Jag och tre kompisar har bryggt i snart ett år och hunnit med tre APA, två Wits, en Blonde och en Stout. Alla utom två har blivit otroligt goda och jag kan säga med säkerhet att vi är fast i hembryggning
Nu till frågan... två av dessa öl, en Blonde och en Wit blev jätteäckliga.. Blonden smakar jäst och bulldeg och är i det närmsta odrickbar. Wit-en smakade gift.. Jästen vi använde var Belgian Abbey Yeast (från Humlegården) och Belgian Wit. Ölen är inte infekterad eller oxiderad. Vi är bio/kemi-ingenjörer hela bunten och gör ju uppenbarligen ngt rätt eftersom vi bryggt fyra vansinnigt bra (skryt, skryt
brygder. Blonden fick stå i sekundärjäsning (rumstemp) i ca en månad innan buteljering och witen knappt en vecka i primär och två veckor i sekundär. Vi misstänker att ngt gått snett under sekundärjäsningen i båda fallen. För hög temp (20-22C) kanske?Både Blonde och Wit är ju stilar vars smakprofil bygger en hel del på jästens karaktär och beteende. Kan det helt enkelt vara så att "jästiga" öl är svårare att få till eftersom mycket av smaken inte riktigt går att kontrollera? Jämför med en APA eller stout där malten och humlet i stort utgör smaken och jästen står i skymundan (vi har använt American Ale Yeast från humlegården och inte känt av några jäst-bismaker i dessa öl).
Vad säger ni, har ni råkat ut för något liknande?
PS. Andra gången fick vi till wit-en, primär fyra dagar, sekundär - med torrkoriander i fem dagar. Gift-tonerna finns kvar, men långt ifrån lika tydliga och man hittar dom bara om man vet vad man ska leta efter.
