Från 1984 till omkring 1995 använde jag en standard plasthink jör jäsning.
Då var det aldrig tal om att tappa om, för att avskilja bottenskräp och död jäst.
Dels mycket mer jobb, samt utsättande ölet för en massa luft.
Från och med 2015 använder jag en "GF Conical Fermenter".
Där kan man på ett enkelt sätt utföra detta moment, och det har jag ofta gjort efter cirka 5 dygns jäsning.
Resultatet som kom ut har skiftat rejält, beroende på typ av jäst, vört, temperatur, etc.
Vid de två senaste jäsningarna har jag använt jästen "Safale US-05", vid 18 grader.
Vid jästdumpning av denna, så var det i det ena fallet en IPA, vars jästdump såg ut en hel del som Veteöl.
Inte särskilt mycket jäst, alls. Istället för vanliga 2 dl, så dumpade jag inte mer än kanske 0,5 dl.
Idag var det en Stout som jästdumpades. Det blev samma sak här, med en annan färg, såklart.
Det har alltså kännts som ett onödigt steg med jästdumpning två gånger, nu.
Är jästen kanske ännu för aktiv, för att det ska bildas ett rejält sediment?
-Hur pass noga är ni med jästdumpning (ej jäsning under tryck)?
-Har ni erfarenhet av två bryggningar med samma recept, med -respektive utan- jästdumpning, som har givit olika resultat?