Hej, jag är ny på forumet, ingen hembryggare, men fascinerad av udda tyska ölsorter. Många nordtyska stilar dödades av renhetslagen, några har överlevt eller återupplivats, men Berliner Weisse tycks ligga nånstans i limbo. Bara en producent numera; Berliner Kindl är en moderniserad variant som mest säljs färdigmixad med saft .
Synd att den, som du skriver försvunnit. Var själv i Berlin 1990 och under hela resan näsan total insöad på Veteöl. Men en Berliner Weisse blev det aldrig smakat av, det var ju liksom mer en lätt öltyp (läs gärna lättöl, men det var ju inget man drack då). Lite synd idag kan tyckas, men frågan är om jag kunnat uppskattat den då som jag skulle kunna idag.
Det lilla jag vet/minns om Berliner Weisse är att det är en relativt lätt öl som dricks färsk då den har en syrainfektion i sig. Det kan man också se utav på den länk du skickat.
Men jag har även för mig att det fanns fler recept m.m. om Berliner Weisse då jag skannade nätet som en galning inför min egna surmäskade öl. I skrivande stund minns jag inte om man tillför lactobaciller (som det står i texten) eller om man använder de mjölksyrebakterier som naturligt finns i malten.
Skulle i alla fall vara kul att få se/smaka denna öltyp inför nästa SM. Så varför inte prova att brygga en? Även om du inte är hembryggare idag så är det inget som hindrar dig att bli det imorgon. Fram med kastrullen och prova. Det finns massor med information om hur man brygger med enkal grejer man redan har hemma.
Usch nu blev jag sugen på att nytt göra en riktigt surmäskad öl igen. Ja ja, vi får se.
Mycket intressant (snabb)läsning, jag läser igenom texten imorgon med piggare ögon.
Vad sägs om att brygga en berliner weisse tillsammans någon gång när du är i Göteborg, efter sommaren? Jag har skummat igenom några recept på nätet och det ska ju gå att göra en hygglig version.
Det borde ju inte ta så lång tid, med tanke på att koktiden sparas in och en del av vörten kan jag ju förbereda några dagar tidigare....
rick.lindqvist skrev:Mycket intressant (snabb)läsning, jag läser igenom texten imorgon med piggare ögon.
Vad sägs om att brygga en berliner weisse tillsammans någon gång när du är i Göteborg, efter sommaren? Jag har skummat igenom några recept på nätet och det ska ju gå att göra en hygglig version.
Det borde ju inte ta så lång tid, med tanke på att koktiden sparas in och en del av vörten kan jag ju förbereda några dagar tidigare....
Jag är på om inte annat!
Ska ändå leta BW i Berlin nu i juni, vore kul att testa brygga också.
rick.lindqvist skrev:Vad sägs om att brygga en berliner weisse tillsammans någon gång när du är i Göteborg, efter sommaren? Jag har skummat igenom några recept på nätet och det ska ju gå att göra en hygglig version.
Det låter kul; jag försöker planera in ett Göteborgsbesök nån gång efter Franken, Leipzig (Gose) och Köpenhamn i september.
Beer will change the world. I don't know how, but it will.
Janne gnoff Berglund skrev:Ska ändå leta BW i Berlin nu i juni, vore kul att testa brygga också.
Du får leta bland hembryggare då, annars blir det bara Berliner Kindl. Och man får insistera på att få en oblandad, annars blir det grön med Waldmeister/myskmadra eller röd med Himbeer/hallon. Jag har förresten hört att man till och med börjat ersätta myskmadran med någon annan grön saft. På de flesta ställen är den färdigblandad, så fråga hovis först om det alls finns möjlighet att få den 'ohne Schuss'.
En nära släkting är Wöllnitzer Weissbier, en syrlig rökvitöl hur det nu går till. Den finns så vitt jag kunnat finna bara hos bryggeriet Gasthausbrauerei Talschänke i Wöllnitz, en förort till Jena. Stilen lär heta Lichtenhainer efter en annan förort.
Beer will change the world. I don't know how, but it will.
Har haft den äran att få smaka på några av Anders Lundqvists fantastiska suröl, bla gjorde han för ett antal år sedan några ruggigt bra Berliner Weisse. Noggrann som han är så plöjde han en hel del litteratur och nätet innan han satte igång. Tricket han kom fram till, som han bryggde lysande brygder efter, har jag för mig var att med en vanlig belgisk witvört och witjäst som bas slängde han i en näve "färsk" malt i ca40C vört för att fåtill lactobacillusen. Viktigt att vörten är tillräckligt varm för att döda av alla "lim/lösningsmedels" producerande baggarna men att lactobacillusen överlever...
/Jessica
P.S. För er som undrar vem Anders är så är han bla SHBF:s fd kassör och duktig öldomare.
Minns att vi gjorde ett likande expriment med att just hiva i en näve malt i den varama vörten, nästan konstigt att inte hinken löstes upp när det luktade så mycket lösningsmedel när det jäst klart...
Jästskummet var mer att likna vid ytan på en brieost än ytan på en jäsande vört.
För någon månad sedan fanns ju en berliner weissejästblandning från Wyeast i det tillfälliga sortimentet med uddajäster. Var själv på gång att beställa den, men det hann andra göra före mej. Nu verkar den inte finnas något mer... Men några måste ju sitta på de smackpacks som kom hem. Som jag förstår saken var det en blandning av alejäst och lactobacilluskultur.
Jag satte en förra veckan med Wyeast BW.
Tyvärr hadde jag lite klent utbyte så jag tror den stannar på lättölsstyrka.
Vad jag har förstått så får man lagra den mellan 3-6 månader innan det kommer nån nämnvärd syra.
Ska bli kul och se hur det smakar. Den enda BW jag smakat tidigare är den röda Kindl och det vet i tusan om jag skulle klassa som öl.
Precis hemkommen från några dagar i Berlin. Lyckades efter lite övertalning få ett glas Berliner Kindl utan den gröna eller röda söta sörjan dom serverar den med. Fick faktiskt tre glas, ett rött, ett grönt och ett oblandat.
Det röda och gröna som Berlinarna själv dricker med förtjusning är odrickbart. Sötare än oblandad blandsaft. Men oblandad var den faktiskt mycket drickbar och hade jag hittat den i någon butik så hade jag köpt några flaskor med hem.
Gunnar H skrev:En nära släkting är Wöllnitzer Weissbier, en syrlig rökvitöl hur det nu går till. Den finns så vitt jag kunnat finna bara hos bryggeriet Gasthausbrauerei Talschänke i Wöllnitz, en förort till Jena. Stilen lär heta Lichtenhainer efter en annan förort.
Nu har jag varit i Wöllnitz och druckit nåra krus WW på Talschänke. Ingen röksmak som det ska vara enligt Ron Pattinson men alldeles speciellt god var den; fylligheten dolde totalt den låga (2,5 %) alkoholhalten. Liknade Berliner Weisse men med mycket mer smak.
Bryggaren var icke på plats och serveringspersonalen visste noll om receptet.
WW serveras också på begäran med saft, men varför?
Beer will change the world. I don't know how, but it will.
.
och en del av vörten kan jag ju förbereda några dagar tidigare....
