ekstedt skrev:Det här med att vattnet är den största ingrediensen i öl är inget jättebra argument. Det som gör skillnad är ju inte vattenmolekylerna, utan salterna. Och salterna förekommer ju i jättesmå mängder, kanske en tiondel i vikt jämfört med humle. Så med samma argument skulle salterna vara mycket mindre viktigt än humle.
Men det är ganska uppenbart att det blir tydlig skillnad på smaken om man tillsätter 10 g kalciumsulfat till en 20-literssats. Därmed inte sagt att det nödvändigtvis blir bättre. Och det mesta vattnet i Sverige går att göra bra öl med utan vattenbehandling. Vattenbehandling är i detta fall att se som finlir.
Verktyg är säkert jättebra, men jag tycker ändå att man ska ha förståelse för vad man gör och veta vad man vill åstadkomma.
Mycket bra skrivet. Vad är det man egentligen vill åstadkomma? Har aldrig förstått syftet med vattenbehandling om du har normalt svenskt renat vatten. I de fall som du vattenbehandlar vad är det för "bättre" smak du vill få fram? Mer tryck i humlen kanske. Hur vet du om det har med vattenbehandlingen att göra, eller valet av humle/mängd? Hur ofta gör du exakt samma öl två gånger för att testa skillnaden med vattenbehandling.
Jag körde med kalciumsulfat tills det tog slut och jag märkte ingen skillnad. Nu pytsar jag i lite mjölksyra (mest för att göra slut på flaskan) men glömmer ibland.....ingen skillnad. De enda gånger jag verkligen känt skillnad på mina öl är
- Lite bättre kontroll på mäsktemp (inte inköp av svindyr tysk termometer för att ha koll på tiondelarna) Att hålla sig inom 2-3graders marginal hela bryggningen
- Less is more! Inte vräka i massa olika maltsorter och hejvilt blanda humle för att få en "komplex smakbild".
- Förkultur på jästen. 1,5l kultur på allt jag brygger.
- Fatanläggning. ABSOLUT största förbättringen. Som natt och dag