Hej!
Jag står i begrepp att konstruera ett nytt bryggverk.
Jag har kört ett bra tag med vanlig hembryggarteknik och lakat och kokat i samma kärl, tappat över med sughävert, kylt med plattvärmeväxlare mm, men är sugen på att optimera själva processen ytterligare.
Frågan är hur man skall göra och vilken princip man skall följa. Jag har hört flera kommentarer om att hembryggning inte skall vara enkelt och snabbt, etc, etc, men om man vill ha ett optimalt bryggverk, hur gör man då? Det finns ju flera teorier bland hembryggare vad gäller direktvärmning jämfört med ångvärmning, recirkulering (RIMS), whirlpool-metoden för att undvika "grums" vid avtappning av kokad vört, omrörning under jäsning mm, mm, mm. Frågan är dock hur ett "optimalt" bryggverk ser ut från början till slut om man totalt bortser från tillverkningskostnad mm (inte för att jag vill lägga hur mycket pengar som helst på ett bryggeri, men man kan ju ta åt sig av idéerna). Hur gör de stora bryggerierna? vad skiljer deras metoder från våra? går det att använda deras teknik i vår hemma-miljö? Jag är givetvis inte intresserad av att prioritera kostnadseffektivitet framför kvalitet, utan bara av att ta åt mig av de bästa teknikerna.
Min ambition med denna tråd är att få tips och idéer på hur man får ett "optimalt" bryggsystem då jag upplever själva konstruktionen och optimeringen av bryggverket lika tillfredsställande som konstruktionen och "förfinigen" av ölrecept.
Det perfekta bryggverket
Moderatorer: martinb, Staffan Ulfberg, Webbgrupp
bryggeriförbättringar
Mina tankar om förbättring på ett "standarnverk" är följande:
Ju mer effekt att värma vattnet med desto snabbare går det att komma igång.
Lakvatten i egen hink placerad ovanför lakkärlet så att man bara kan öppna en kran rätt ner i lakkärlet utan att slafsa med byttor och hinkar.
Kan man dessutom få till ett inflöde på varmvatten som motsvarar utflödet på vörten så är det riktigt proffsigt.
Vörten går sedan rätt ner i kokkärlet så man kan börja koka direkt efter första dropparna.
Detta var tidsoptimeringar, jag har själv aldrig upplevt det som ett problem med skalrester och humlerester i ölen, det brukar lösas sig själv tycker jag.
Jag har en sil inköpt på claes ohlsson som passar perfekt i 30 liters jäshinken när jag häller över den kylda vörten från kokpannan.
Nät vi talar om optimeringar är det framförallt tiden en bryggd tar jag funderar på.
Ju mer effekt att värma vattnet med desto snabbare går det att komma igång.
Lakvatten i egen hink placerad ovanför lakkärlet så att man bara kan öppna en kran rätt ner i lakkärlet utan att slafsa med byttor och hinkar.
Kan man dessutom få till ett inflöde på varmvatten som motsvarar utflödet på vörten så är det riktigt proffsigt.
Vörten går sedan rätt ner i kokkärlet så man kan börja koka direkt efter första dropparna.
Detta var tidsoptimeringar, jag har själv aldrig upplevt det som ett problem med skalrester och humlerester i ölen, det brukar lösas sig själv tycker jag.
Jag har en sil inköpt på claes ohlsson som passar perfekt i 30 liters jäshinken när jag häller över den kylda vörten från kokpannan.
Nät vi talar om optimeringar är det framförallt tiden en bryggd tar jag funderar på.
Jag gillar att laga mat med öl, ibland häller jag till och med öl i maten 
Jag har ingen färdig lösning, men vi skulle ju kunna börja med kravbilden.
Själva processen:
Vilken vörtvolym siktar du på?
Vilken eller vilka mäskmetoder vill du ha tillgång till (infusions- steg- eller dekoktionsmäskning)?
Vilken lakningsmetod vill du använda (traditionell flödeslakning, satslakning eller strunta i att laka)?
Annat:
Vilket utrymme har du till förfogande? Kan bryggverket stå ständigt redo med allt framme och kopplat eller ska det kunna stuvas undan och ta minimal plats när det inte används?
Har du verkstadsmöjligheter så att du kan skräddarsy det mesta eller vill du bygga allt på kommersiellt tillgängliga komponenter?
Hur vill du styra det? Sträver du efter ett "set and forget"-system eller tycker du att det är ok med en hel del manuella grepp?
Vill du, som "pere" är inne på, optimera tiden?
Rengöring före och efter? Automatiskt eller manuellt?
Det finns säkert många andra randvillkor men vi kan ju börja med ovanstående.
Själva processen:
Vilken vörtvolym siktar du på?
Vilken eller vilka mäskmetoder vill du ha tillgång till (infusions- steg- eller dekoktionsmäskning)?
Vilken lakningsmetod vill du använda (traditionell flödeslakning, satslakning eller strunta i att laka)?
Annat:
Vilket utrymme har du till förfogande? Kan bryggverket stå ständigt redo med allt framme och kopplat eller ska det kunna stuvas undan och ta minimal plats när det inte används?
Har du verkstadsmöjligheter så att du kan skräddarsy det mesta eller vill du bygga allt på kommersiellt tillgängliga komponenter?
Hur vill du styra det? Sträver du efter ett "set and forget"-system eller tycker du att det är ok med en hel del manuella grepp?
Vill du, som "pere" är inne på, optimera tiden?
Rengöring före och efter? Automatiskt eller manuellt?
Det finns säkert många andra randvillkor men vi kan ju börja med ovanstående.
Can anyone explain the mystery of beer? no, no, no
Re: Det perfekta bryggverket
Håller på med lite samma sak.
Har beaktat många olika metoder vid mäskning och kommit fram till att bäst sätt att värma mäsken är att injecera ånga direkt i mäskkärlet. Detta ger mycket precisa möjligheter att kontrollera temperatur då uppvärmningseffekten är nästan omedelbar. Energimässigt är det också möjligt att konstruera ett effektivare system.
Att tänka på är även att inte utsätta mäsken/vörten för behandling som denna inte tål. undvika syresättning vid tappning mellan olika kärl.
Att använda sig av pumpar i processen ska undvikas om möjligt då dessa skapar så kallade "shear forces" (även att betänka vid omröring). Detta kan man läsa mer om i "Technology malting and brewing" utgiven av VLB Berlin som förövrigt borde finnas i varje bryggares bibliotek.
/OLA
Har beaktat många olika metoder vid mäskning och kommit fram till att bäst sätt att värma mäsken är att injecera ånga direkt i mäskkärlet. Detta ger mycket precisa möjligheter att kontrollera temperatur då uppvärmningseffekten är nästan omedelbar. Energimässigt är det också möjligt att konstruera ett effektivare system.
Att tänka på är även att inte utsätta mäsken/vörten för behandling som denna inte tål. undvika syresättning vid tappning mellan olika kärl.
Att använda sig av pumpar i processen ska undvikas om möjligt då dessa skapar så kallade "shear forces" (även att betänka vid omröring). Detta kan man läsa mer om i "Technology malting and brewing" utgiven av VLB Berlin som förövrigt borde finnas i varje bryggares bibliotek.
/OLA
-
Dan Åkerlund
- Torrhumlare
- Inlägg: 55
- Blev medlem: torsdag 2006-10-26 21:28
- Ort: Karlstad
- Kontakt:
Nästa bryggeri jag bygger skall nog vara ett höghus av något slag ... Tror på iden att inte ha pumpar, även om jag knappast kan avgöra något smakmässigt problem. Men pumpar krånglar och bullrar.
En tanke som jag när är att använda fjärrvärmen mer effektivt. Idag kör jag bara med varmvatten från fjärrvärmen rakt ner i kokaren för att få lakvatten, men maxtemp blir ju runt 50 grader max som tekniken är inställd idag. Kanske kan man få upp det till 70 - 80 grader? Vattnet från från fjärrvärmen in i huset ligger på över 100 grader på vintern. Jag vågar inte gå in och pilla i systemet - inställningarna är inte att leka med och handboken är i mindre romanstil. Annars är ju energiuttaget man kan få extremt stort och halva priset mot el (runt 35 öre/kW)
En tanke som jag när är att använda fjärrvärmen mer effektivt. Idag kör jag bara med varmvatten från fjärrvärmen rakt ner i kokaren för att få lakvatten, men maxtemp blir ju runt 50 grader max som tekniken är inställd idag. Kanske kan man få upp det till 70 - 80 grader? Vattnet från från fjärrvärmen in i huset ligger på över 100 grader på vintern. Jag vågar inte gå in och pilla i systemet - inställningarna är inte att leka med och handboken är i mindre romanstil. Annars är ju energiuttaget man kan få extremt stort och halva priset mot el (runt 35 öre/kW)
/Dan
-
Dan Åkerlund
- Torrhumlare
- Inlägg: 55
- Blev medlem: torsdag 2006-10-26 21:28
- Ort: Karlstad
- Kontakt:
Nix!
Det här var ett tankeexperiment eller vad man skall kalla det. Drömmen om det perfekta hemmabryggeriet.
Nu kör jag 50-gradigt vatten ner i kokaren. Sedan drar jag på elvärmen och höjer det till kokande och tappar upp det i en tank i takhöjd (60 liter) som jag sedan använder till lakvatten. Det visar sig nämligen att jag dels kan höja temperaturen upp mot 80 grader med det kokheta vattnet. Efter en halvtimme har temperaturen sjunkit till mer rimliga 75-80 grader och på så sätt håller jag ca 80 grader under hela lakningen.
Men det vore kanon om man kunde använda fjärrvärmen. Det var därför jag funderade över möjligheten att justera värmeväxlaren från fjärrvärmen så att den under bryggningen kunde lämna ifrån sig låt säga 80-gradigt vatten.
Det här var ett tankeexperiment eller vad man skall kalla det. Drömmen om det perfekta hemmabryggeriet.
Nu kör jag 50-gradigt vatten ner i kokaren. Sedan drar jag på elvärmen och höjer det till kokande och tappar upp det i en tank i takhöjd (60 liter) som jag sedan använder till lakvatten. Det visar sig nämligen att jag dels kan höja temperaturen upp mot 80 grader med det kokheta vattnet. Efter en halvtimme har temperaturen sjunkit till mer rimliga 75-80 grader och på så sätt håller jag ca 80 grader under hela lakningen.
Men det vore kanon om man kunde använda fjärrvärmen. Det var därför jag funderade över möjligheten att justera värmeväxlaren från fjärrvärmen så att den under bryggningen kunde lämna ifrån sig låt säga 80-gradigt vatten.
Senast redigerad av Dan Åkerlund den måndag 2007-01-22 22:24, redigerad totalt 1 gång.
/Dan
Jag inser att jag kanske var lite luddig i min fråga, men jag har ju redan fått flera bra kommentarer
Att optimera tiden är bra och det där med att börja koket innan man lakat färdigt låter som en förträfflig idé. Har iofs gjort så ibland, men det blir lättare om man konstruerar bryggverket utifrån denna idé direkt.
Tror även på idén med ett torn istället för pumpar och istället låta tyngdkraften göra sitt jobb. Vattentank med lakvatten längst upp, följt av lakkärl och slutligen kokkärlet längst ner. (Har inga krav på att kunna stuva undan grejorna mellan bryggningarna, utan de får gärna vara "stationära")
Vörtvolymen skall ligga på ca 80 liter, men det skall även fungera med betydligt mindre volymer. Självklart vill jag även kunna stegmäska. Vad gäller lakmetod är jag däremot lite mer osäker. Hur lakar "riktiga" bryggerier?
Vad gäller övriga krav så värderar jag enkelhet och smidighet högt. Både under bryggning och rengöring.
När det gäller att få samma in- och utflöde under mäskningen så undrar jag om man inte kan använda vattenlåsprincipen? Om man förutsätter att lakbädden inte "sätter igen" så borde man kunna leda upp utflödesröret i en krök en liten bit ovanför toppen på lakbädden. När man sedan tillsätter lakvatten i önskad hastighet så är det först när vattenvolymen ovanför malten kommer i en nivå högre än kröken på utflödesröret som någon vört tappas ur. Utflödet blir m.a.o. exakt samma som inflödet. Dessutom tillåter denna lösning att kokkärlet står brevid lakkärlet istället för under...
Även det där med ånga låter lockande då jag har en ång-generator från armén (som jag nu använder som lak- och kokkärl). Dessutom låter ångbryggeri gemytligt
Att optimera tiden är bra och det där med att börja koket innan man lakat färdigt låter som en förträfflig idé. Har iofs gjort så ibland, men det blir lättare om man konstruerar bryggverket utifrån denna idé direkt.
Tror även på idén med ett torn istället för pumpar och istället låta tyngdkraften göra sitt jobb. Vattentank med lakvatten längst upp, följt av lakkärl och slutligen kokkärlet längst ner. (Har inga krav på att kunna stuva undan grejorna mellan bryggningarna, utan de får gärna vara "stationära")
Vörtvolymen skall ligga på ca 80 liter, men det skall även fungera med betydligt mindre volymer. Självklart vill jag även kunna stegmäska. Vad gäller lakmetod är jag däremot lite mer osäker. Hur lakar "riktiga" bryggerier?
Vad gäller övriga krav så värderar jag enkelhet och smidighet högt. Både under bryggning och rengöring.
När det gäller att få samma in- och utflöde under mäskningen så undrar jag om man inte kan använda vattenlåsprincipen? Om man förutsätter att lakbädden inte "sätter igen" så borde man kunna leda upp utflödesröret i en krök en liten bit ovanför toppen på lakbädden. När man sedan tillsätter lakvatten i önskad hastighet så är det först när vattenvolymen ovanför malten kommer i en nivå högre än kröken på utflödesröret som någon vört tappas ur. Utflödet blir m.a.o. exakt samma som inflödet. Dessutom tillåter denna lösning att kokkärlet står brevid lakkärlet istället för under...
Även det där med ånga låter lockande då jag har en ång-generator från armén (som jag nu använder som lak- och kokkärl). Dessutom låter ångbryggeri gemytligt
fjärrvärme
Nu är jag ingen fjärrvärmekonsult eller så men jag vill ändå peka på några problem.
Temperaturen på vattnet från värmeverket kan variera ganska mycket, är det kallt krämar dom på , och under sommarmånaderna får du nog inte mycket värme.
Allt för att dom ska hålla sina förluster nere.
Sedan får du nog inte skruva hur som helst på utrustningen, i vissa fall är den inte din heller.
Har du brått finns det bara vad jag vet två lösninger, mer effekt på elpatronen eller mer gas i gasvärmaren.
Du kan ju ta ut 10 kW på ett trefasuttag, jag tänker ta ut 5kW till mina 25 liters satser så då tar det nog inte mer än en halvtimme att få 35 liter 10 gradigt vatten att koka.
Men även jag har insett hur bra det är att börja koka redan dom första dropparna man lakat ur.
Det brukar börja koka innom tio minuter efter jag lakat färdigt.
(2,5kW)
Temperaturen på vattnet från värmeverket kan variera ganska mycket, är det kallt krämar dom på , och under sommarmånaderna får du nog inte mycket värme.
Allt för att dom ska hålla sina förluster nere.
Sedan får du nog inte skruva hur som helst på utrustningen, i vissa fall är den inte din heller.
Har du brått finns det bara vad jag vet två lösninger, mer effekt på elpatronen eller mer gas i gasvärmaren.
Du kan ju ta ut 10 kW på ett trefasuttag, jag tänker ta ut 5kW till mina 25 liters satser så då tar det nog inte mer än en halvtimme att få 35 liter 10 gradigt vatten att koka.
Men även jag har insett hur bra det är att börja koka redan dom första dropparna man lakat ur.
Det brukar börja koka innom tio minuter efter jag lakat färdigt.
(2,5kW)
Jag gillar att laga mat med öl, ibland häller jag till och med öl i maten
Med vörtvolymen 80L (och en maltvikt bortåt 20kg) kan vi nog utesluta olika slags "hink i hink" - lösningar och då återstår traditionella trekärlslösningar, hetvatten, mäsk/lak och kok. En ren tornlösning för att undvika pumpar blir ganska hög. Man måste ju ta höjd för 5 enheter, hetvatten, mäsk/lak, kok, kylare och utrymme för en jäshink längst ner.
En sak att tänka på är mäsk/lakkärlets placering. Man ska ju lägga i malt och ta ut draven, röra om under mäskningen, har man inte pump får man hinka över det som ska återföras, användes ånga ska man hantera ångslangen etc. Toppen på mäsk/lakkärlet ska nog inte vara högre än brösthöjd över golvet så att man får en bra arbetsställning.
Det här styr mot en "horisontell" lösning med kärlen bredvid varandra i bra arbetshöjd vilket också underlättar rengöring.
Använder man inte ånggenerator utan hetvattentank får man ha en pump för att föra över vatten till mäsk/lak, men jag har svårt att se att det skulle vara ett problem. Med lite kreativ rördragning kan ju pumpen användas för att pumpa runt kokhett vatten (till allt som inte är plast) och då behöver man inte några kemiska medel för rengöring/desinfektion.
På den här länken finns ett exempel på en "horisontell" lösning:
http://www.alelago.com/brutus.htm
En sak att tänka på är mäsk/lakkärlets placering. Man ska ju lägga i malt och ta ut draven, röra om under mäskningen, har man inte pump får man hinka över det som ska återföras, användes ånga ska man hantera ångslangen etc. Toppen på mäsk/lakkärlet ska nog inte vara högre än brösthöjd över golvet så att man får en bra arbetsställning.
Det här styr mot en "horisontell" lösning med kärlen bredvid varandra i bra arbetshöjd vilket också underlättar rengöring.
Använder man inte ånggenerator utan hetvattentank får man ha en pump för att föra över vatten till mäsk/lak, men jag har svårt att se att det skulle vara ett problem. Med lite kreativ rördragning kan ju pumpen användas för att pumpa runt kokhett vatten (till allt som inte är plast) och då behöver man inte några kemiska medel för rengöring/desinfektion.
På den här länken finns ett exempel på en "horisontell" lösning:
http://www.alelago.com/brutus.htm
Can anyone explain the mystery of beer? no, no, no
nja... inte om man gör som jag föreslog ovan vad gäller lakteknik. Då kan man ju (nästan) ha lak och kokkärl brevid varandra. Dessutom så tar kylaren (plattvärmeväxlare) knappt någon plats i anspråk. Vidare funderar jag på om man inte kan fixa någon slags lyftanordning så att man kan hissa upp kokkärlet efter koket (för att kunna kyla med "självfall"). Det blir visserligen lite pyssel att få till en sådan, men man slipper ju pumpKalleB skrev:... En ren tornlösning för att undvika pumpar blir ganska hög. Man måste ju ta höjd för 5 enheter, hetvatten, mäsk/lak, kok, kylare och utrymme för en jäshink längst ner....
En av anledningarna till att jag inte vill använda pump är att t.o.m. vissa komersiella bryggerier har problem med att få sina grejor sterila. Detta uppenbarar sig om man vill långlagra öl vilket jag vill.
Snyggt. En sak som slår mig är dock att man sällan ser isolerade kokkärl. Det måste ju bli ett väldans energislöseri. Dessutom går det ju långsamare att koka upp vörten.KalleB skrev:...På den här länken finns ett exempel på en "horisontell" lösning:
http://www.alelago.com/brutus.htm
Till en början ska du väl tömma mäskvörten (efter återcirkulation) innan lakningen startar och då har jag svårt att se hur du ska kunna undvika en höjdskillnad om du inte har pump. Iofs är ju det inget problem, kokkärlet kan ju stå nära golvet och då har du också fallhöjd för lakningen men i sin tur innebär det att kokkärlet måste hissas upp för att kunna tömmas.
Står kokkärlet å andra sidan på tillräcklig höjd så att du får självfall för kylningen behöver du ju inte använda pump när du tömmer efter kok. Pumpen användes då bara till att flytta vätskorna före kok och då borde inte desinfektering av pumpen vara något problem. Att jag gör mig till advokat för en pump är inte att det är en helt problemfri komponent men den förenklar lösningarna. Att hissa stora och tunga kärl upp och ned känns inte särskilt attraktivt.
Står kokkärlet å andra sidan på tillräcklig höjd så att du får självfall för kylningen behöver du ju inte använda pump när du tömmer efter kok. Pumpen användes då bara till att flytta vätskorna före kok och då borde inte desinfektering av pumpen vara något problem. Att jag gör mig till advokat för en pump är inte att det är en helt problemfri komponent men den förenklar lösningarna. Att hissa stora och tunga kärl upp och ned känns inte särskilt attraktivt.
Can anyone explain the mystery of beer? no, no, no
KalleB skrev:Till en början ska du väl tömma mäskvörten (efter återcirkulation) innan lakningen startar...
Varför då? Så brukar aldrig jag göra eftersom jag fått för mig att det skulle skapa luftgångar i lakbädden där lakvattnet sedan väljer att gå (=sämre utbyte). Jag brukar dra på med lakvatten med en gång. Recirkulation löser jag genom att helt sonika hälla tillbaka ca 5 av de första litrarna och tillfälligt strypa lakvattnet. Brukar fungera toppen. Gör man så bör det fortfarande gå att göra som jag föreslog (eller har jag missat något viktigt här?).
Det har du förvisso rätt i, men f..n vet om man inte kan klämma in allt ändå om man använder ett brett men lågt kärl för lakvatten uppe i takhöjd och om min idé med lakning visar sig fungera (mycket tycks hänga på denKalleB skrev:... Pumpen användes då bara till att flytta vätskorna före kok och då borde inte desinfektering av pumpen vara något problem...
).