Hej
Sitter och förkovrar mig i hembryggningens ädla konst. Det som bekymrar mig lite är själva lakningen. När man läser forum och artiklar förundras man lite av den flora av mäskmetoder som finns. Eller kanske hur olika bryggare fritt tolkar dessa.
Av vad jag förstått är Infusionsmäskning och Dekokotionsmäskning de vanligaste typerna. Medan stegmäskning är en kombination av dessa. Sedan har jag dålig koll på Springmäskning och hur ett RIMS- system egentligen funkar
Undrar nu om någon vill beskriva eller kan posta länkar till sidor som tar upp detta ämnet mer ingående. Jag är ganska nyfiken av mig så jag ser gärna en länk eller ett inlägg på mer än bara några rader per typ. (Praktisk och teoretisk användning)
//PP
Olika lakmetoder?
Moderatorer: martinb, Webbgrupp
Kategoriregler
Innan du startar en ny tråd i denna kategori ska du ha läst Info-meddelandet som berättar vad som hör hemma under Nybryggarhjälp.
Innan du startar en ny tråd i denna kategori ska du ha läst Info-meddelandet som berättar vad som hör hemma under Nybryggarhjälp.
Visst finns det många sätt att mäska på, vissa är mer snarlika varandra och bör ge samma resultat, medans andra skiljer sig mer.
Med Infusion menas helt enkelt att man tillför varmt vatten.
Den enklaste är enstegsinfusion, det innebär att man tillför vatten i ett enda steg. Ex. mäskning 1 timme med 66 grader C, genom att tillföra vatten ca 10 grader över måltemp. Detta är vanligt vid ex. Engelska öltyper.
Om man i andra fall för med fler raster (temperaturhöjningar) så kan man göra dett på olika sätt.
Antingen genom flera hetvatteninfusioner och öka på temperaturen efterhand - oftast då med lite vatten och tjock mäsk i början, för att mot slutet ha en tunnare mäsk.
Stegmäskning innebär att man höjer temperaturen i steg, oftast genom yttre värmesköldar, ånga eller andra värmekällor som inte ökar på volymen vid uppvärmingen.
Skillanden mellan hetvatteninfusiner och stegmäskninger är därför relativt liten - det handlar mer i så fall om tiderna det tar att höja temperaturen.
RIMS är också en form av stegmäskning, det är bara ett annat sätt att göra det på. RIMS är en förkortning (jag inte kan direkt vad det betyder) leta på nätet så finns det massor med bilder och info på folk som har byggt RIMS-system. RIMS handlar om att man pumpar runt vörten genom en tub med en elslinga i som värmer vörten som går igenom den och på så sätt höjer temperaturen.
Till sist så kan man med enkel/dubbel/trippel dekoktion höja temperaturen. Dekoktionen i sig ger tack vare kokningen oftast ett lite maltigare öl (och högre utbyte). Förr var detta den enda möjligheten man hade hör att höja temperaturen (förutom infusioner). Dekoktionsmäskning tar oftast lite längre tid, var vanligast vid lagerölsframställning, men idag används det mer sällan på grund av tiden.
Det finns alltså tre grundläggande sätt, varav stegmäskning är den senare. Infusioner, Dekoktioner samt stegmäskning - allt annat är egentligen bara olika sät att göra det på.
Hoppas detta reder ute lite av begreppsförvirringen. Att du hör ser att folk gör olika beror just på att man kan göra mäskningar med flera temperaturhöjningar på många olika sätt - inget föringar det andra. Handlar mycket om personlig smak, tid, pengar etc. Vissa håller på att utröna om dekoktioner ger bättre öl än utan. Det blir lite skillnad, sedan om det är bättre eller sämre står oftast i stjärnorna, då folks smakbild och tycke är olika.
// Kim
Med Infusion menas helt enkelt att man tillför varmt vatten.
Den enklaste är enstegsinfusion, det innebär att man tillför vatten i ett enda steg. Ex. mäskning 1 timme med 66 grader C, genom att tillföra vatten ca 10 grader över måltemp. Detta är vanligt vid ex. Engelska öltyper.
Om man i andra fall för med fler raster (temperaturhöjningar) så kan man göra dett på olika sätt.
Antingen genom flera hetvatteninfusioner och öka på temperaturen efterhand - oftast då med lite vatten och tjock mäsk i början, för att mot slutet ha en tunnare mäsk.
Stegmäskning innebär att man höjer temperaturen i steg, oftast genom yttre värmesköldar, ånga eller andra värmekällor som inte ökar på volymen vid uppvärmingen.
Skillanden mellan hetvatteninfusiner och stegmäskninger är därför relativt liten - det handlar mer i så fall om tiderna det tar att höja temperaturen.
RIMS är också en form av stegmäskning, det är bara ett annat sätt att göra det på. RIMS är en förkortning (jag inte kan direkt vad det betyder) leta på nätet så finns det massor med bilder och info på folk som har byggt RIMS-system. RIMS handlar om att man pumpar runt vörten genom en tub med en elslinga i som värmer vörten som går igenom den och på så sätt höjer temperaturen.
Till sist så kan man med enkel/dubbel/trippel dekoktion höja temperaturen. Dekoktionen i sig ger tack vare kokningen oftast ett lite maltigare öl (och högre utbyte). Förr var detta den enda möjligheten man hade hör att höja temperaturen (förutom infusioner). Dekoktionsmäskning tar oftast lite längre tid, var vanligast vid lagerölsframställning, men idag används det mer sällan på grund av tiden.
Det finns alltså tre grundläggande sätt, varav stegmäskning är den senare. Infusioner, Dekoktioner samt stegmäskning - allt annat är egentligen bara olika sät att göra det på.
Hoppas detta reder ute lite av begreppsförvirringen. Att du hör ser att folk gör olika beror just på att man kan göra mäskningar med flera temperaturhöjningar på många olika sätt - inget föringar det andra. Handlar mycket om personlig smak, tid, pengar etc. Vissa håller på att utröna om dekoktioner ger bättre öl än utan. Det blir lite skillnad, sedan om det är bättre eller sämre står oftast i stjärnorna, då folks smakbild och tycke är olika.
// Kim
Senast redigerad av Kim den torsdag 2007-02-15 23:52, redigerad totalt 1 gång.
Snart så är partyt över - äntligen.
-
Fredrik Nivert
- SHBF - Bryggkursledare
- Inlägg: 346
- Blev medlem: måndag 2006-10-23 16:18
- Ort: Göteborg, ASKIM
Hej!
Olika utrustningar lämpar sig olika bra för olika mäskmetoder.
Stegmäskning
Enkelt om du mäskar i en gryta på spisen. När temperaturen skall höjas slår man på plattan, rör medans man värmer, och när rätt temp uppnåtts slår man av värmen.
Infusionsmäskning
Kokande vatten tillsätts för att höja tempen. Man får då börja med en tjock mäsk, annars blir den för tunn när man tillsatt sina infusioner.
Men infusionsmäksning kan man mäska i ett kärl som inte har egen värmekälla.
Dekoktionsmäskning
När temperaturen skall höjas tar man en en del (ca 1/3) av mäsken och häller över i ett kokkärl. Denna del kallar dekoktionen, och den värms till kokning och återförs sedan till huvudmäsken (även kallad modermäsken) för att höja tempen på hela mäsken till önskad temperatur. Även denna metod tillåter att man mäskar i ett kärl som inte har egen värmekälla.
RIMS
Rims bygger på att man mäskar i sitt lakkärl. Vid utloppet sitter en pump, och efter pumpen en behållare som det sitter värmepatron inuti. Efter behållaren leds vörten tillbaka till övre delen av lakkärlet. När sen temperaturen skall höjas i mäsken öppnas kranen i botten, och pumpen pumpar vätskan förbi värmepatronen som då värmer vätskan innan den återförs till toppen. Så här cirkulerar man tills mäsken uppnått önskad temperatur.
Olika utrustningar lämpar sig olika bra för olika mäskmetoder.
Stegmäskning
Enkelt om du mäskar i en gryta på spisen. När temperaturen skall höjas slår man på plattan, rör medans man värmer, och när rätt temp uppnåtts slår man av värmen.
Infusionsmäskning
Kokande vatten tillsätts för att höja tempen. Man får då börja med en tjock mäsk, annars blir den för tunn när man tillsatt sina infusioner.
Men infusionsmäksning kan man mäska i ett kärl som inte har egen värmekälla.
Dekoktionsmäskning
När temperaturen skall höjas tar man en en del (ca 1/3) av mäsken och häller över i ett kokkärl. Denna del kallar dekoktionen, och den värms till kokning och återförs sedan till huvudmäsken (även kallad modermäsken) för att höja tempen på hela mäsken till önskad temperatur. Även denna metod tillåter att man mäskar i ett kärl som inte har egen värmekälla.
RIMS
Rims bygger på att man mäskar i sitt lakkärl. Vid utloppet sitter en pump, och efter pumpen en behållare som det sitter värmepatron inuti. Efter behållaren leds vörten tillbaka till övre delen av lakkärlet. När sen temperaturen skall höjas i mäsken öppnas kranen i botten, och pumpen pumpar vätskan förbi värmepatronen som då värmer vätskan innan den återförs till toppen. Så här cirkulerar man tills mäsken uppnått önskad temperatur.
Tack!
Nu börjar alla intryck klarna lite.
Följdfrågan som direkt dyker upp i tankarna är mängden mäsk. Skiljer sig förhållandet mellan volymen på det man vill börja koka och det man mäskar i något mellan de olika säten. Finns det för och nackdelar med tjock mäsk.
När vi ändå har tagit upp tråden så kanske någon vill ha vänligheten att berätta vilka sätt man kan laka ur mäsken? (Kallas det så?).
/Per
Nu börjar alla intryck klarna lite.
Följdfrågan som direkt dyker upp i tankarna är mängden mäsk. Skiljer sig förhållandet mellan volymen på det man vill börja koka och det man mäskar i något mellan de olika säten. Finns det för och nackdelar med tjock mäsk.
När vi ändå har tagit upp tråden så kanske någon vill ha vänligheten att berätta vilka sätt man kan laka ur mäsken? (Kallas det så?).
/Per
Hej
Följdfrågan som direkt dyker upp i tankarna är mängden mäsk. Skiljer sig förhållandet mellan volymen på det man vill börja koka och det man mäskar i något mellan de olika säten. Finns det för och nackdelar med tjock mäsk
Jag förstår inte direkt vad du menar?
Tjock mäsk=Förjäsbarheten minskar lite, alfa amylas= lite mera smak, inte så tunn öl. Tvärtom med tunn mäsk. Men det är bara grova drag. Mycket beror på hur jästen klarar av dom olika betingelserna.
Lägre mäsktemp= högre förjäsbarhet, låg försockringstemp. lågt ph = tunnare öl= högre alchalt, men som sagt var bara i grova drag.
Lakning= Att få ut så mycket förjäsbart extrakt som det går utan att förstöra ölet.
EX: Använd 2 st 30 litershinkar. I den ena borrar du/perforerar botten med hål, borra, borra, bara borra. Min hink är perforerad med hur många ca 4 mm hål det bara går. I den andra hinken sätter du in en avtappnings ventil. Den perforerade hinken stoppar du i den hinken med kran i. När du har mäskat färdigt så pytsar du försiktigt över mäsken i dubbelhinken, den perforerade i topp alltså. Rör om ordentligt, väntar i 15-20 min. Sedan pytsar du i hetvatten ca 77 c ovanpå mäsken. Öppnar kulventilen/kranen, låter ca 2-3 liter rinna ut i en annan 30 litershink eller kastrull, häll tillbaka dom först uppsamlade literna, gör så en gång till. Öppna sedan kranen och se till att du hela tiden har några dcm hett vatten ovanpå mäsk bädden. Samla sedan upp tillräcklig mängd lak vört, lite beronde på mängden malt du mäskade in i. Om du mäskade in ca 5,5 kg malt så samla upp omkring 25 liter lakvört. Detta är bara grova drag hur själva lakningen fungerar. Det kommer att strula lite i början men mycket snart är du inne i hur det funkar. Lycka till.
Bo
Följdfrågan som direkt dyker upp i tankarna är mängden mäsk. Skiljer sig förhållandet mellan volymen på det man vill börja koka och det man mäskar i något mellan de olika säten. Finns det för och nackdelar med tjock mäsk
Jag förstår inte direkt vad du menar?
Tjock mäsk=Förjäsbarheten minskar lite, alfa amylas= lite mera smak, inte så tunn öl. Tvärtom med tunn mäsk. Men det är bara grova drag. Mycket beror på hur jästen klarar av dom olika betingelserna.
Lägre mäsktemp= högre förjäsbarhet, låg försockringstemp. lågt ph = tunnare öl= högre alchalt, men som sagt var bara i grova drag.
Lakning= Att få ut så mycket förjäsbart extrakt som det går utan att förstöra ölet.
EX: Använd 2 st 30 litershinkar. I den ena borrar du/perforerar botten med hål, borra, borra, bara borra. Min hink är perforerad med hur många ca 4 mm hål det bara går. I den andra hinken sätter du in en avtappnings ventil. Den perforerade hinken stoppar du i den hinken med kran i. När du har mäskat färdigt så pytsar du försiktigt över mäsken i dubbelhinken, den perforerade i topp alltså. Rör om ordentligt, väntar i 15-20 min. Sedan pytsar du i hetvatten ca 77 c ovanpå mäsken. Öppnar kulventilen/kranen, låter ca 2-3 liter rinna ut i en annan 30 litershink eller kastrull, häll tillbaka dom först uppsamlade literna, gör så en gång till. Öppna sedan kranen och se till att du hela tiden har några dcm hett vatten ovanpå mäsk bädden. Samla sedan upp tillräcklig mängd lak vört, lite beronde på mängden malt du mäskade in i. Om du mäskade in ca 5,5 kg malt så samla upp omkring 25 liter lakvört. Detta är bara grova drag hur själva lakningen fungerar. Det kommer att strula lite i början men mycket snart är du inne i hur det funkar. Lycka till.
Bo
Se bara till att inte plaska runt och syresätta, vilket ger felsmaker till ölet.
Den enda gången du skall syresätta vörten är när det är dags för jästtillsats. Om jag minns rättt skall det vara under 27 grader C för att inte påverkas negativt.
Syre är en stor bov till en fördärvad bryggd.
// Kim
Den enda gången du skall syresätta vörten är när det är dags för jästtillsats. Om jag minns rättt skall det vara under 27 grader C för att inte påverkas negativt.
Syre är en stor bov till en fördärvad bryggd.
// Kim
Snart så är partyt över - äntligen.
Sedan finns ju "batch sparging" också...
Har aldrig testat själv, men det verkar ju behändigt!
Hämtat från http://brewiki.org/BatchSparge
Jonas
Har aldrig testat själv, men det verkar ju behändigt!
Hämtat från http://brewiki.org/BatchSparge
After the mash, I don't drain, I add some more, hotter water (probably boiling) to get the temperature up into the low 70°'sC. How much water? I aim here (somewhat arbitrarily) for the same volume that the grain will soak up. To calculate this, multiply your grain weight by 1.1, so for my 5kg grain bill I will add 5.5 litres, lets just say 6.
I stir that up real good and let it settle for 5 or 10 minutes. I drain 2-4 litres and gently move this back into the mashtun. You want to settle the grain bed down so the wort runs clear, tipping it in from a great height doesn't help.
Then I drain all the wort into the pot as fast as I can. Now I know you hear things like "sparge slow" but that doesn't apply to batch sparging. You can put this on the burner if you like to get it to the boil.
What I have in the brewpot is around 15 litres of beautiful wort. It is no coincidence that this is half the total wort volume (pre boil). There is nothing forcing you to mix the two halves together, you could whack them in two seperate fermenters and have a heavy and a light beer.
Sparge
Now if you taste the grain at this stage, it is still a little sweet - we want all that sugar in our beer - not in the compost heap.
Now I put in another 17 litres of water, at the same temperature as you ended up at the end of mashout (say 72-75°C). You stir this like crazy, remember you are trying to suck out all the sugar that is sitting in the sludge. You are not really worried about conversion anymore, just dissolving as much sugar as you can into the sparge water. After recirculating 2 or more litres to get a clear runoff, drain as fast as you can again.
And there you have it, 35 litres of liquid gold in your brewpot.
Jonas