle</DIV>
<DIV><BR></DIV><BR>*** Brev nr. 8504 till Bryggaren skickat av "Bengt Sahlin"
<SALLE60PÅHOTMAILPUNKTCOM>***
<P>>>> Brev till bryggaren: <A
href="mailto:bryggarenPÅmollehemPUNKTse">bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
<<<<BR>>>> avsluta prenumeration: <A
href="mailto:request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse">request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse</A>
<<<
<P>
<DIV>
<DIV>
<P>Det är väl en del av grejen att ölet smakar olika från gång till
gång...tänk vad trist det hade blivit om vi alla hade bryggt samma smak, sort
och färg, alla kan ju inte göra guinness stout.

Men tänk på det,
jordgubbarna smakar oxå olika från år till år. Ändå äter vi dem med gott mod
varje midsommar...</P>
<P>Salle i Växjö</P>
<P><FONT size=4></FONT> </P>
<P><FONT size=4>Hej Salle</FONT></P>
<P><FONT size=4>Håller absolut inte med dej. Meningen med att<STRONG>
</STRONG>försöka brygga ett öl från det ena månaden till den nästa är väl att
komma ungefär detsamma i smaken. Håller med dej när jag ändrar bryggningen
t.ex. angående humlen. Får jag en superbrygd det ena året så vill jag väl ha
den samma nästa gång även om jordgubben smakar bra. </FONT></P>
<P><FONT size=4>Bo</FONT></P>
<P> </P>
<P><FONT face=Arial size=2></FONT> </P>
<P><BR> </P></DIV><BR><BR><BR>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>
<DIV></DIV>>From: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
<DIV></DIV>>Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
<DIV></DIV>>To: Prenumeranter_pa_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
<DIV></DIV>>Subject: Re: SV: Smak- och aromhumle
<DIV></DIV>>Date: Fri, 7 Nov 2003 20:52:44 +0100
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>*** Brev nr. 8502 till Bryggaren skickat av Kenneth Johansson
<KENNETH_M_JOHANSSONPÅYAHOOPUNKTCOM>***
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>> >>> Brev till bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
<<<
<DIV></DIV>> >>> avsluta prenumeration:
request-bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>Hej Totte!
<DIV></DIV>>Vilka belägg har du för ditt påstående nedan?
<DIV></DIV>>Det vore kul att få veta om hur humleoljor-alfasyra
korrelerar,om det
<DIV></DIV>>finns någon relation överhuvudtaget.
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>/Kenneth
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>--- bryggarenPÅmollehemPUNKTse wrote:
<DIV></DIV>> > *** Brev nr. 8501 till Bryggaren skickat av "Torsten
Hannerfeldt"
<DIV></DIV>> > <TORSTENPUNKTHANNERFELDTPÅHOMEPUNKTSE>***
<DIV></DIV>> > Antagligen är nivåerna av humleoljor lägre ett år när
även
<DIV></DIV>> > alfasyrahalten är låg. Korrigerar man sin beska för
alfasyrahalten så
<DIV></DIV>>kan man nog korrigera för smak och aromgivan också.
<DIV></DIV>> >
<DIV></DIV>> > Totte
<DIV></DIV>> >
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>
<DIV></DIV>>__________________________________
<DIV></DIV>>Do you Yahoo!?
<DIV></DIV>>Protect your identity with Yahoo! Mail AddressGuard
<DIV></DIV>>http://antispam.yahoo.com/whatsnewfree
<DIV></DIV></DIV><BR clear=all>
<HR>
Hitta din drömresa på MSN Resor <A
href="http://g.msn.com/8HMBSVSE/2743??PS=">Klicka här
</A></BLOCKQUOTE></BODY></HTML>