lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Diskutera, fråga och tipsa om öl, deras skapare, ställen där de kan njutas eller läsas om på bloggar eller annat - i hela världen

Moderatorer: martinb, Webbgrupp

lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Inläggav carlsbergerensis » måndag 2006-12-25 01:00

Gjorde en smaking igen idag på Regal Christmas.

Jag får väl fortsatt reservera mig för att jag förvirras av lakritsen eller de andra kryddorna som min hjärna är helt ovana med, men jag tycker fortfarande efter min andra avsmakning av denna öl att den har en klar saltton utöver det normala.

Jag mätte även FG till ca 1.014 (snabela) 20C.

På flaskan står att etanolhalten är ca 8.1 vol%, och därför uppskattar jag OG till ca 1.075.

Jag uppskattade också medels sockermätaren reducerande socker till ca 43 mM glukos ekvivalenter. Jag gissar med ledning av det att utjäsningen är medelhög, och att den relativt restsötman från sockret är det dubbla av vad man brukar se i torrare öl, typ normala lageröl eller veteöl, men inte lika söt som tyngre öl, tex rochefort 10 som är mer än 3 gånger så söt som en torr öl. Ligger på ett ungefär i samma "sötmaklass" som leffe blond enligt mina mätningar.

Som jämförelse smakade jag också på slottskällans imperial stout. Där mätte jag restsockret till ca 61 mM, och den borde alltså har högre restsötma än regal, men också mer beska som balanserar den. Och med ledning av infon på bryggeriets hemsida så uppskattar jag den relativa utjäsningen i imperial stouten till medel-låg.

Inte för att den kanske är en rättvis jämförelse, men slottskällans imperial stout känns inte alls lika "översaltad" som regal Christmas.

Uppskattningen av förjäsbarheten är relativt osäker så det är inte mycket att prata om men mina grova uppskattningar och sockermätningen ger en gissning på kring 71% maximal förjäsbarhet på regals vört och ca 75% på slottskällans vört.

Mer har jag inte hunnit med. Smaktröskelvärdet för olika salter återstår att reda ut. Men en snabb översyn har nu fått mig att misstänka att inte bara kloridhalten är relevant utan även natrium halten. I mineralvattnet som utan tvekan smakar salt, är faktiskt inte kloridhalten inte speciellt hårresande. Det som däremot står ut är natriumhalten.

Det återstår att försöka reda ut lite mer exakt vilka joner som i själva verket bygger upp saltsmaken och och det går att hitta några formler för "rest-sältan", på ungefär samma sätt som jag lyckats hitta en lite formel för rest-sötman.

Jag har inte fokuserad på just detta förut så det ska bli väldigt spännande att se vad man kan hitta. Ska börja med att göra lite research. Tex se om jag kan hitta några ledtrådar i salt receptorernas kemi, tydligen verkar det finns en del intressanta jon-kanaler i dessa celler, som jag just inte inte vet ett skvatt om.

Det verkar iallafall vara så att flera joner måste tas med i beräkningarna, eftersom de variationer i enbart kloridjonerna verkar inte kunna förklara det jag sett såhär långt. Natrium ligger ju nära tillhands.

Började just läsa en mycket intressant artikel som nämde de biologiska motiven bakom våra smaker, de tros ha viktiga funktioner inte bara för att undvika att få i sig skämd mat, men även för att reglera kroppens kemi, salt och syra balansen. Samt att umami kan vara utvecklats för att känna igen proteinrik föda. Den infallsvinkel tycker jag var intressant. Defekta smaklökar skulle ju då rent teoretiskt kunna vara rent hälsovådligt. Trivial kan man tycka, men det är ändå fascinerande att naturen tänkt på allting :)

Hur som helst så återkommer jag när jag grunnat och gjort lite mer research om salterna... det var ett intressant spår det här.

/Fredrik
Användarvisningsbild
carlsbergerensis
Vattenbehandlare
Vattenbehandlare
 
Inlägg: 403
Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50

lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Inläggav Bosse Bergenståhl » tisdag 2006-12-26 01:00

Smakade också av Regal C häromdagen. Noterade dock ingen
anmärkningsvärd sälta. Däremot att det i mitt tycke är ett rätt lätt öl
trots den rätt stora styrkan. Förutom kryddorna tyckte jag att ölet var
påtagligt brödigt i smaken, rätt mycket av vörtbröd, jullimpa över det.
Koriandern var inget som stack ut vilket man kunde tro av
innehållsdeklarationen och med tanke på det belgiska ursprunget utan
jag tycker nog att kryddningen var rätt väl sammansatt med maltbalansen
och jästens effekter. Ett helt klart mycket gott och roligt öl.

Sitter just nu och rundar av kvällen med en slottskällans imperial som
stått ett år i kylen, minst. I och för sej också det ett mycket gott
öl. Håller med om att det är fylligare, men inte så värst beskt,
däremot många toner av den rostade malten, choklad, kaffe, liten släng
asfalt, en lätt jordighet...

Vi pratade i kväll vid lutfisken (vi brukar ta den på juldagen) om
bland annat natrium-kaliumbalansen i våra celler och om den åsikt som
gör gällande att natriumklorid är farligare än kaliumklorid, som tvärt
om ska vara bra mot natriumkloridens tryck inne i cellerna i kroppen.
Det är ju därför man säljer produkten Seltin som ju är till hälften
koksalt hälften kaliumklorid (om jag nu minns allt rätt). Enligt den
produktens marknadsföring ska det vara svårt att notera skillnaden
mellan natrium- och kaliumklorid.

Det är ju väldigt spännande med den biologiska utvecklingens historia.
Men man ska vara försiktig med slutsatser. Det är ju svårt, som kanske
känt är, att bevisa något slags systematiskt arbete bakom evolutionen.
Darwins idé går ju ut på att av ett antal slumvis orsakade förändringar
i en stam av organismer ger någon av dessa egenskaperna en fördel - den
del av stammen som har denna förändring blir alltså mer
överlevnadskraftig än de exemplar av stammen som inte har denna
egenskap. Det är alltså de egenskaper vi har som gör oss bättre än de
individer vi konkurrerar med som är viktiga. Sedan kan vi trots detta
ha egenskaper som kan variera slumpmässigt utan att påverka vår förmåga
att överleva. Vår uppskattning av umami är kanske inte alls så viktig
för vår överlevnad eftersom ju umamismaken mest är upplevelsen av lösta
aminosyror, inte av hela proteiner. Det är svårt att tro att pappa Ben
kokade buljong på stenåldern, i varje fall så länge man lagade maten i
kokgropar. Och fett, som ju är en viktig energireserv, smakar ju inget.
Trots det är det något vi alla uppskattar i kosten.

Bosse Bergenståhl

2006-12-25 kl. 22.48 skrev carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom:

*** Brev nr. 12673 till Bryggaren skickat av
carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Gjorde en smaking igen idag på Regal Christmas.

Jag får väl fortsatt reservera mig för att jag förvirras av lakritsen
eller de andra kryddorna som min hjärna är helt ovana med, men jag
tycker fortfarande efter min andra avsmakning av denna öl att den har
en klar saltton utöver det normala.

Jag mätte även FG till ca 1.014 (snabela) 20C.

På flaskan står att etanolhalten är ca 8.1 vol%, och därför uppskattar
jag OG till ca 1.075.

Jag uppskattade också medels sockermätaren reducerande socker till ca
43 mM glukos ekvivalenter. Jag gissar med ledning av det att
utjäsningen är medelhög, och att den relativt restsötman från sockret
är det dubbla av vad man brukar se i torrare öl, typ normala lageröl
eller veteöl, men inte lika söt som tyngre öl, tex rochefort 10 som är
mer än 3 gånger så söt som en torr öl. Ligger på ett ungefär i samma
"sötmaklass" som leffe blond enligt mina mätningar.

Som jämförelse smakade jag också på slottskällans imperial stout. Där
mätte jag restsockret till ca 61 mM, och den borde alltså har högre
restsötma än regal, men också mer beska som balanserar den. Och med
ledning av infon på bryggeriets hemsida så uppskattar jag den relativa
utjäsningen i imperial stouten till medel-låg.

Inte för att den kanske är en rättvis jämförelse, men slottskällans
imperial stout känns inte alls lika "översaltad" som regal Christmas.

Uppskattningen av förjäsbarheten är relativt osäker så det är inte
mycket att prata om men mina grova uppskattningar och sockermätningen
ger en gissning på kring 71% maximal förjäsbarhet på regals vört och
ca 75% på slottskällans vört.

Mer har jag inte hunnit med. Smaktröskelvärdet för olika salter
återstår att reda ut. Men en snabb översyn har nu fått mig att
misstänka att inte bara kloridhalten är relevant utan även natrium
halten. I mineralvattnet som utan tvekan smakar salt, är faktiskt inte
kloridhalten inte speciellt hårresande. Det som däremot står ut är
natriumhalten.

Det återstår att försöka reda ut lite mer exakt vilka joner som i
själva verket bygger upp saltsmaken och och det går att hitta några
formler för "rest-sältan", på ungefär samma sätt som jag lyckats hitta
en lite formel för rest-sötman.

Jag har inte fokuserad på just detta förut så det ska bli väldigt
spännande att se vad man kan hitta. Ska börja med att göra lite
research. Tex se om jag kan hitta några ledtrådar i salt receptorernas
kemi, tydligen verkar det finns en del intressanta jon-kanaler i dessa
celler, som jag just inte inte vet ett skvatt om.

Det verkar iallafall vara så att flera joner måste tas med i
beräkningarna, eftersom de variationer i enbart kloridjonerna verkar
inte kunna förklara det jag sett såhär långt. Natrium ligger ju nära
tillhands.

Började just läsa en mycket intressant artikel som nämde de biologiska
motiven bakom våra smaker, de tros ha viktiga funktioner inte bara för
att undvika att få i sig skämd mat, men även för att reglera kroppens
kemi, salt och syra balansen. Samt att umami kan vara utvecklats för
att känna igen proteinrik föda. Den infallsvinkel tycker jag var
intressant. Defekta smaklökar skulle ju då rent teoretiskt kunna vara
rent hälsovådligt. Trivial kan man tycka, men det är ändå fascinerande
att naturen tänkt på allting :)

Hur som helst så återkommer jag när jag grunnat och gjort lite mer
research om salterna... det var ett intressant spår det här.

/Fredrik=
malt är gott
Användarvisningsbild
Bosse Bergenståhl
Vattenbehandlare
Vattenbehandlare
 
Inlägg: 402
Blev medlem: onsdag 2006-10-25 00:31
Ort: Torna Hällestad, Skåne

lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Inläggav carlsbergerensis » tisdag 2006-12-26 01:00

Smakade också av Regal C häromdagen. Noterade dock ingen
anmärkningsvärd sälta. Däremot att det i mitt tycke är ett rätt lätt öl
trots den rätt stora styrkan. Förutom kryddorna tyckte jag att ölet var
påtagligt brödigt i smaken, rätt mycket av vörtbröd, jullimpa över det.
Koriandern var inget som stack ut vilket man kunde tro av
innehållsdeklarationen och med tanke på det belgiska ursprunget utan
jag tycker nog att kryddningen var rätt väl sammansatt med maltbalansen
och jästens effekter. Ett helt klart mycket gott och roligt öl.

Tack för din feedback!

Hmm lustigt tycker jag. Har du någon idé om vad som triggar min saltsmak ifrån? Kan det vara lakrisen? Det är ju onekligen mycket andra smaker i den ölen som iallafall jag inte är van vid i ölsammanhang. Dessutom har jag aldrig någonsin känt dylik sälta i mina egna öl, varken mörka, ljusa, torra eller söta, så någonting måste det vara, vad det nu är. Jag tror ju på salt... men om någon kan komma på någonting annat som jag förvirra mig vore det inressant. Jag tycker inte det är inte helt lätt att separera smaker.

En fråga till dig Bosse: Uppfattar du i allmänhet säg vanligt kolsyrat mineralvatten som salt, jämfört för "normalt" kranvatten? (det gör jag) Alltså inte okolsyrat "källvatten", utan sk "kolsyrat vatten" som oftar ÄR saltat.

Sitter just nu och rundar av kvällen med en slottskällans imperial som
stått ett år i kylen, minst. I och för sej också det ett mycket gott
öl. Håller med om att det är fylligare, men inte så värst beskt,
däremot många toner av den rostade malten, choklad, kaffe, liten släng
asfalt, en lätt jordighet...

Vi pratade i kväll vid lutfisken (vi brukar ta den på juldagen) om
bland annat natrium-kaliumbalansen i våra celler och om den åsikt som
gör gällande att natriumklorid är farligare än kaliumklorid, som tvärt
om ska vara bra mot natriumkloridens tryck inne i cellerna i kroppen.
Det är ju därför man säljer produkten Seltin som ju är till hälften
koksalt hälften kaliumklorid (om jag nu minns allt rätt). Enligt den
produktens marknadsföring ska det vara svårt att notera skillnaden
mellan natrium- och kaliumklorid.

Kul att du tänkt på samma sak, jag har också en sådan burk stående i kryddhyllan. Jag hade faktiskt tänkt göra en jämförelse även med seltin och se om jag känner någon skillnad när jag kommer till det salttestet. Får jag göra en förhandsgissning så gissar jag på att natrium är mer salt-smakande än kalium, men det lär visa sig.

Det är ju väldigt spännande med den biologiska utvecklingens historia.
Men man ska vara försiktig med slutsatser. Det är ju svårt, som kanske
känt är, att bevisa något slags systematiskt arbete bakom evolutionen.
Darwins idé går ju ut på att av ett antal slumvis orsakade förändringar
i en stam av organismer ger någon av dessa egenskaperna en fördel - den
del av stammen som har denna förändring blir alltså mer
överlevnadskraftig än de exemplar av stammen som inte har denna
egenskap. Det är alltså de egenskaper vi har som gör oss bättre än de
individer vi konkurrerar med som är viktiga. Sedan kan vi trots detta
ha egenskaper som kan variera slumpmässigt utan att påverka vår förmåga
att överleva. Vår uppskattning av umami är kanske inte alls så viktig
för vår överlevnad eftersom ju umamismaken mest är upplevelsen av lösta
aminosyror, inte av hela proteiner. Det är svårt att tro att pappa Ben
kokade buljong på stenåldern, i varje fall så länge man lagade maten i
kokgropar. Och fett, som ju är en viktig energireserv, smakar ju inget.
Trots det är det något vi alla uppskattar i kosten.

Jovisst det är svårt. Men det är intressant att spekulera lite. Ibland tror jag spekulationer och funderingar kan vara mycket konstruktivt. Det är inte alltid man kan bevisa saker över huvudtaget till 100% och då har man två val, antingen intala sig själv att nu kommer vi inte längre(inte så konstruktivt kanske), eller så får man bygga vidare på tilltalande logiska resonemang och acceptera att världbilden förblir lite flytande. Jag brukar för det mest anta den senare strategin, dessutom tycker jag i själva verket det är lite smått ologiskt om världen skulle vara fix. Den flytande världsbilden tilltalar mig mer. Jag tror den idé vi ibland har om att allt är exakt, och kan bevisas utom all tvivel är lite av illusioner skapade av oss själva eftersom vi stör oss på att all flyter lite. Men jag har för min egen del insett att om man släpper taget om illusionen så blir allting så mycket enklare, och man frigör sig från en mental låsning.

Jag föreställer mig utveckligsläran, som en sorts element för inlärning och intelligens. En slumpgenerator och en selektion är ju i själva verken problemlösningens "brute force". En intelligensen brute force metod helt enkelt.
Frågan är, vad är nästan steg av sofistikering? Vad får vi i förlängningen? Hur ser kopplingen till människans moderna utveckling ut? Människans genuppsättningen har väl inte ändrats så mycket de senaste åren, trots det har vi ökat får kunskap enormt. Varför skulle inte det kunna omsättas på generell problemlösning?

Jaa nu kanske jag svammlade iväg på ett av mina favoritområden...

Appropå fett så vad det väl rätt nyligen som franska forskare som jag hörde på radio för ett tag sedan hade hittat en kanditat till fett receptor. Vad jag kommer ihåg har försök gjorts på råttor där man plockat bort en gen(kallad CD36) som kanske kunde vara ett fettsyra sensor och dessa råttor vad inte lika sugna på fett som antar. Antagligen kommer väl fler tester att göras för att försöka kolla så att det verkligen beror på smaksensorer och inget annat.

I undertexten i en artikel från 2004 jag läste igår framgår att det är mycket man inte vet idag om smaklökarna. Det går inte att utsluta att det finns saker vi idag inte känner till.

Jag hittade även några intressanta ledtrådar som jag ska dra vidare i, får bli till nyår kanske. Bland annat spekuleras i olika typer av både socker och saltreceptorer. Både specifika för naturligt socker och just NaCl, och andra som reagerar på även artificiella sötningsmedel mm.

/Fredrik
Användarvisningsbild
carlsbergerensis
Vattenbehandlare
Vattenbehandlare
 
Inlägg: 403
Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50

lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Inläggav Bosse Bergenståhl » tisdag 2006-12-26 01:00

Visst, vichyvatten och ramlösa har väldigt salt smak. loka däremot inte
alls lika salt, om det är så du menar. Det jag funderar över är nog
kanske maltsammansättningen, det kan vara rätt mycket melanoidinmalt,
som väl ska motsvara aromaticmalten, som jag i alla fall inbillar mej,
ska vara rätt så smakförstärkande, typ umamieffekt. Jag tycker regalen
har en fyllighet som påminner om bra soja, som den som urtekram
importerar från en liten japansk soyasåstillverkare - brukar finnas
bland hälsokost i större varuhus och i alternativbutiker. Lakritsen har
ju också en sådan effekt.

Detta är väl det roliga och det svåra med att diskutera smak och arom.
Det kan vara så svårt att separera vad som är vad av upplevelsen.

Bosse Bergenståhl

2006-12-26 kl. 07.58 skrev carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom:

*** Brev nr. 12675 till Bryggaren skickat av
carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Smakade också av Regal C häromdagen. Noterade dock ingen
anmärkningsvärd sälta. Däremot att det i mitt tycke är ett rätt lätt
öl
trots den rätt stora styrkan. Förutom kryddorna tyckte jag att ölet
var
påtagligt brödigt i smaken, rätt mycket av vörtbröd, jullimpa över
det.
Koriandern var inget som stack ut vilket man kunde tro av
innehållsdeklarationen och med tanke på det belgiska ursprunget utan
jag tycker nog att kryddningen var rätt väl sammansatt med
maltbalansen
och jästens effekter. Ett helt klart mycket gott och roligt öl.

Tack för din feedback!

Hmm lustigt tycker jag. Har du någon idé om vad som triggar min
saltsmak ifrån? Kan det vara lakrisen? Det är ju onekligen mycket
andra smaker i den ölen som iallafall jag inte är van vid i
ölsammanhang. Dessutom har jag aldrig någonsin känt dylik sälta i mina
egna öl, varken mörka, ljusa, torra eller söta, så någonting måste det
vara, vad det nu är. Jag tror ju på salt... men om någon kan komma på
någonting annat som jag förvirra mig vore det inressant. Jag tycker
inte det är inte helt lätt att separera smaker.

En fråga till dig Bosse: Uppfattar du i allmänhet säg vanligt kolsyrat
mineralvatten som salt, jämfört för "normalt" kranvatten? (det gör
jag) Alltså inte okolsyrat "källvatten", utan sk "kolsyrat vatten" som
oftar ÄR saltat.

Sitter just nu och rundar av kvällen med en slottskällans imperial som
stått ett år i kylen, minst. I och för sej också det ett mycket gott
öl. Håller med om att det är fylligare, men inte så värst beskt,
däremot många toner av den rostade malten, choklad, kaffe, liten släng
asfalt, en lätt jordighet...

Vi pratade i kväll vid lutfisken (vi brukar ta den på juldagen) om
bland annat natrium-kaliumbalansen i våra celler och om den åsikt som
gör gällande att natriumklorid är farligare än kaliumklorid, som tvärt
om ska vara bra mot natriumkloridens tryck inne i cellerna i kroppen.
Det är ju därför man säljer produkten Seltin som ju är till hälften
koksalt hälften kaliumklorid (om jag nu minns allt rätt). Enligt den
produktens marknadsföring ska det vara svårt att notera skillnaden
mellan natrium- och kaliumklorid.

Kul att du tänkt på samma sak, jag har också en sådan burk stående i
kryddhyllan. Jag hade faktiskt tänkt göra en jämförelse även med
seltin och se om jag känner någon skillnad när jag kommer till det
salttestet. Får jag göra en förhandsgissning så gissar jag på att
natrium är mer salt-smakande än kalium, men det lär visa sig.

Det är ju väldigt spännande med den biologiska utvecklingens historia.
Men man ska vara försiktig med slutsatser. Det är ju svårt, som kanske
känt är, att bevisa något slags systematiskt arbete bakom evolutionen.
Darwins idé går ju ut på att av ett antal slumvis orsakade
förändringar
i en stam av organismer ger någon av dessa egenskaperna en fördel -
den
del av stammen som har denna förändring blir alltså mer
överlevnadskraftig än de exemplar av stammen som inte har denna
egenskap. Det är alltså de egenskaper vi har som gör oss bättre än de
individer vi konkurrerar med som är viktiga. Sedan kan vi trots detta
ha egenskaper som kan variera slumpmässigt utan att påverka vår
förmåga
att överleva. Vår uppskattning av umami är kanske inte alls så viktig
för vår överlevnad eftersom ju umamismaken mest är upplevelsen av
lösta
aminosyror, inte av hela proteiner. Det är svårt att tro att pappa Ben
kokade buljong på stenåldern, i varje fall så länge man lagade maten i
kokgropar. Och fett, som ju är en viktig energireserv, smakar ju
inget.
Trots det är det något vi alla uppskattar i kosten.

Jovisst det är svårt. Men det är intressant att spekulera lite. Ibland
tror jag spekulationer och funderingar kan vara mycket konstruktivt.
Det är inte alltid man kan bevisa saker över huvudtaget till 100% och
då har man två val, antingen intala sig själv att nu kommer vi inte
längre(inte så konstruktivt kanske), eller så får man bygga vidare på
tilltalande logiska resonemang och acceptera att världbilden förblir
lite flytande. Jag brukar för det mest anta den senare strategin,
dessutom tycker jag i själva verket det är lite smått ologiskt om
världen skulle vara fix. Den flytande världsbilden tilltalar mig mer.
Jag tror den idé vi ibland har om att allt är exakt, och kan bevisas
utom all tvivel är lite av illusioner skapade av oss själva eftersom
vi stör oss på att all flyter lite. Men jag har för min egen del
insett att om man släpper taget om illusionen så blir allting så
mycket enklare, och man frigör sig från en mental låsning.

Jag föreställer mig utveckligsläran, som en sorts element för
inlärning och intelligens. En slumpgenerator och en selektion är ju i
själva verken problemlösningens "brute force". En intelligensen brute
force metod helt enkelt.
Frågan är, vad är nästan steg av sofistikering? Vad får vi i
förlängningen? Hur ser kopplingen till människans moderna utveckling
ut? Människans genuppsättningen har väl inte ändrats så mycket de
senaste åren, trots det har vi ökat får kunskap enormt. Varför skulle
inte det kunna omsättas på generell problemlösning?

Jaa nu kanske jag svammlade iväg på ett av mina favoritområden...

Appropå fett så vad det väl rätt nyligen som franska forskare som jag
hörde på radio för ett tag sedan hade hittat en kanditat till fett
receptor. Vad jag kommer ihåg har försök gjorts på råttor där man
plockat bort en gen(kallad CD36) som kanske kunde vara ett fettsyra
sensor och dessa råttor vad inte lika sugna på fett som antar.
Antagligen kommer väl fler tester att göras för att försöka kolla så
att det verkligen beror på smaksensorer och inget annat.

I undertexten i en artikel från 2004 jag läste igår framgår att det är
mycket man inte vet idag om smaklökarna. Det går inte att utsluta att
det finns saker vi idag inte känner till.

Jag hittade även några intressanta ledtrådar som jag ska dra vidare i,
får bli till nyår kanske. Bland annat spekuleras i olika typer av både
socker och saltreceptorer. Både specifika för naturligt socker och
just NaCl, och andra som reagerar på även artificiella sötningsmedel
mm.

/Fredrik=
malt är gott
Användarvisningsbild
Bosse Bergenståhl
Vattenbehandlare
Vattenbehandlare
 
Inlägg: 402
Blev medlem: onsdag 2006-10-25 00:31
Ort: Torna Hällestad, Skåne

lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Inläggav AlNiTAlNiTsson » onsdag 2006-12-27 01:00

skulle du/ni kunna ta bort mig från er utskicks lista?
tack på förhand


From: BosseBergenståhl<bossePUNKTbergenstahlPÅlsnPUNKTse>
Reply-To: bryggarenPÅmollehemPUNKTse
To: Prenumeranter_BryggarenPÅmollehemPUNKTse
Subject: [Bryggaren] Re: Re:Re: lägesrapport kolon Regal Christmas,
imperial stout salt och annat
Date: Tue, 26 Dec 2006 22:30:13 +0100

*** Brev nr. 12676 till Bryggaren skickat av Bosse Bergenståhl
<bossePUNKTbergenstahlPÅlsnPUNKTse> ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Visst, vichyvatten och ramlösa har väldigt salt smak. loka däremot inte
alls lika salt, om det är så du menar. Det jag funderar över är nog
kanske maltsammansättningen, det kan vara rätt mycket melanoidinmalt,
som väl ska motsvara aromaticmalten, som jag i alla fall inbillar mej,
ska vara rätt så smakförstärkande, typ umamieffekt. Jag tycker regalen
har en fyllighet som påminner om bra soja, som den som urtekram
importerar från en liten japansk soyasåstillverkare - brukar finnas
bland hälsokost i större varuhus och i alternativbutiker. Lakritsen har
ju också en sådan effekt.

Detta är väl det roliga och det svåra med att diskutera smak och arom.
Det kan vara så svårt att separera vad som är vad av upplevelsen.

Bosse Bergenståhl

2006-12-26 kl. 07.58 skrev carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom:

*** Brev nr. 12675 till Bryggaren skickat av
carlsbergerensisPÅhotmailPUNKTcom ***

Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<

Smakade också av Regal C häromdagen. Noterade dock ingen
anmärkningsvärd sälta. Däremot att det i mitt tycke är ett rätt lätt
öl
trots den rätt stora styrkan. Förutom kryddorna tyckte jag att ölet
var
påtagligt brödigt i smaken, rätt mycket av vörtbröd, jullimpa över
det.
Koriandern var inget som stack ut vilket man kunde tro av
innehållsdeklarationen och med tanke på det belgiska ursprunget utan
jag tycker nog att kryddningen var rätt väl sammansatt med
maltbalansen
och jästens effekter. Ett helt klart mycket gott och roligt öl.

Tack för din feedback!

Hmm lustigt tycker jag. Har du någon idé om vad som triggar min
saltsmak ifrån? Kan det vara lakrisen? Det är ju onekligen mycket
andra smaker i den ölen som iallafall jag inte är van vid i
ölsammanhang. Dessutom har jag aldrig någonsin känt dylik sälta i mina
egna öl, varken mörka, ljusa, torra eller söta, så någonting måste det
vara, vad det nu är. Jag tror ju på salt... men om någon kan komma på
någonting annat som jag förvirra mig vore det inressant. Jag tycker
inte det är inte helt lätt att separera smaker.

En fråga till dig Bosse: Uppfattar du i allmänhet säg vanligt kolsyrat
mineralvatten som salt, jämfört för "normalt" kranvatten? (det gör
jag) Alltså inte okolsyrat "källvatten", utan sk "kolsyrat vatten" som
oftar ÄR saltat.

Sitter just nu och rundar av kvällen med en slottskällans imperial som
stått ett år i kylen, minst. I och för sej också det ett mycket gott
öl. Håller med om att det är fylligare, men inte så värst beskt,
däremot många toner av den rostade malten, choklad, kaffe, liten släng
asfalt, en lätt jordighet...

Vi pratade i kväll vid lutfisken (vi brukar ta den på juldagen) om
bland annat natrium-kaliumbalansen i våra celler och om den åsikt som
gör gällande att natriumklorid är farligare än kaliumklorid, som tvärt
om ska vara bra mot natriumkloridens tryck inne i cellerna i kroppen.
Det är ju därför man säljer produkten Seltin som ju är till hälften
koksalt hälften kaliumklorid (om jag nu minns allt rätt). Enligt den
produktens marknadsföring ska det vara svårt att notera skillnaden
mellan natrium- och kaliumklorid.

Kul att du tänkt på samma sak, jag har också en sådan burk stående i
kryddhyllan. Jag hade faktiskt tänkt göra en jämförelse även med
seltin och se om jag känner någon skillnad när jag kommer till det
salttestet. Får jag göra en förhandsgissning så gissar jag på att
natrium är mer salt-smakande än kalium, men det lär visa sig.

Det är ju väldigt spännande med den biologiska utvecklingens historia.
Men man ska vara försiktig med slutsatser. Det är ju svårt, som kanske
känt är, att bevisa något slags systematiskt arbete bakom evolutionen.
Darwins idé går ju ut på att av ett antal slumvis orsakade
förändringar
i en stam av organismer ger någon av dessa egenskaperna en fördel -
den
del av stammen som har denna förändring blir alltså mer
överlevnadskraftig än de exemplar av stammen som inte har denna
egenskap. Det är alltså de egenskaper vi har som gör oss bättre än de
individer vi konkurrerar med som är viktiga. Sedan kan vi trots detta
ha egenskaper som kan variera slumpmässigt utan att påverka vår
förmåga
att överleva. Vår uppskattning av umami är kanske inte alls så viktig
för vår överlevnad eftersom ju umamismaken mest är upplevelsen av
lösta
aminosyror, inte av hela proteiner. Det är svårt att tro att pappa Ben
kokade buljong på stenåldern, i varje fall så länge man lagade maten i
kokgropar. Och fett, som ju är en viktig energireserv, smakar ju
inget.
Trots det är det något vi alla uppskattar i kosten.

Jovisst det är svårt. Men det är intressant att spekulera lite. Ibland
tror jag spekulationer och funderingar kan vara mycket konstruktivt.
Det är inte alltid man kan bevisa saker över huvudtaget till 100% och
då har man två val, antingen intala sig själv att nu kommer vi inte
längre(inte så konstruktivt kanske), eller så får man bygga vidare på
tilltalande logiska resonemang och acceptera att världbilden förblir
lite flytande. Jag brukar för det mest anta den senare strategin,
dessutom tycker jag i själva verket det är lite smått ologiskt om
världen skulle vara fix. Den flytande världsbilden tilltalar mig mer.
Jag tror den idé vi ibland har om att allt är exakt, och kan bevisas
utom all tvivel är lite av illusioner skapade av oss själva eftersom
vi stör oss på att all flyter lite. Men jag har för min egen del
insett att om man släpper taget om illusionen så blir allting så
mycket enklare, och man frigör sig från en mental låsning.

Jag föreställer mig utveckligsläran, som en sorts element för
inlärning och intelligens. En slumpgenerator och en selektion är ju i
själva verken problemlösningens "brute force". En intelligensen brute
force metod helt enkelt.
Frågan är, vad är nästan steg av sofistikering? Vad får vi i
förlängningen? Hur ser kopplingen till människans moderna utveckling
ut? Människans genuppsättningen har väl inte ändrats så mycket de
senaste åren, trots det har vi ökat får kunskap enormt. Varför skulle
inte det kunna omsättas på generell problemlösning?

Jaa nu kanske jag svammlade iväg på ett av mina favoritområden...

Appropå fett så vad det väl rätt nyligen som franska forskare som jag
hörde på radio för ett tag sedan hade hittat en kanditat till fett
receptor. Vad jag kommer ihåg har försök gjorts på råttor där man
plockat bort en gen(kallad CD36) som kanske kunde vara ett fettsyra
sensor och dessa råttor vad inte lika sugna på fett som antar.
Antagligen kommer väl fler tester att göras för att försöka kolla så
att det verkligen beror på smaksensorer och inget annat.

I undertexten i en artikel från 2004 jag läste igår framgår att det är
mycket man inte vet idag om smaklökarna. Det går inte att utsluta att
det finns saker vi idag inte känner till.

Jag hittade även några intressanta ledtrådar som jag ska dra vidare i,
får bli till nyår kanske. Bland annat spekuleras i olika typer av både
socker och saltreceptorer. Både specifika för naturligt socker och
just NaCl, och andra som reagerar på även artificiella sötningsmedel
mm.

/Fredrik=

_________________________________________________________________
Fynda charter till solen http://www.msn.se/resor/
AlNiTAlNiTsson
 

lägesrapport kolon Regal Christmas, imperial stout salt och

Inläggav carlsbergerensis » onsdag 2006-12-27 01:00

Visst, vichyvatten och ramlösa har väldigt salt smak. loka däremot inte
alls lika salt, om det är så du menar. Det jag funderar över är nog
kanske maltsammansättningen, det kan vara rätt mycket melanoidinmalt,
som väl ska motsvara aromaticmalten, som jag i alla fall inbillar mej,
ska vara rätt så smakförstärkande, typ umamieffekt. Jag tycker regalen
har en fyllighet som påminner om bra soja, som den som urtekram
importerar från en liten japansk soyasåstillverkare - brukar finnas
bland hälsokost i större varuhus och i alternativbutiker. Lakritsen har
ju också en sådan effekt.

Detta är väl det roliga och det svåra med att diskutera smak och arom.
Det kan vara så svårt att separera vad som är vad av upplevelsen.

Bosse Bergenståhl

Hej Bosse, tackar för mer idéer!

Har varit borde så jag har inte hunnit med något alls sedan mitt förra inlägg... men dit umamispår skall jag definitivt kolla upp! Ska försöka hitta ren glutaminsyra om det går någonstans... ett problem jag ser med tex natrium glutamat som referens är att det rimligen borde ge en stark sälta också av natriumet. Soja är ju också extremt salt också. Men visst kan jag hålla med dig om soya spåret i den ölen. Sen om det är själva soya smaken, eller sältan i soyan vet jag inte utan att prova smakerna separat.

Du har gett mig en del nya uppslag nu så jag kommer säkert trakassera listan med mer inlägg ;-) när jag bara fått tid att genomföra planerade tester och research av vad som finns att hitta om saltkanalerna. Men det jag hann med i farten sist var att skumma en artikel där man pekar på en specifik natrium kanal, som some det verkar står för en stor del av salt intrycket. SOm jag förstår det är denna kanal rätt specifik för natrium joner.

Sen finns en annan kanal som också bidrar till sältan men den står för en mindre del av intrycket. Detta kanal är ospecifik och reagerar på flea joner, inte bara natrium.

Lustig nog hittade jag ingenting i denna artikel som indikerade att själva kloridjonen var intressant. Det verkar som om det är de positiva jonerna som ger saltsmaken.

Men jag har hittat flera mycket intressanta artiklar om receptorerna som jag inte hunnit tittat på. Sen ska jag komplettera med mina egna smaktester också. Men om jag bara letar i minnet, så vill jag minnas att jag inte tycker att seltin alls är lika saltsmakande som vanligt salt. Fast å andra sidan vet jag inte heller om det är det som är poängen? Kanske är poängen mer att man bättre bibehåller Na-K balansen som Bosse skrev i ett av de tidigare inläggen. Men jag måste test det under mer kontrollerade former.

Återkommer...

/Fredrik
Användarvisningsbild
carlsbergerensis
Vattenbehandlare
Vattenbehandlare
 
Inlägg: 403
Blev medlem: torsdag 2007-01-04 21:50


Återgå till Öl, bryggerier, vattenhål och bloggar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 11 gäster