Kan vi inte göra en tråd för att dela med oss av pinsamma misstag vi gjort? Det händer ju en del tok när man brygger, speciellt i början.
Jag inleder med att dela med mig av ett genant missförstånd. Då jag bryggde min första allgrain-bryggning, för lite över ett år sedan, trodde jag att PBW var super-desinficerande, medan Starsan var den lättare rengöringen. Starsannade en hel del trams, men körde PBW på jäshink, hävert och slev.
Ett av mina första misstag var att inte kolla upp max maltmängder man skulle använda. Gjorde en 50% pale ale malt, 50% carafa II stout trodde jag. Slutade bara med en OG 1.080 som fastnade på FG 1.050. åkte i vasken.
I somras flaskade jag 20 liter stark belgare på 33cl geuzeflaskor med riktig kork och agraff. Tog en hel kväll att kränga på korkar och snurra agraffer. När jag var klar upptäckte jag en liten burk med trögflytande vätska som stod på en bänk. Det var sockerlösningen som skulle i för kolsyrejäsningen... AAAAAAAARGH.
Det tveklöst värsta jag vart med om inträffade för ett drygt år sedan. Jag hade bryggt en Oud Bruin med Roeselare-jästen men tyckte att syrabildningen var lite långsam. En lördagskväll hade vi planerat ett stor ölprovning hemma hos en kompis där vi skulle dricka en hel del suröl (Cantillon Mamouche mfl), så jag tog helt sonika med mig en flaska med patentkork som jag kunde spara slattar i och sedan ta med mig hem och pitcha i ölet. Ölprovningen spårar, som vanligt, ur till fulölsdrickande till norsk svartmetall och besök på en av pubarna på stan. Efter hemkomst vid ungefär 02:30 får jag för mig att det är en ypperlig idé att hälla i slattarna direkt istället för att vänta tills jag nyktrat till. Jag tappar flaskan rätt ner på damejeannen som självfallet spricker och 15 liter halvsur belgare börjar rätt kraftigt rinna ut på golvet och över mattan i mitt studentrum. Flyttade hela damejeannen så snabbt jag kunde in i duschen så den fick stå där och rinna, men det var litervis som hunnit rinna ut på mitt golv oavsett. Att jag inte skar mig på några glasbitar är ett under, dock tog det minst några timmar att städa upp allt... Jag var minst sagt less när jag väl kom till sängs.
Annars har jag väl exempelvis lyckats tappa skruvmejseln i i stort sett kokande vört när jag skulle koppla på kylspiralen efter avslutat kok. Lyckades fiska upp den ur ölet när det väl svalnat lite genom att ta på mig dubbla lager rengöringshandskar och mycket kvickt stuckit ner handen i vörten. Det blev dock en mycket god saison i slutändan.
Finns en klassiker från Flashback som lyder enligt:
"Inte riktigt matlagninsfadäs, men väl besläktat;
För fyra år sedan om jag minns rätt, var det ett grymt bärår. Vi har två buskar med röda vinbär på tomten, som vi vanligtvis låter fåglar och grannbarn ta hand om, men det här året hängde grenarna ned på marken på grund av tyngden på bären. Vi beslutade oss för att plocka av buskarna, och stod helt plötsligt med säkert 25 liter röda vinbär. Vinbär är ju inte ens gott!
Jaha, vad ska man göra med det då? Jag är inte direkt mycket för att sylta och safta. Jag drog mig å minnes att vi några år tidigare fått två stora Damejeannes(St) av någon släkting, och idén att göra vin av vinbären kläcktes.
Jag surfade som en galning för att lära mig metoder, och recept av dignitet.
Tydligen skulle vinbär/blåbär respektive vinbär/päron var smaksensationer av sällan skådat slag om man fick tro hembryggningsexpertisen.
Jag införskaffade päron av bästa kvalisort, och tillbringade ett par dagar bland blåbärsris och myggor tills jag hade en adekvat mängd bär.
Därefter besökte jag diverse olika butiker där jag införskaffade jästkulturer, korkar och allt vad som behövdes.
Efter grundlig rengörning av glasbehållarna och nya jäsrör och korkar blandade jag bär och frukter efter allsköns regler och tillsatte exakt mängd socker och vad det nu var. Därefter är det lite småpill, men mestadels väntan.
Ibland kom frugan på mig med att titta på det rogivande puttrandet med ett förnöjt leende.
Ett par dagar efter att jag satt satsen åkte jag ut på sjön för en nattlig fisketur. Någon gång vid fem på morgonen får jag ett hysteriskt samtal från den bättre hälften, som påstår att hon väckts av att den ena damejeannen sprängts
Hon talar nogsamt om att "mitt jävla vinexperiment" sitter på väggar och tak i matsal, hall och kök, och att jag gör bäst i att pallra mig hem för att hjälpa till med saneringen.
-Javisst, säger jag fromt. Men de som är sportfiskare vet att man inte drar hem i första taget när det hugger bra.
Jag tror att jag kom hem vid åttatiden ungefär, och möts av en tvärarg hustru med skurtrasan och hinkar i högsta hugg. Jag tror ni kan föreställa er ungefär hur det ser ut när väggar och tak är beklädda med blåbär-/vinbärsmos
Min första insats blir att flytta de bägge damejeannerna längst in i köket där de inte är i vägen under saneringen. Därefter börjar jag skrapa bärmos från tak och väggar. Efter någon halvtimme hör jag ett mäktigt plopp från köket – Som smällen från en champagnekork upphöjt i fyrtio eller så
Proppen har alltså åkt ur damejeanne nummer två, och den enda rena takytan i kök och matsal är täckt med vinbär-/pärongegga och sockrig fruktsaft som retsamt rinner nedför väggar och köksskåp.
Det tog nog tio timmar att få bort det värsta
Med facit i handen visade det sig att bärfragment tryckts upp i jäsröret och blockerat luftutsläppet, varpå den kraftiga jäsningen gjort sitt så att trycket blev så enormt högt att det lyckades skjuta iväg den anpassade gummiproppen, som jag mödosamt tryck i för allt jag var värd, som en raket.
Nåväl, vis av mina misstag gjorde jag om och rätt! Jag satte om satsen, även om det nu var ca. hälften kvar i de två behållarna, och lyckades faktiskt få ut ett tjugotal flaskor vin.
Vinet är såklart vämjeligt
Vi har beräknat kostnader för inköp, sanering, ommålning och takbyte och slagit ut det per vinare, och kan konstatera att det ligger på över tusenlappen per flaska
Det är numer en applåderad tradition när jag går ned i vinkällaren för att hämta en butelj av ”finvinet” vid den årliga släkträffen.
Jag kan avslutningsvis säga att det inte lagras väl…. "
Vi ställde ett sånt där flaskträd (sånt man torkar flaskor på) m plats för 50 flaskor uppe på ett bord. Plockade ut varma flaskor från ugnen. När trädet var nästan fullt så vek det sig, eller antagligen hade vi inte skruvat på bottenplattan rätt. 35-40 flaskor ner i golvet. Bara 9 gick sönder, men mitt i bryggningen och i köket och med rätt mycket glas att ta hand om. Inget kul. både flaskträdet och sterilisering med ugn har vi lagt ner sen dess.
gedman skrev:I somras flaskade jag 20 liter stark belgare på 33cl geuzeflaskor med riktig kork och agraff. Tog en hel kväll att kränga på korkar och snurra agraffer. När jag var klar upptäckte jag en liten burk med trögflytande vätska som stod på en bänk. Det var sockerlösningen som skulle i för kolsyrejäsningen... AAAAAAAARGH.
Hahaha, fyfan. Jag vet inte om jag hade börjat böla eller om jag slagit sönder köket.
Jäser mina batcher i kylskåp placerat i mitt källarförråd. Så jag tar lite halvstressat jäshinken efter bryggningen och tar hissen ner, ställer in i skåpet, på med tempproben och i med kabeln. Inga konstigheter och fort gick det. Äter middag och ska slänga soporna 2h senare. Då ser jag enstaka droppar av vätska i trapphuset och således också i hissen. Får panik, åker ner och hinner rädda 15 av 20 liter som inte hunnit rinna ut pga av läckande packning i usel tappkran, nämner inga fabrikat men pipen är röd . Hälften av den läckta vörten låg i grönsaksfacket i kylen men resten av kletet (!!!) hade sipprat ut på golvet och åkt in under hyllor och garderober och annat bråte i förrådet. Det var lite halvjobbigt och tidsödande att städa upp för den som undrar.
Lärde mig att det är bäst att kontrollera packningen vid tappkranen en extra gång!
VsX skrev:Det tveklöst värsta jag vart med om inträffade för ett drygt år sedan. Jag hade bryggt en Oud Bruin med Roeselare-jästen men tyckte att syrabildningen var lite långsam. En lördagskväll hade vi planerat ett stor ölprovning hemma hos en kompis där vi skulle dricka en hel del suröl (Cantillon Mamouche mfl), så jag tog helt sonika med mig en flaska med patentkork som jag kunde spara slattar i och sedan ta med mig hem och pitcha i ölet. Ölprovningen spårar, som vanligt, ur till fulölsdrickande till norsk svartmetall och besök på en av pubarna på stan. Efter hemkomst vid ungefär 02:30 får jag för mig att det är en ypperlig idé att hälla i slattarna direkt istället för att vänta tills jag nyktrat till. Jag tappar flaskan rätt ner på damejeannen som självfallet spricker och 15 liter halvsur belgare börjar rätt kraftigt rinna ut på golvet och över mattan i mitt studentrum. Flyttade hela damejeannen så snabbt jag kunde in i duschen så den fick stå där och rinna, men det var litervis som hunnit rinna ut på mitt golv oavsett. Att jag inte skar mig på några glasbitar är ett under, dock tog det minst några timmar att städa upp allt... Jag var minst sagt less när jag väl kom till sängs.
Annars har jag väl exempelvis lyckats tappa skruvmejseln i i stort sett kokande vört när jag skulle koppla på kylspiralen efter avslutat kok. Lyckades fiska upp den ur ölet när det väl svalnat lite genom att ta på mig dubbla lager rengöringshandskar och mycket kvickt stuckit ner handen i vörten. Det blev dock en mycket god saison i slutändan.
Finns en klassiker från Flashback som lyder enligt:
"Inte riktigt matlagninsfadäs, men väl besläktat;
För fyra år sedan om jag minns rätt, var det ett grymt bärår. Vi har två buskar med röda vinbär på tomten, som vi vanligtvis låter fåglar och grannbarn ta hand om, men det här året hängde grenarna ned på marken på grund av tyngden på bären. Vi beslutade oss för att plocka av buskarna, och stod helt plötsligt med säkert 25 liter röda vinbär. Vinbär är ju inte ens gott!
Jaha, vad ska man göra med det då? Jag är inte direkt mycket för att sylta och safta. Jag drog mig å minnes att vi några år tidigare fått två stora Damejeannes(St) av någon släkting, och idén att göra vin av vinbären kläcktes.
Jag surfade som en galning för att lära mig metoder, och recept av dignitet.
Tydligen skulle vinbär/blåbär respektive vinbär/päron var smaksensationer av sällan skådat slag om man fick tro hembryggningsexpertisen.
Jag införskaffade päron av bästa kvalisort, och tillbringade ett par dagar bland blåbärsris och myggor tills jag hade en adekvat mängd bär.
Därefter besökte jag diverse olika butiker där jag införskaffade jästkulturer, korkar och allt vad som behövdes.
Efter grundlig rengörning av glasbehållarna och nya jäsrör och korkar blandade jag bär och frukter efter allsköns regler och tillsatte exakt mängd socker och vad det nu var. Därefter är det lite småpill, men mestadels väntan.
Ibland kom frugan på mig med att titta på det rogivande puttrandet med ett förnöjt leende.
Ett par dagar efter att jag satt satsen åkte jag ut på sjön för en nattlig fisketur. Någon gång vid fem på morgonen får jag ett hysteriskt samtal från den bättre hälften, som påstår att hon väckts av att den ena damejeannen sprängts
Hon talar nogsamt om att "mitt jävla vinexperiment" sitter på väggar och tak i matsal, hall och kök, och att jag gör bäst i att pallra mig hem för att hjälpa till med saneringen.
-Javisst, säger jag fromt. Men de som är sportfiskare vet att man inte drar hem i första taget när det hugger bra.
Jag tror att jag kom hem vid åttatiden ungefär, och möts av en tvärarg hustru med skurtrasan och hinkar i högsta hugg. Jag tror ni kan föreställa er ungefär hur det ser ut när väggar och tak är beklädda med blåbär-/vinbärsmos
Min första insats blir att flytta de bägge damejeannerna längst in i köket där de inte är i vägen under saneringen. Därefter börjar jag skrapa bärmos från tak och väggar. Efter någon halvtimme hör jag ett mäktigt plopp från köket – Som smällen från en champagnekork upphöjt i fyrtio eller så
Proppen har alltså åkt ur damejeanne nummer två, och den enda rena takytan i kök och matsal är täckt med vinbär-/pärongegga och sockrig fruktsaft som retsamt rinner nedför väggar och köksskåp.
Det tog nog tio timmar att få bort det värsta
Med facit i handen visade det sig att bärfragment tryckts upp i jäsröret och blockerat luftutsläppet, varpå den kraftiga jäsningen gjort sitt så att trycket blev så enormt högt att det lyckades skjuta iväg den anpassade gummiproppen, som jag mödosamt tryck i för allt jag var värd, som en raket.
Nåväl, vis av mina misstag gjorde jag om och rätt! Jag satte om satsen, även om det nu var ca. hälften kvar i de två behållarna, och lyckades faktiskt få ut ett tjugotal flaskor vin.
Vinet är såklart vämjeligt
Vi har beräknat kostnader för inköp, sanering, ommålning och takbyte och slagit ut det per vinare, och kan konstatera att det ligger på över tusenlappen per flaska
Det är numer en applåderad tradition när jag går ned i vinkällaren för att hämta en butelj av ”finvinet” vid den årliga släkträffen.
Jag kan avslutningsvis säga att det inte lagras väl…. "
Hej
Väldigt bra samt "trevligt" beskrivit, jag fick mej en riktig skrattstund, humor samt självdistans är bra.
Grindcrusher skrev:
Håller med Bo. Mycket underhållande.
Det är också ett mirakel att VsX fortfarande brygger.
Ja, att jag inte lagt av är ett under. Funderar på det nu eftersom jag precis lyckades täcka min lägenhet i IPA till följd av en dålig corneliusfatskoppling på gassidan. Får tvätta gardiner imorgon. Varför håller jag inte till i badrummet när jag meckar med fat?!
Grindcrusher skrev:
Håller med Bo. Mycket underhållande.
Det är också ett mirakel att VsX fortfarande brygger.
Ja, att jag inte lagt av är ett under. Funderar på det nu eftersom jag precis lyckades täcka min lägenhet i IPA till följd av en dålig corneliusfatskoppling på gassidan. Får tvätta gardiner imorgon. Varför håller jag inte till i badrummet när jag meckar med fat?!
Som tur har vi sluppit de katastrofala misstagen, men pinsamma är de även om de var reparerbara.
Mäskat in på okrossad malt - försökt krossa blöt malt - drygat ut med mer malt - det blev en väldigt bra imp stout tillslut.
Mäskat in BIAB utan påsen - söligt men lösbart.
Tänker hallonlagra en porter - kokar hallonen som desinfektion - häller de kokande hallonen i dammejannen som prompt spricker av värmen. Ny sats väl avsvalnade hallon potionerades upp på minidammejanner (svagdrickeflaskor) i stället. Smakligt slutresultat.
Satslakade 33l istället för 28l senaste byggningen. Lyckades koka bort 5l mha extra grytor, men det blev 3l för mycket ändå. Korrigerade med extra DME. Tror ölet kan bli OK ändå, även om specialmalt profilen blir lite utspädd. Irriterande och lite pinsamt är det iaf.
Mäskade in med 1kg chokladmalt i en engelsk bitter istället för 100g som receptet sa. Hade köpt all malt färdigkrossad i exakt den mängden det skulle vara enligt receptet. Jag hade dock råkat skriva en nolla för mycket i beställningen så det blev 10ggr så mycket chokladmalt som det var tänkt. På bryggdagen ögnade jag bara snabbt igenom receptet utan ett egentligen kolla mängderna på malten innan jag började mäska så jag hällde bara i all malt utan att tänka mig för.
Resultatet blev inte riktigt som jag hade tänkt mig men nu efter drygt ett halvårs lagring så går det faktiskt att tvinga i sig ölet. Jag skulle inte kalla det gott men det blev faktiskt drickbart efter lite lagring som sagt.
En gång mäskade vi in och när vi var klara och nått rätt temp insåg vi att vi glömt lägga dit falskbotten. Den stod på tork i det stora tvättstället. Inte så jäkla kul med tanke på att det var ca 50 kg malt och motsvarande mängd vatten i mäskkärlet. Vi fick skopa ur allt till ett stort jäskärl och spola rent innan vi kunde börja om igen. Under samma bryggning så lossnade humlesilen i kokkärlet och för att kunna tappa ur kärlet så fick en bryggare tvätta och desinficera en arm. Sen spolade vi upp vatten genom utloppet samtidigt som han sträckte sig ned för att trycka till humlesilen. Betänk att det var ca 125 liter vört. När allt var klart insåg vi att vi glömt att tillsätta socker Kan tillägga att den här ölen blev riktigt kass.