Efter att med mycket stor framgång ha bryggt en variant av Papazians "Wise
Ass Red Bitter" har jag fått ett underligt problem på halsen. Ölen beter sig
underligt i flaskan och i glaset.
När man öppnar flaskan märker man inget, förren efter en stund, när helt
plötsligt skummet stiger i flaskhalsen och börjar svämma över. Häller man
upp i glaset kvickt kan man leva med det. MEN, ölen i sig är inte särskilt
kolsyrad. Skummet är tjockt och vackert, det står kvar en bra stund, men
själva ölet är rätt blekt.
Casten
FG (final gravity) beror väldigt mycket på förjäsningsgraden hos vörten, såFör mycket kolsyra. Du ( ni ) hade för hög SG när ni buteljerade, om du
dessutom primade med strösocker så brukar jästen sätta igång ordentligt.
Mät SG innan du tappar på flaska och låt brygden jäsa ut ordentligt.
Lämpligt SG när du tappar upp är c:a 1/4 av OG ( ex OG 40, SG 10, )
/Kenneth Johansson
jag vill inte rekommendera att gå efter att den ska bli 1/4 OG. Om du har
bryggt ett likadant öl förut (samma malt, mäskning och jäst) kan du gå
efter den FG du fick då. Jag brygger så gott som aldrig samma öl igen
eftersom jag inte kan låta bli att experimentera. Låt ölet jäsa ut helt
istället och tillsätt socker, maltextrakt eller vört vid buteljeringen -
mycket enklare.
Exempel: jag bryggde en skotsk öl med OG 57 Ö och FG 11 Ö. Det gick inte
som jag tänkte mig eftersom jag siktade på FG 18 Ö eller så. Försockringen
gick uppenbarligen mycket snabbare än jag trodde, så mer jäsbara
sockerarter än beräknat bildades innan jag höjde till maltosrasten. Om jag
hade buteljerat redan vid SG 57/4 = 14 Ö hade jag fått alldeles för kraftig
kolsyrning (och kanske en back handgranater =:-O ).
Jag vet inte varför kolsyrningen blev så konstig. Det är möjligt att du har
använt för mycket socker så att kolsyran trycks ut ur ölet - hur mycket
socker använde du? En annan variabel är serveringstemperaturen - CO2 är
mycket mer lösbart vid låga temperaturer.
Eftersom det är en bitter verkar det definitivt som om det är för mycket
kolsyra. En bitter ska ha ganska lite kolsyra och serveras vid ung. 12C,
vilket gör att ännu mindre kolsyra finns i lösning än om temperaturen varit
8C. Jag använder 3 g/L druvsocker för mina Brittiska ales, det motsvarar
kanske 4 g/L strösocker (?). Mindre än så blir nog för lite, mer kan gå bra
men jag tycker att låg kolsyra är nödvändigt för att de mer subtila
smakerna och aromerna i en bitter ska komma fram.
/Fredrik
-------------------------------------------------------------------
Fredrik Ståhl Tel: int + 90 166027
Math. Dept., Umeå University Fax: int + 90 165222
S-90187 Umeå, SWEDEN E-mail: fredriksPÅabelPUNKTmathPUNKTumuPUNKTse
*** Nemo saltat sobrius, nisi forte insanit ***
-------------------------------------------------------------------