Lakning - som framkallning

Malt, humle, jäst, vatten, körsbär, tallkottar etc. - hur de kan blandas, processer, vad du har på G och vad du gjort

Moderatorer: martinb, Webbgrupp

Användarens profilbild
Dan Åkerlund
Torrhumlare
Torrhumlare
Inlägg: 55
Blev medlem: torsdag 2006-10-26 21:28
Ort: Karlstad
Kontakt:

Lakning - som framkallning

Inlägg av Dan Åkerlund »

Hej!
Annan fråga, varför kan man inte blanda ihop all mäst och vatten och röra runt och sedan hälla genom ett durkslag, tycker det är bökigt med lakningen och har provat med OK resultat, tappar man något på den metoden?

I början av 70-talet byggde jag och mina vänner det första fotolabbet. Fram till mitten av 90-talet var fotolabbet en del av mitt jobb (som lärare i foto). Det blev många rullar film och mycket tempererat sköljvatten till filmen. (digitalt numera!)

Mitt miljöengagemang och min iver att spara på elräkningar gjorde att jag letade efter en bättre sköljmetod (..hur tänker han koppla det här till ölbryggning tänker du – men vänta bara…). Själva tricket med att få bort allt fixersalt från filmen, och därmed öka filmens hållbarhet, låg i att genomspola filmdosan med en stor mängd färskt vatten under mer än en halvtimme.
När jag därför i mitten av 80-talet läste en artikel där man utvecklat en metod för sköljning av film med betydligt mindre vattenmängder blev jag mycket intresserad. Metoden kom att kallas ”1,2,4 kanske 8-metoden”. Man fyller dosan nästan fullt med vatten och sedan skakar man dosan lätt under en minut, slår ut vattnet och upprepar skakningarna, nu två minuter. Ytterligare en vända fyra minuter och om man vill vara riktigt säker en sista vända 8 minuter. Totala tiden minskar således också drastiskt och mängden vatten minskade med tiopotenser. Uppmätningar av kvarvarande rester av fixersalt visade att 1 +2+4 motsvarade genomspolning under 30 minuter.
Vad man egentligen gör när man sköljer filmen är ju att laka ut fixrester ur gelatinlagret på filmen; inte helt olikt när man lakar ut sockret ur malten. Jag har testat lite och nu praktiserar jag följande metod:
I slutet av mäskningen brukar temperaturen vara runt 70 grader. Jag brukar då ha ca 65 liter vatten- och maltgröt. Då tillsätter jag kokhett vatten så att temperaturen stiger upp över 80 grader (ca 15 liter kokhett vatten) och rör om ordentligt. (Jag tror att det var Peter H som skrev att han gjorde något liknande för några år sedan – så då vågade jag också pröva.) Sedan tappar jag av och återför vätskan till toppen av lakbädden (en pump som pumpar runt) och efter en stund har lakbädden satt sig och vörten som rinner av är inte alltför grumlig. Nu tappar jag av ca 35 - 40 liter vört till kokkärlet (genom en såssil) till dess att det blir torrt på ytan av maltbädden i lakkärlet, inte mer, och tillsätter ytterligare 30 liter 80 gradigt vatten och rör om. Proceduren upprepas. Nu har jag ca 70 liter vört. Nu häller jag försiktigt på ytterligare 35 liter 80-gradigt vatten på den nästan urlakade vörten i mäskkärlet. Nu rinner det långsamt trots den relativt höga vattenpelaren över maltbädden. Det brukar bli ytterligare 20 liter vört och nu mäter jag då och då och avslutar lakningen när vörtstyrkan ligger under Brix 4 (ca og 1016) eller när jag har totalt 90 – 95 liter vört. (kokas ihop till 80 – 85 liter)
Jag tror man kan utveckla det här lite mer. Är det bara socker man är ute efter skulle man kanske göra det i fler omgångar. Det rinner ju på rätt bra innan lakbädden satt sig. Men man vill ju också att malten skall fungera som filter.
Jag var orolig för syresättning av malten i början. Det kan ju vara brister i mina smaklökar, men jag har inte märkt av några konstiga smaker. Som jag skrev i ett av mina tidigare inlägg så blir ölet blankt rätt snabbt, tycker i vart fall jag … Bristande hållbarhet har enbart med konsumtion att göra :-)

Den här metoden gör att lakningen i regel går lite snabbare, mindre passning och utbytet brukar ligga på runt 80 – 84%; inget märkvärdigt men rätt OK.

Någon som kör någon liknande lakmetod? Hur gör proffsen numera (det lär ju vara slutna system)? Kommentarer? Dan Åkerlund
Karlstad
/Dan
Användarens profilbild
Bosse Bergenståhl
Vattenbehandlare
Vattenbehandlare
Inlägg: 402
Blev medlem: onsdag 2006-10-25 00:31
Ort: Torna Hällestad, Skåne

Lakning - som framkallning

Inlägg av Bosse Bergenståhl »

Jag har noterat att de gånger jag i allt för stor iver vrider på
lakningskranen för mycket så sätter sej lakbädden. Inget konstigt med
det. Men om man lyckas med detta flera gånger under lakningen och om
man sedan river upp lakbädden flera gånger och låter återcirkulera
tills det klarnar igen, då får man faktiskt ut MYCKET mer i utbyte.
Brukar inte göra så eftersom jag tycker det känns bättre med en lugn
och fin lakning. Men det kanske bara är slöseri...?

Bosse Bergenståhl

2006-10-06 kl. 00.05 skrev danPÅbryggPUNKTde:
*** Brev nr. 12432 till Bryggaren skickat av Dan Åkerlund
<danPÅbryggPUNKTde> ***
Brev till Bryggaren: bryggarenPÅmollehemPUNKTse <<<
hantera kontot: http://www.mollehem.se/bryggaren.html <<<
Hej!
Annan fråga, varför kan man inte blanda ihop all mäst och vatten och
röra runt och sedan hälla genom ett durkslag, tycker det är bökigt
med lakningen och har provat med OK resultat, tappar man något på den
metoden?
I början av 70-talet byggde jag och mina vänner det första fotolabbet.
Fram till mitten av 90-talet var fotolabbet en del av mitt jobb (som
lärare i foto). Det blev många rullar film och mycket tempererat
sköljvatten till filmen. (digitalt numera!)

Mitt miljöengagemang och min iver att spara på elräkningar gjorde att
jag letade efter en bättre sköljmetod (..hur tänker han koppla det här
till ölbryggning tänker du -- men vänta bara...). Själva tricket med
att få bort allt fixersalt från filmen, och därmed öka filmens
hållbarhet, låg i att genomspola filmdosan med en stor mängd färskt
vatten under mer än en halvtimme.

När jag därför i mitten av 80-talet läste en artikel där man utvecklat
en metod för sköljning av film med betydligt mindre vattenmängder blev
jag mycket intresserad. Metoden kom att kallas "1,2,4 kanske
8-metoden". Man fyller dosan nästan fullt med vatten och sedan skakar
man dosan lätt under en minut, slår ut vattnet och upprepar
skakningarna, nu två minuter. Ytterligare en vända fyra minuter och om
man vill vara riktigt säker en sista vända 8 minuter. Totala tiden
minskar således också drastiskt och mängden vatten minskade med
tiopotenser. Uppmätningar av kvarvarande rester av fixersalt visade
att 1 +2+4 motsvarade genomspolning under 30 minuter.

Vad man egentligen gör när man sköljer filmen är ju att laka ut
fixrester ur gelatinlagret på filmen; inte helt olikt när man lakar ut
sockret ur malten. Jag har testat lite och nu praktiserar jag följande
metod:

I slutet av mäskningen brukar temperaturen vara runt 70 grader. Jag
brukar då ha ca 65 liter vatten- och maltgröt. Då tillsätter jag
kokhett vatten så att temperaturen stiger upp över 80 grader (ca 15
liter kokhett vatten) och rör om ordentligt. (Jag tror att det var
Peter H som skrev att han gjorde något liknande för några år sedan --
så då vågade jag också pröva.) Sedan tappar jag av och återför vätskan
till toppen av lakbädden (en pump som pumpar runt) och efter en stund
har lakbädden satt sig och vörten som rinner av är inte alltför
grumlig. Nu tappar jag av ca 35 - 40 liter vört till kokkärlet (genom
en såssil) till dess att det blir torrt på ytan av maltbädden i
lakkärlet, inte mer, och tillsätter ytterligare 30 liter 80 gradigt
vatten och rör om. Proceduren upprepas. Nu har jag ca 70 liter vört.
Nu häller jag försiktigt på ytterligare 35 liter 80-gradigt vatten på
den nästan urlakade vörten i mäskkärlet. Nu rinner det långsamt trots
den relativt höga vattenpelaren över maltbädden. Det brukar bli
ytterligare 20 liter vört och nu mäter jag då och då och avslutar
lakningen när vörtstyrkan ligger under Brix 4 (ca og 1016) eller när
jag har totalt 90 -- 95 liter vört. (kokas ihop till 80 -- 85 liter)

Jag tror man kan utveckla det här lite mer. Är det bara socker man är
ute efter skulle man kanske göra det i fler omgångar. Det rinner ju på
rätt bra innan lakbädden satt sig. Men man vill ju också att malten
skall fungera som filter.

Jag var orolig för syresättning av malten i början. Det kan ju vara
brister i mina smaklökar, men jag har inte märkt av några konstiga
smaker. Som jag skrev i ett av mina tidigare inlägg så blir ölet
blankt rätt snabbt, tycker i vart fall jag ... Bristande hållbarhet
har enbart med konsumtion att göra :-)

Den här metoden gör att lakningen i regel går lite snabbare, mindre
passning och utbytet brukar ligga på runt 80 -- 84%; inget märkvärdigt
men rätt OK.

Någon som kör någon liknande lakmetod? Hur gör proffsen numera (det
lär ju vara slutna system)? Kommentarer?

Dan Åkerlund
Karlstad
Hej!
Annan fråga, varför kan man inte blanda ihop all mäst och vatten och
röra runt och sedan hälla genom ett durkslag, tycker det är bökigt
med lakningen och har provat med OK resultat, tappar man något på den
metoden?
I början av 70-talet byggde jag och mina vänner det första fotolabbet.
Fram till mitten av 90-talet var fotolabbet en del av mitt jobb (som
lärare i foto). Det blev många rullar film och mycket tempererat
sköljvatten till filmen. (digitalt numera!)

Mitt miljöengagemang och min iver att spara på elräkningar gjorde att
jag letade efter en bättre sköljmetod (..hur tänker han koppla det här
till ölbryggning tänker du – men vänta bara…). Själva tricket med att
få bort allt fixersalt från filmen, och därmed öka filmens hållbarhet,
låg i att genomspola filmdosan med en stor mängd färskt vatten under
mer än en halvtimme.

När jag därför i mitten av 80-talet läste en artikel där man utvecklat
en metod för sköljning av film med betydligt mindre vattenmängder blev
jag mycket intresserad. Metoden kom att kallas ”1,2,4 kanske
8-metoden”. Man fyller dosan nästan fullt med vatten och sedan skakar
man dosan lätt under en minut, slår ut vattnet och upprepar
skakningarna, nu två minuter. Ytterligare en vända fyra minuter och om
man vill vara riktigt säker en sista vända 8 minuter. Totala tiden
minskar således också drastiskt och mängden vatten minskade med
tiopotenser. Uppmätningar av kvarvarande rester av fixersalt visade
att 1 +2+4 motsvarade genomspolning under 30 minuter.

Vad man egentligen gör när man sköljer filmen är ju att laka ut
fixrester ur gelatinlagret på filmen; inte helt olikt när man lakar ut
sockret ur malten. Jag har testat lite och nu praktiserar jag följande
metod:

I slutet av mäskningen brukar temperaturen vara runt 70 grader. Jag
brukar då ha ca 65 liter vatten- och maltgröt. Då tillsätter jag
kokhett vatten så att temperaturen stiger upp över 80 grader (ca 15
liter kokhett vatten) och rör om ordentligt. (Jag tror att det var
Peter H som skrev att han gjorde något liknande för några år sedan –
så då vågade jag också pröva.) Sedan tappar jag av och återför vätskan
till toppen av lakbädden (en pump som pumpar runt) och efter en stund
har lakbädden satt sig och vörten som rinner av är inte alltför
grumlig. Nu tappar jag av ca 35 - 40 liter vört till kokkärlet (genom
en såssil) till dess att det blir torrt på ytan av maltbädden i
lakkärlet, inte mer, och tillsätter ytterligare 30 liter 80 gradigt
vatten och rör om. Proceduren upprepas. Nu har jag ca 70 liter vört.
Nu häller jag försiktigt på ytterligare 35 liter 80-gradigt vatten på
den nästan urlakade vörten i mäskkärlet. Nu rinner det långsamt trots
den relativt höga vattenpelaren över maltbädden. Det brukar bli
ytterligare 20 liter vört och nu mäter jag då och då och avslutar
lakningen när vörtstyrkan ligger under Brix 4 (ca og 1016) eller när
jag har totalt 90 – 95 liter vört. (kokas ihop till 80 – 85 liter)

Jag tror man kan utveckla det här lite mer. Är det bara socker man är
ute efter skulle man kanske göra det i fler omgångar. Det rinner ju på
rätt bra innan lakbädden satt sig. Men man vill ju också att malten
skall fungera som filter.

Jag var orolig för syresättning av malten i början. Det kan ju vara
brister i mina smaklökar, men jag har inte märkt av några konstiga
smaker. Som jag skrev i ett av mina tidigare inlägg så blir ölet
blankt rätt snabbt, tycker i vart fall jag … Bristande hållbarhet har
enbart med konsumtion att göra :-)

Den här metoden gör att lakningen i regel går lite snabbare, mindre
passning och utbytet brukar ligga på runt 80 – 84%; inget märkvärdigt
men rätt OK.

Någon som kör någon liknande lakmetod? Hur gör proffsen numera (det
lär ju vara slutna system)? Kommentarer?
Dan Åkerlund
Karlstad
malt är gott
gunnar.nilsson

Lakning - som framkallning

Inlägg av gunnar.nilsson »

Det verkar som du är inne på det som kallas Batch-Sparging.

Du kan googla och läsa allt om det på nätet.

Jag har provat det ett par gånger med bra resultat. Det går lite fortare och mitt utbyte blev ungefär lika bra som vanligt.

Jag kör med en easy sparger, så att lakbädden sätter sig är ett helt okänt fenomen för mig.

Men jag tycker inte att det är så många fördelar, så jag har gått tillbaks till vanlig lakning pga att jag har ett trekärlssystem med kranar i olika höjd som nästan sköter sig själv under lakningen. Med batchsparging så är man upptagen och får slita under nästan hela tiden, men visst, en bra metod.

Vatten sparar man dock inte, det man lakar ur skall ju bli öl!

Ett tips att spara vatten är dock att hålla diametern på kylspiralen som man använder för att kyla vörten efter koket nere (om man anväender en sådan). Med en liten diameter ökar vattenhastigheten i kylaren och kyleffekten. Med en grov spiral går det åt mycket vatten i onödan.
karl-erik.berntson

Lakning - som framkallning

Inlägg av karl-erik.berntson »

Hej, jag använder också satslakning, men inte behöver man vara upptagen och slita hela tiden. När mäskvörten är uttömd häller man på lakvattnet, rör om lite och sedan är det bara att vänta tills det är dags att tömma ut lakvörten, eller har jag missat något?
/Kalle
Det verkar som du är inne på det som kallas Batch-Sparging.

Du kan googla och läsa allt om det på nätet.

Jag har provat det ett par gånger med bra resultat. Det går lite fortare och mitt utbyte blev ungefär lika bra som vanligt.

Jag kör med en easy sparger, så att lakbädden sätter sig är ett helt okänt fenomen för mig.

Men jag tycker inte att det är så många fördelar, så jag har gått tillbaks till vanlig lakning pga att jag har ett trekärlssystem med kranar i olika höjd som nästan sköter sig själv under lakningen. Med batchsparging så är man upptagen och får slita under nästan hela tiden, men visst, en bra metod.

Vatten sparar man dock inte, det man lakar ur skall ju bli öl!

Ett tips att spara vatten är dock att hålla diametern på kylspiralen som man använder för att kyla vörten efter koket nere (om man anväender en sådan). Med en liten diameter ökar vattenhastigheten i kylaren och kyleffekten. Med en grov spiral går det åt mycket vatten i onödan.
gunnar.nilsson

Lakning - som framkallning

Inlägg av gunnar.nilsson »

Du har nog rätt, det är bara det att jag inte gjort det så många gånger och tyckte inte det var så mycket bättre. Jag skall prova fler gånger, när inlärningskurvan är gjord har jag säkert en annan åsikt!

Jag vill också ta tillbaks mitt påstående om att man inte sparar vatten, det gör man ju. Mäsktunnan är ju tom när man lakat färdigt. 10 liter varmvatten på en 20 litersbryggning blir det nog i besparing ca.

Man skulle nog kunna öka utbytet genom att använda tre eller fler urtvättningar, men till slut börjar man väl bara att laka ut tanniner?

I mitt fall var huvudanledningen till att jag provade satslakning att jag vill spara tid. Jag mäskar ofta in vid 07:00 en vardag och brygger efter jobbet från 17:00 och framåt. Så hinner man helmaltsbrygga utan att det tar en hel helgdag från familj och andra aktiviteter.

///Gunnar
Hej, jag använder också satslakning, men inte behöver man vara upptagen och slita hela tiden. När mäskvörten är uttömd häller man på lakvattnet, rör om lite och sedan är det bara att vänta tills det är dags att tömma ut lakvörten, eller har jag missat något?
/Kalle
Det verkar som du är inne på det som kallas Batch-Sparging.

Du kan googla och läsa allt om det på nätet.

Jag har provat det ett par gånger med bra resultat. Det går lite fortare och mitt utbyte blev ungefär lika bra som vanligt.

Jag kör med en easy sparger, så att lakbädden sätter sig är ett helt okänt fenomen för mig.

Men jag tycker inte att det är så många fördelar, så jag har gått tillbaks till vanlig lakning pga att jag har ett trekärlssystem med kranar i olika höjd som nästan sköter sig själv under lakningen. Med batchsparging så är man upptagen och får slita under nästan hela tiden, men visst, en bra metod.

Vatten sparar man dock inte, det man lakar ur skall ju bli öl!

Ett tips att spara vatten är dock att hålla diametern på kylspiralen som man använder för att kyla vörten efter koket nere (om man anväender en sådan). Med en liten diameter ökar vattenhastigheten i kylaren och kyleffekten. Med en grov spiral går det åt mycket vatten i onödan.
karl-erik.berntson

Lakning - som framkallning

Inlägg av karl-erik.berntson »

Det jag tycker är den stora fördelen med satslakning är förutsägbarheten när det gäller utbytet, dvs OG och vörtvolymen innan kok. Flödeslakning kräver en väl intrimmad process för att den ska bli optimal. Många har nog inte det och då råkar man lätt ut för negativa överraskningar. Priset är ju att man måste ha lite mer malt än för optimal flödeslakning, men det rör sig om 10-15%, vilket är under tian för en sats på ca 25 liter. Jag har aldrig gjort mer än en lakning men det finns de som provat en andra och tredje gång. Redan vid andra säger de att vörten kändes "sträv" vilket kan vara ett tecken på tanniner.
/Kalle
Du har nog rätt, det är bara det att jag inte gjort det så många gånger och tyckte inte det var så mycket bättre. Jag skall prova fler gånger, när inlärningskurvan är gjord har jag säkert en annan åsikt!

Jag vill också ta tillbaks mitt påstående om att man inte sparar vatten, det gör man ju. Mäsktunnan är ju tom när man lakat färdigt. 10 liter varmvatten på en 20 litersbryggning blir det nog i besparing ca.

Man skulle nog kunna öka utbytet genom att använda tre eller fler urtvättningar, men till slut börjar man väl bara att laka ut tanniner?

I mitt fall var huvudanledningen till att jag provade satslakning att jag vill spara tid. Jag mäskar ofta in vid 07:00 en vardag och brygger efter jobbet från 17:00 och framåt. Så hinner man helmaltsbrygga utan att det tar en hel helgdag från familj och andra aktiviteter.

///Gunnar
Hej, jag använder också satslakning, men inte behöver man vara upptagen och slita hela tiden. När mäskvörten är uttömd häller man på lakvattnet, rör om lite och sedan är det bara att vänta tills det är dags att tömma ut lakvörten, eller har jag missat något?
/Kalle
Det verkar som du är inne på det som kallas Batch-Sparging.

Du kan googla och läsa allt om det på nätet.

Jag har provat det ett par gånger med bra resultat. Det går lite fortare och mitt utbyte blev ungefär lika bra som vanligt.

Jag kör med en easy sparger, så att lakbädden sätter sig är ett helt okänt fenomen för mig.

Men jag tycker inte att det är så många fördelar, så jag har gått tillbaks till vanlig lakning pga att jag har ett trekärlssystem med kranar i olika höjd som nästan sköter sig själv under lakningen. Med batchsparging så är man upptagen och får slita under nästan hela tiden, men visst, en bra metod.

Vatten sparar man dock inte, det man lakar ur skall ju bli öl!

Ett tips att spara vatten är dock att hålla diametern på kylspiralen som man använder för att kyla vörten efter koket nere (om man anväender en sådan). Med en liten diameter ökar vattenhastigheten i kylaren och kyleffekten. Med en grov spiral går det åt mycket vatten i onödan.
Användarens profilbild
Dan Åkerlund
Torrhumlare
Torrhumlare
Inlägg: 55
Blev medlem: torsdag 2006-10-26 21:28
Ort: Karlstad
Kontakt:

Lakning - som framkallning

Inlägg av Dan Åkerlund »

Hej igen!

Det här blev ju spännande. Tack Gunnar för tipset om Batch-Sparging. Jo den metod jag använder ligger ju nära flera av de artiklar som beskriver metoden.

(Blev så inspirerad av det här så jag har bestämt mig för att brygga i morgon!)
Jag har aldrig gjort mer än en lakning men det finns de som provat en andra och tredje gång. Redan vid andra säger de att vörten kändes "sträv" vilket kan vara ett tecken på tanniner.
/Kalle
Något jag inte tänkt på är problemen med en alltför stor urlakning av malten eftersom det enligt flera artikelförfattare då lätt löses ut taniner. Enligt en artikel hade Guiness problem med det här redan på tidigt 1900-tal och frångick därför en alltför höggradig lakning - trots mer förjäsbart socker per viktenhet malt och bättre "sockerekonomi".
Om jag förstår det rätt så är det tre faktorer (kanske fyra) som påverkar taninutrakning:
1. Temperaturer över ca 80 grader bör undvikas.
2. pH-värdet på lakvattnet bör hållas under 5,5. (går relativt lätt att fixa med mjölksyra)
3. Man bör undvika att sockerhalten understiger (motsvarande) OG 1020 / Brix 5.
(4. Några har påstått att även syret i luften påverkar taninurlakningen - har inte sett något om det på nätet men fanns med i en diskussion om lakning här på listan för ett par år sedan - kommentera gärna om någon vet något om detta. Vill minnas att det kom upp i samband med att man diskuterade hur den traditionella lakningen skulle ske och att det var viktigt att det inte kom in syre i lakbädden. Jag kan kanske också blanda ihop det med en diskussion om syrligt öl... Minnet är bra men kort...)

Det som framhålls på flera ställen är att den valniga kaffebryggarmetoden (skölj-lakning / Rinse Sparge) just har svagheten att det översta lagret av malten blir helt fri från socker och att den i botten inte blir helt urlakad. Problemet ligger alltså i punkt 3 ovan - Här kan man få en urlakning av taniner i den övre delen av lakbädden även om det som rinner ut har ett OG på 1020.

I morgon tänker jag därför justera metoden för min tredje lakvattentillsats. Om jag häller på lite lakvatten i taget och rör om bör jag kunna hålla koll på att inte Brix-värdet understigerdet magiska värdet 5.

Jag har tänkt att jag skall försöka fördela lakvattnet lika mellan de två sista lakvattenbatcherna (vattentillsatserna... Hmmm...)

Rekommenderar läsning för intresserade:
http://www.paddockwood.com/article_info.php?articles_id=4
http://www.tastybrew.com/articles/dennyconn001
och kanske
http://www.bayareamashers.org/content/maindocs/BatchSparging.htm
Det finns massor!

Har jag missat något - är jag ute och cyklar?

Tack igen Gunnar!

Ha de
/dan Åkerlund
Karlstad
/Dan
Skriv svar