Akvariepump? Hur gör man?

[Micke Granath]

Hej

Enligt vetenskapsmannen och hembryggaren Fred Johnson är skakning av jäskärlet det överlägset bästa sättet att syresätta vörten. Se pdf:en nedan.

http://cdn2.libsyn.com/basicbrewing/Aer ... b4fe06fe28

[hallaballoo]

Har syresatt med akvariepump men på slangen har jag ett bensinfilter(Biltema) och har i det tryckt in steril bomull. Har därefter anslutit en slang efter filtret på det smala röret siphon häverten. Har aldrig åkt på någon infektion. Kör ca 15 min efter tillsättning av jäst.

[Bosse Bergenståhl]

byggde om min gamla rotelgrammofon (loppis 50:-), lite grejor från en trasig symaskin och en rackarns stark magnet från en skakningsladdningsficklampa som ändå var trasig och någon dm gaffatejp till en magnetomrörare som sätter en stående virvel i upp till 4 liter vört. Det snurrar rejält och jäser rejält! Fick en nedrans sprätt på senaste jäsningen.

[Peter]

Intressanta referenser till akvarier. Jag hade akvarium för många år sedan och körde då, med gott resultat, helt utan pump, men med mycket växter. Fick otroligt fin balans, behövde sällan rengöra och fiskarna mådde toppen. Tror att växterna producerade tillräckligt med syre. Så nu till min idé. Varför inte plantera akvarieväxter i vörten innan jäsning? Det borde ju fungera jättebra?

Nej, skämt å sido. Själv syresätter jag med en rostfri "pimpsten" med 0.5 mikrons hål. Det blir otroligt små luftbubblor med den jämfört med en vanlig akvariesten. Det här med att det endast är omrörning som fungerar borde väl bero på bubblornas storlek?

[jonas.s]

Alla har ju sina sätt och metoder och är nog i regel nöjda så länge det fungerar. Jag brukar slänga på locket på jäshinken och skaka tills armarna tröttnar, en minut eller två.
Så, det är mitt sätt och det fungerar. Det fungerade att få igång jäsningen även innan jag började med detta. Det problem jag kan se i alla inlägg här är att det saknas en parameter. För mig är det ganska ointressant hur bra/dålig varje enskild bryggare tycker sin metod är om det inte finns med någon tidsangivelse. Så därför skulle det vara intressant om alla ville ange hur lång tid det tar från pitch till att första rörbubblet. Det mest intressanta är ju ändå starten för alla har ju ändå olika vörtstyrkor och jästsorter, temperaturer osv som kan påverka själva utjäsningen. För det är väl detta som det hela går ut på? Att få igång jäsningen så fort och fartfyllt som möjligt och inte att påverka smaken på ölet?
Jag har i regel med min armkraftsluftning ca 2-3 timmar till första bubblan vid 20C.

[carlsbergerensis]

Det var länge sedan jag gjorde några inlägg så här kommer ett...

Så därför skulle det vara intressant om alla ville ange hur lång tid det tar från pitch till att första rörbubblet. Det mest intressanta är ju ändå starten för alla har ju ändå olika vörtstyrkor och jästsorter, temperaturer osv som kan påverka själva utjäsningen. För det är väl detta som det hela går ut på? Att få igång jäsningen så fort och fartfyllt som möjligt och inte att påverka smaken på ölet?

Diskussionerna om syresättning av jästen brukar ofta fokuserar på att få ned syre i vörten. Tror jag skrivt kommentarer om det också för några år sedan...

En snabb jässtart är dessvärre inte i sig en garanti för hög utjäsning. Det kan mycket väl vara så att man har en snabb jässtart och ändå en låg utjäsning. Utjäsningsfaktorn brukar främst korreleras med jästcellernas nivå av omättade fetter och steroler i cellmembranet i slutet på jäsnining. Eftersom stressfaktorerna ökar i slutet på jäsningen, så är det först då som det blir kritiskt.

För att garantera att kvaliteten på cellmembranen inte understiger den nivå då man får problem med för högt FG så beövs det behövs rätt jästgiva och att den jästen har toppkvalitet på sina cellmembran, då kvaliteten av naturen sjunker sakta men säkert i och med att jästen förökar sig i syrefri mijö.

Hyfsat färsk jäst, som tex kommer direkt från en färsk jästkaka av inte alltför högt OG, har normalt mycket goda glycogenförråd samt är proppfull med olika kemiska förstader till ergosterol och den omättade fetterna. Då kan jäste mycket snabbt, omsätta syre löst i sin omgivning till rätta substanser och uppdatera sina cellmembran.

Men om jästens glykogennivåer är dåliga, så kan man säga att jästen är i för dåligt skick för att snabbt och effektivt
kunna tillgodogöra sig syre i vörten. Upptaget av syre och tillverkning av dessa substanser är energikrävande processer och utan "startbränslet" (glykogen) så går detta mycket långsamt. Och då kan det hända att jästen inte blir helt optimalt stark trots att man uppnåt hårresande ppm O2 nivåer. För höga syrenivåer med syrgas kan rent av bli negativt, specielly för en trött jäst, så cellens hantering av oxidativ stress är mycket dålig om jästen är gammal och har dåliga cellmembran.

Då kan det vara mycket enklar att få en bra jäst, genom att först på ett mildare sätt, förbereda jästen i lite ny vört, men mild syresättning (inte syrgas), och sedan låta jästen bygga upp energiförråden, och sedan utföra ännu en till syresättning alldeles innan jäststart.

Vad som är "enklast" om man tänker på arbetsinsatsen är ju en sak, men med dessa metoder och lite timing, är det möjligt att förbereda jästen redan i olika förkulturssteg så bra att man kanske inte behöver skaka armarna ur led genom att skaka en stor jästunna.

Jag tror huvudpoängen av detta är att om man tror att man kan ta gammal halvrisig jäst med dåliga glycogen nivåer och kasta ned i 20 liter vört på bryggardagen och sedan kompensera det genom att en gång ge jästen en syrgaschock så är risken stor att man missa själva poängen. I ett sådant läge (gammal jäst som inte aktiveras it en förkultur senaste dagarna) kanske en upprepad syresättning efter en viss tid kan behövs. Exakta tiden kan nog variera bereonde på hur dålig jäst man hade. Problemet med jäst av okänt initialtillstånd är ju att allting inte blir så reproducerbart.

Om man tar en liten del av del man lägger på vispbyggande på att fundera över hur de små jästcellerna kan tänkas känna sig på bryggardagen så kan man nog göra stora vinster. Mycket tror jag handlar om lite medkänsla med jästne, och taktkänsla mellan jästens aktivera och syresättning (ett lite haltande liknelse för en dålig start på dagen är om din omtänsamma partner dyker upp på 6-snåret och för att sprara dig lite tid, blåser ned frukosten med högtrycksspruta rätt ner under täcket - helst innan klockan ringt! I värsta fall får man en hjärtattack, och i bästa fall är man bara på dåligt humör resten av dagen)

/Fredrik

[Bosse Bergenståhl]

Har man frystorkad jäst av bra kvalitetet, t ex från Fermentis, är nog inte syresättning ett problem så länge man brygger en 20-25 liter på en påse alejäst, vilket väl de flesta gör. Detta eftersom bra frystorkad jäst också innehåller ett syreförråd.

Men om man vill brygga större volymer och / eller har en lite äldre flytande jäst (t ex Wyeast) brukar det vara klokt att göra en förkultur. Vid min senaste bryggning fick jag för bra fart på min jäst, West Yorkshire Ale, jag tillsatte 4 liter till 90 liter 1057vört. Morgonen efter fick jag städa tvättstugan. Skummade av jästlagret för att dämpa förloppet, det är en riktigt överjäsande jäst med kraftigt jäsningsförlopp. Temperaturen i jäsningsrummet var 22°C, högre än tänkt. Men i tunnan var det betydligt varmare!, minst 24°C (mätt via isolerande kudde på utsidan). Sänkte yttertempen, men innertempen höll i sig, ytterligare överjäsning. På fyra dagar var jag nere i målet, 1017. Ölen är nu riktigt god, fruktig och maltig, som jag avsett, så den höga jästempen verkar inte ha skapat allt för mycket trista fenoler.

[assistredo]

Samma här, West Yorkshire Ale, förkultur 2 liter tillsatt, dock 18C i jäsrummet. Jag sitter vid datorn då det skramlar till. Det är övre delen av det tvådelade jäsröret som flugit iväg drygt en meter och hamnat på golvet. Ur röret puttrar det som ett grötkok och det flödar som en lavaström av ljusbrun jästsörja ut över hinklocket. Jag skrapar av mer en ett hekto jäst under det närmsta dygnet. Från OG 1060 till 1013 på fem dagar.

Man kanske skulle kunna koppla en slang till jäsröret och till nästa hink med vört och skapa en hemvariant av Burton Unions.

I Yorkshire finns en traditionell jäsmetod som kallas Yorkshire Stone Squares. Det går tydligen ut på brygden pumpas runt på något sätt så att överjästen inte bara får flyta upp och lägga sig till ro för tidigt. Det lär dock ge lite mera diacetyl än vanligt.

Den här jästen lär härstamma från ett bryggeri som heter Taylors och som gör en välkänd bitter som kallas Landlord.

Överjäst

IMG_0145.jpg (103.24 KiB) Visad 5957 gånger

[assistredo]

Redigerat in en bild också i mitt föregående inlägg