Hej
Jag är en nybliven bryggare med lite funderingar som är svåra att göra sig en uppfattning av i min avsaknad av erfarenhet.
Låt oss säga att jag nu under våren vill brygga några olika typer av ales, till exempel en APA, en IPA, en irish dry stout och kanske en skotsk ale.
Hur stor betydelse har det då vilken/vilka jästsorter jag väljer? Det vill säga, är det värt att beställa olika jästsorter för de olika ölsorterna, eller kan jag lika gärna nöja mig med en sort, eller rent av försöka odla upp london ale igen, som jag redan har i botten av mina flaskor här hemma?
Kommer jag märka någon skillnad i slutprodukterna? Kanske är det värt att beställa bara för den skull att stilla min nyfikenhet och skaffa erfarenhet av de olika jästsorterna?
Jästsortens betydelse?
Moderatorer: martinb, Webbgrupp
Kategoriregler
Innan du startar en ny tråd i denna kategori ska du ha läst Info-meddelandet som berättar vad som hör hemma under Nybryggarhjälp.
Innan du startar en ny tråd i denna kategori ska du ha läst Info-meddelandet som berättar vad som hör hemma under Nybryggarhjälp.
-
Extatiskt Rasande
- Torrhumlare
- Inlägg: 73
- Blev medlem: söndag 2008-01-27 13:56
- Ort: Örebro
Hej,
jag skulle nästan säga att det är jästen som har mest betydelse för smaken. OK, jag överdriver lite. Självklart har malt och humle mycket att säga till om, men med samma malt och humle och två olika jäster kan slutresultaten bli väsen skilt från varandra.
Vissa jäster som den amerikanska chico-jästen från Sierra Nevada (Wyeast 1056) är mycket neutral och är just populär för att den ger så mycket utrymme för malt och humle. Belgiska jäster, som Chimay-jästen (Wyeast 1214), är å andra sidan väldigt smakrika. De flesta jäster påverkar i tillägg smaken olika beroende på vilken temeratur du jäst i.
Det kan vara bra att läsa på om jästerna när du börjar planeringen för din bryggning. Hos Wyeast (se länken nedan) har du väldigt bra beskrivning av varje jästtyp i deras sortiment och till vilka ölsorter dom passar.
Sedan är det bara att prova sig fram tills man hittar en jäst som passar den egna gommen. Lycka till!
/Pål
http://www.wyeastlab.com/hb_yeaststrain.cfm
jag skulle nästan säga att det är jästen som har mest betydelse för smaken. OK, jag överdriver lite. Självklart har malt och humle mycket att säga till om, men med samma malt och humle och två olika jäster kan slutresultaten bli väsen skilt från varandra.
Vissa jäster som den amerikanska chico-jästen från Sierra Nevada (Wyeast 1056) är mycket neutral och är just populär för att den ger så mycket utrymme för malt och humle. Belgiska jäster, som Chimay-jästen (Wyeast 1214), är å andra sidan väldigt smakrika. De flesta jäster påverkar i tillägg smaken olika beroende på vilken temeratur du jäst i.
Det kan vara bra att läsa på om jästerna när du börjar planeringen för din bryggning. Hos Wyeast (se länken nedan) har du väldigt bra beskrivning av varje jästtyp i deras sortiment och till vilka ölsorter dom passar.
Sedan är det bara att prova sig fram tills man hittar en jäst som passar den egna gommen. Lycka till!
/Pål
http://www.wyeastlab.com/hb_yeaststrain.cfm
-
Extatiskt Rasande
- Torrhumlare
- Inlägg: 73
- Blev medlem: söndag 2008-01-27 13:56
- Ort: Örebro
Tack 
Från produktbeskrivningar och namnen har jag naturligtvis slutit mig till att 1084 irish ale kan vara bra till en irish dry sout, 1728 scottish ale till skotsk ale och 1056 american ale är bra till APA.
Men sen sitter jag och tittar i receptdatabasen och ser att folk verkar använda de olika jästsorterna som de vill ändå. Då tänker jag att de flesta kanske köper en sort som de odlar och brygger med ett tag, ganska oberoende av vad de brygger. När sedan den jästen börjar bli oanvändbar efter hur många bryggningar det nu tar så gör man en ny beställning och kanske byter sort. Eller köper de flesta ny jäst till varje/varannan ny bryggning?
Hur många bryggningar kan jästen som regel orka med innan den blir konstig/för trött? Beror väl kanske på hur man sköter den..?
Från produktbeskrivningar och namnen har jag naturligtvis slutit mig till att 1084 irish ale kan vara bra till en irish dry sout, 1728 scottish ale till skotsk ale och 1056 american ale är bra till APA.
Men sen sitter jag och tittar i receptdatabasen och ser att folk verkar använda de olika jästsorterna som de vill ändå. Då tänker jag att de flesta kanske köper en sort som de odlar och brygger med ett tag, ganska oberoende av vad de brygger. När sedan den jästen börjar bli oanvändbar efter hur många bryggningar det nu tar så gör man en ny beställning och kanske byter sort. Eller köper de flesta ny jäst till varje/varannan ny bryggning?
Hur många bryggningar kan jästen som regel orka med innan den blir konstig/för trött? Beror väl kanske på hur man sköter den..?
-
fredrik.stahl
- Dekoktionsmäskare
- Inlägg: 654
- Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50
- Ort: Frösön
Jag håller också med om att jästen är avgörande för resultatet och mycket viktigt för att få till den speciella karaktären i olika stilar. Men det betyder inte att det inte går bra att brygga många olika stilar med samma jäst. Man kan påverka resultatet mycket genom att variera de andra ingredienserna, mäskningen och jästemperaturen.
Jag tycker du kan börja med att brygga olika stiler med samma jäst för att lära känna den. Jag är själv rätt förtjust i BC 1028 London Ale, den ger en trevlig lite torr mineralig profil och balanserad maltighet. Fruktigheten kan man reglera med jästemperaturen och utjäsningen som normalt är ganska hög går att få ner genom en dextrinrik vört.
Jag är speciellt förtjust i 1028 till Dry Stout där jag tycker den ger precis rätt torra karaktär. Jag tycker inte 1084 Irish passar lika bra alls, den ger en mycket rundare och maltigare karaktär och jäser inte ut tillräckligt för en dry stout. Det kom jag fram till för flera år sen så för några månader sedan bestämde jag mig för att testa igen. Jag provade att jäsa 1028 och 1084 parallellt med samma vört delad på två kärl, och det stämde med min tidigare erfarenhet. 1028 lyfte fram humlen och den lite skarpare rostade karaktären mer, medan 1084 gav lägre upplevd beska, rundare maltighet, mildare rostad karaktär (mer choklad än kaffe), lite mer fruktighet, tydlig diacetyl och en lite metallisk bismak. Intressant nog hade båda ölen exakt samma FG så det var ingen skillnad i utjäsning mellan de olika jästerna.
Jag passade på att göra samma test med en mild ale som jag också brukar jäsa med 1028, och där gav 1084 ett mycket rundare och trevligare resultat de första veckorna. Tyvärr försämrades smaken efter några veckor - diacetylen försvann och ersattes av en kraftigt metallisk smak. Ölen jäst med 1028 var betydligt mer stabil. Kan diacetyl brytas ned till något som smakar metalliskt tro?
Jag tycker att du gott kan prova att jäsa en hel serie öl med 1028. För en APA och skotsk ale kan du jäsa vid nedre änden av temperaturintervallet för jästen för att minska fruktigheten. För skotsk ale mäska en dextrinrik vört, men det motsatta för IPA och dry stout. Sen kan du prova en annan jäst nästa gång - det skojiga med bryggningen är ju att det alltid finns möjlighet till förbättring och som hembryggare har vi ju alla möjligheter att experimentera!
Jag tycker du kan börja med att brygga olika stiler med samma jäst för att lära känna den. Jag är själv rätt förtjust i BC 1028 London Ale, den ger en trevlig lite torr mineralig profil och balanserad maltighet. Fruktigheten kan man reglera med jästemperaturen och utjäsningen som normalt är ganska hög går att få ner genom en dextrinrik vört.
Jag är speciellt förtjust i 1028 till Dry Stout där jag tycker den ger precis rätt torra karaktär. Jag tycker inte 1084 Irish passar lika bra alls, den ger en mycket rundare och maltigare karaktär och jäser inte ut tillräckligt för en dry stout. Det kom jag fram till för flera år sen så för några månader sedan bestämde jag mig för att testa igen. Jag provade att jäsa 1028 och 1084 parallellt med samma vört delad på två kärl, och det stämde med min tidigare erfarenhet. 1028 lyfte fram humlen och den lite skarpare rostade karaktären mer, medan 1084 gav lägre upplevd beska, rundare maltighet, mildare rostad karaktär (mer choklad än kaffe), lite mer fruktighet, tydlig diacetyl och en lite metallisk bismak. Intressant nog hade båda ölen exakt samma FG så det var ingen skillnad i utjäsning mellan de olika jästerna.
Jag passade på att göra samma test med en mild ale som jag också brukar jäsa med 1028, och där gav 1084 ett mycket rundare och trevligare resultat de första veckorna. Tyvärr försämrades smaken efter några veckor - diacetylen försvann och ersattes av en kraftigt metallisk smak. Ölen jäst med 1028 var betydligt mer stabil. Kan diacetyl brytas ned till något som smakar metalliskt tro?
Jag tycker att du gott kan prova att jäsa en hel serie öl med 1028. För en APA och skotsk ale kan du jäsa vid nedre änden av temperaturintervallet för jästen för att minska fruktigheten. För skotsk ale mäska en dextrinrik vört, men det motsatta för IPA och dry stout. Sen kan du prova en annan jäst nästa gång - det skojiga med bryggningen är ju att det alltid finns möjlighet till förbättring och som hembryggare har vi ju alla möjligheter att experimentera!
-
Extatiskt Rasande
- Torrhumlare
- Inlägg: 73
- Blev medlem: söndag 2008-01-27 13:56
- Ort: Örebro
Intressant det du skriver om irish ale. Vad jag har läst mig till om den jästen i övrigt har inte varit odelat positivt. Omdömena om den verkar vara att den i princip endast duger till stout, och nu säger du att den inte ens är särskilt bra till det (förvisso specifikt dry stout, men).
I övrigt så förefaller förutom 1028, diskuteras ovan, även 1728 scottish och 1056 american ale ha gott rykte. Är det en riktig uppfattning?
I övrigt så förefaller förutom 1028, diskuteras ovan, även 1728 scottish och 1056 american ale ha gott rykte. Är det en riktig uppfattning?
Jag tror Irish ale jästen (Guinness) kan funka bra i sk Red Ale också, men stouts kan man göra på många andra jäster. Själv gjorde jag en havremjölkstout på London Ale III (Youngs/Boddingtons), som är en av mina favoriter när det gäller brittisk ale jäst. Den funkar bra till Pale ales och bitter. 1028 (Worthingtons) har jag aldrig provat men ser ingen orsak att du inte kan återanvända den för samtliga tre sorter du vill göra.
1056 American ale (Sierra Nevada) har ett bra rykte för att den är pålitlig och sk all purpose tack vare sin neutrala smak. Själv tycker jag den är tråkig och använder hellre American Ale II (Anchor Liberty) som flockar bättre och har en intrssantare smakprofil. 1332 Northwest (Hales) är en annan bra och smakrikare amerikansk ale jäst. 1056 funkar visserligen på all typ av ale, tror jag.
Den skottska jästen har jag aldrig provat, den kommer fråm McEwan's. Tror den är lite rökig och ger en fin maltprofil på ölet. Tror den kan vara lite väl enkelspårig, alltså att den inte kan användas för många andra öltyper? Jag kan ha fel - har som sagt aldrig använt den.
Fredrik har helt rätt i att man kan gott prova sig fram med en jäst. För brittiska ales borde egentligen de flesta brittiska jäster funka någonlunda bra.
Själv är jag en sucker på belgiska ale jäster och har provat ett antal olika jäster på mer eller mindre ett enda recept bara för att se hur jästen påverkar smaken. Det var otroligt stora skillnader mellan de belgiska jästerna. Skitkul experiment.
/Pål
1056 American ale (Sierra Nevada) har ett bra rykte för att den är pålitlig och sk all purpose tack vare sin neutrala smak. Själv tycker jag den är tråkig och använder hellre American Ale II (Anchor Liberty) som flockar bättre och har en intrssantare smakprofil. 1332 Northwest (Hales) är en annan bra och smakrikare amerikansk ale jäst. 1056 funkar visserligen på all typ av ale, tror jag.
Den skottska jästen har jag aldrig provat, den kommer fråm McEwan's. Tror den är lite rökig och ger en fin maltprofil på ölet. Tror den kan vara lite väl enkelspårig, alltså att den inte kan användas för många andra öltyper? Jag kan ha fel - har som sagt aldrig använt den.
Fredrik har helt rätt i att man kan gott prova sig fram med en jäst. För brittiska ales borde egentligen de flesta brittiska jäster funka någonlunda bra.
Själv är jag en sucker på belgiska ale jäster och har provat ett antal olika jäster på mer eller mindre ett enda recept bara för att se hur jästen påverkar smaken. Det var otroligt stora skillnader mellan de belgiska jästerna. Skitkul experiment.
/Pål