Karl R skrev:oh, gosh. Här är man borta ett par dagar från tråden och plötsligt händer det.
mycket att ta ställning till!
Har lyssnat på den där podden ölpölens avsnitt om frankenresan (mest pratar de om att de vart onyktra minns jag det som), även på Jankos podd. Minns inte vad Janko sa i sin egna podd.
@Djonk, Hövdingen, Lindh: Söt lite fluffig arom, ja, det är väl det närmsta jag kan tänka mig också. Grainy: Det är den smaken man känner när man tuggar på omältat korn som man snor från fälten? Så du menar, Lindh? Doften av ett sädesfält känner man ju, men är det gräddig och inte sädig?
@Ekstedt, tänker som du ang Münchner osv. Det verkar som du är den ende i denna tråden som har förstahandsinfo om vad gräddig kan innebära. Även om du inte håller riktigt med om att det är ett bra ord, kan du ge dig på att testa en breddning/förklaring? jobbar inte med Lodo (än?), klart viss oxidering kan ha funnits, men petat rätt mycket i det för att det inte ska.
I domarprotokollen vart det lite skoj, en domare (och det är göteborgare det här) hade skrivit att jag t.o.m. hade fått till lite gräddighet (vilket då skulle vara stort, den andra domaren att han saknade gräddigheten. svårfångat. Om inte ni här i tråden reder ut det fullständigt så får jag väl kontakta några fler göteborgare...
@Assistredo: inte så sugen på att sikta bort skalen. Låter nästan som man får tillsätta risskal till den lakbädden, oavsett. Byta ett skal mot ett annat... =)
@MartinB: HochKurz kör jag. Carahell kan vara en bra idé. Danke
Tittar man i typdefinitionerna så har inte pilsner någonting om gräddig maltighet. Så det har knappast med pilsnermalt att göra, åtminstone inte enbart. Och det är knappast samma sak som engelskan "grainy". Det är vanligt att prata om sädig och brödig maltighet på svenska. Det här med gräddighet tror jag är Jankos påfund helt och hållet.
Själv tycker jag inte att det är smaken av grädde det handlar om, utan snarare
gräddat. Men hela diskussionen tycker jag illustrerar problemet med den här typen av beskrivningar och i synnerhet i typdeffar. Jag minns någon gång när vi diskuterade öldömning och att domare ibland har dömt ölstilar som de inte har provat ett endaste öl av. Någon hävdade då på fullt allvar att det inte är något problem, det är bara att följa typdeffarna. Jag blev helt förbluffad av naiviteten. Att bedöma smaker är inte lesefruchte.
Som du själv skriver är detta ett jagande efter vind. Brygg för att du själv ska vara nöjd i första hand, och låt domarbedömningar komma i andra hand. Och för att få en uppfattning om hur tysk kvalitetslager kan/bör smaka behöver du dricka den på plats. Jag har väl någon gång druckit nästan lika bra versioner på fat, i synnerhet på felstivaler där man kan tänka att de har skickat purfärska fat.